Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Pendlar. För att komma till och från jobbet måste Roger cykla över bron mellan Holmsund och Obbola. Foto: ALEXANDRA ANDERSSON ELLIS

Klassiskt hälsolyft i Obbola

Friskvård”En svensk klassiker” är en klassiker för hugade motionärer. Bruket i Obbola har sjösatt en egen variant. Precis som i originalet står skidor, cykling, löpning och simning på programmet. – Efter längre sträckor vill jag ha en rullkebab och öl, säger pappersarbetaren Roger Vängbo.

Den svenska klassikern

  • Den riktiga svenska klassikern: Vasaloppet eller Engelbrektsloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet, Lidingöloppet.
  • Startade 1971 på initiativ av motionären Lennart Håkansson. 1976 blev Engelbrektsloppet en del av klassikern. Anledningen var att man ville öppna utmaningen för kvinnor. Vid den här tiden var det inte tillåtet för kvinnor att åka Vasaloppet.
  • Intresset för klassikerloppen är stora och antalet deltagare ökar ständigt. Sammanlagt deltar ungefär 150 000 personer varje år.

Skidåkning

  • Vasaloppet (90 km) eller 
  • Engelbrektsloppet (60 km).

Simning

  • Vansbrosimmet (3 km). 

Löpning

  • Lidingöloppet (30 km).

Cykling

  • Vätternrundan (300 km).

Roger Vängbo beskriver sig som lat av naturen. Helst gränslar han sin japanska sportmotorcykel för att ta sig de fem kilometerna från hemmet till bruket i Obbola, beläget utanför Umeå.

När Roger fyllde 40 för några år sedan hände något. Han hade känt sig trött och hängig i flera år. Skiftjobbet slet. Det var dags att släpa sig upp ur soffan och börja röra på sig. Han köpte en cykel och började pendla till jobbet med hjälp av benens kraft. I takt med att fler kilometer betades av kom den allmänna känslan av att orka mer. Den förbättrade konditionen gjorde att Rogers astma i princip försvann. Och cykelträningen kom att bli allt viktigare. 20 minusgrader eller regn var inga hinder längre. Vädret ska vara extremt för att cykeln ska väljas bort.

– När jag gjorde ett konditionstest på jobbet hade jag ökat från en svag 2:a till en 4:a på en femgradig skala, säger han.

Rogers flitiga cyklande gjorde att det var lätt att hänga på när ”Obbalaklassikern” presenterades strax före jul förra året. Initiativtagaren och receptionisten Lena Bäckström förvånades att så många som 60 av brukets 300 anställda anmälde sig. Hon fick idén efter att hon sett att Korpen hade ett liknande upplägg. Intresset för träning har Lena haft hela livet.

– Jag brinner för friskvård. Hälsan är viktigare än allt annat, säger hon.

Arbetsgivaren SCA stödde satsningen. Företagsledningen är positiv till det mesta som bidrar till att personalen motionerar. Vilket enligt Lena beror på att de själva rör på sig och tränar. De anställda har flera förmåner med friskvårdsinriktning. Bland annat möjlighet att få massage, 2 500 kronor per år i träningsbidrag och subventionerad kostrådgivning.

För att hinna med att delta i ”Obbolaklassikern” är det många som passar på att använda tiden det tar att förflytta sig mellan hemmet och jobbet.

Thomas Abrahamsson gillar att träna i jobbets gym. Han passar på att avverka ”Obbolaklassikerns” cykelmoment på motionscykel. Thomas är också vice ordförande på Pappers avdelning på bruket i Obbola och tycker att ”klassikern” är ett bra initiativ. 

Thomas Abrahamsson som går på samma skift som Roger Vängbo gillar däremot inte att cykla utomhus. Han sitter och trampar på motionscykeln i brukets gym innan det är dags att gå på skiftet.

– Jag styrketränar här också, så det passar bra, säger han.

Tidigare tränade Thomas och flera andra arbetskamrater cirkelträning under ledning av en arbetskamrat som nu gått i pension.

– Han var en riktig krutgubbe som körde hårt med oss.

Thomas tycker ”Obbolaklassikern” är en bra motivation för att komma i gång med konditionsträningen. Vinters skidåkning var dock svår att få till, det föll knappt någon snö i Umeå. Därför var det många som nyttjade möjligheten att gå stavgång i stället för att åka skidor.

Obbolabrukets egenkomponerade utmaning har flera skillnader jämfört med den riktiga klassikern. Distanserna i varje moment är lika långa men deltagarna har flera veckor på sig. Dessutom finns möjlighet att tävla i tvåmannalag och göra hälften var.

– Det ska inte vara för tufft. Alla som vill ska känna att de kan vara med, säger Lena.

Efter varje delmoment lottas ett presentkort ut bland dem som varit med. I höst när sista grenen – löpningen – avverkats bjuds det in till en trivselaktivitet.   

Flera av dem som deltar har tyckt att skidåkningen är den största utmaningen. Simningen bedöms som enklast att ta sig igenom, totalt tre kilometer ska avverkas i öppet vatten eller i simhall.

Roger är nu så inne i träningen att han cyklar längre sträckor på fritiden. Men det får inte bli för långt, då ledsnar han. Övre gränsen ligger vid fem mil.

– Efter längre sträckor vill jag bara lägga mig i soffan och ta en rullkebab och öl. Egentligen är jag ganska lat, säger Roger.

Obbolaklassikern
  • Fyra deltävlingar under ett år där de tävlande ska åka skidor, cykla, simma och springa lika långt som de lopp som ingår i en riktig ”Svensk klassiker”. En viktig skillnad är att i ”Obbolaklassikern” har de tävlande flera veckor på sig.
  • Tanken är att så många som möjligt ska kunna vara med och utföra aktiviteten i egen takt. Det finns också möjlighet att delta i en lagtävling med två i varje lag. Då räcker det till exempel att åka ett halvt Vasalopp i stället för ett helt.
  • Skidåkning: Åka 90 kilometer på skidor. Stavgång eller crosstrainer är också tillåtet.
  • Cykling: Cykla 300 kilometer. Spinningpass eller motionscykel är tillåtet.
  • Simning: Simma 3 kilometer ute eller i bassäng.
  • Löpning: Springa 30 kilometer ute eller på löpband. Promenader är godkända.

Läs mer: Reportage


md@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.