Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Godstrafik är en investering”

12 juni, 2015

Guy Ehrling
Guy Ehrling. Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar. Den verkliga kostnaden är många gånger högre. Det är dags att se godstrafiken som en investering för framtiden.

Om skribenten

Guy Ehrling är kanslichef på Näringslivets Transportråd.
Näringslivets Transportråd är transportköparnas röst i transportpolitiken. Medlemmar i Näringslivets Transportråd är ett 30-tal svenska industri- och handelsföretag. Skogsindustrierna, Teknikföretagen och Svensk Handel är huvudmän för verksamheten.

Läs Dagens Arbetes och Sekotidningen gemensamma granskning

Den bortprioriterade godstrafiken

Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag för hur infrastrukturen ska planeras mellan år 2018–2029. Underlaget ska ligga till grund för en kommande infrastrukturproposition och ett förslag till en plan för transportsystemet både nationellt och länsvis. Dessa beräknas fastställas av regeringen år 2018.

Regering och riksdag har då en unik möjlighet att ta ett samlat grepp på framtidens transporter och logistik och på både lång och kort sikt öka underhållet av och investeringarna i infrastrukturen.

Det är bara vid ett enda tillfälle under en pågående mandatperiod som en sittande regering fattar beslut om nivåer och den långsiktiga inriktningen av infrastrukturen.

Näringslivets Transportråd menar att transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. För näringslivets transporter måste kostnad, tillförlitlighet, säkerhet och tidhållning samverka för att hela transportkedjan ska fungera. Det finns en rytmik i logistiken som är invävd i hela produktionskedjan i ett företag, och det får inte gå fel någonstans. Kraven på leveransprecision ökar. Det är i det perspektivet som de ofta återkommande störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är ytterst bekymmersamma.

Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas vid beslut om vilka projekt som ska prioriteras. Faktorer som högre tillförlitlighet och mindre sårbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt fångas inte upp. Mot bakgrund av regeringens kommande beslut om en Nationell plan för transportsystemet 2018– 2029 är det av största vikt för näringslivet att såväl samhällsnyttan av väl fungerande godstransporter som kostnaderna för förseningar ges en rättvisande värdering i de modeller som ligger till grund för de politiska besluten.

Samhällets kostnader för störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är betydande. Några exempel:

De studier som Trafikverket initierat om effekterna av vinterproblemen på järnvägen åren 2010 och 2011 visar tydligt undervärderingen av godstransporter. Tre fjärdedelar av de totala tågförseningarna under vintern i början av 2010 drabbade godstransporterna på järnväg. Då godstrafiken är lågt värderad i de samhällsekonomiska kalkylerna var de direkta kostnaderna för försenat gods 2010 endast cirka 7 procent eller 210 miljoner kr av de totala samhällskostnaderna som uppgick till ca 3 miljarder kr enligt de tillämpade kalkylmodellerna. Den största delen av samhällskostnaden var relaterad till persontrafiken på järnväg.

Under senvintern 2010/2011 motsvarade förseningarna för persontrafiken på järnväg en direkt samhällskostnad på 2,4 miljarder kronor. För godstrafiken motsvarade förseningarna en samhällskostnad på bara 200 miljoner kronor.

Den låga värderingen av försenat gods i kalkylmodellerna kan även ställas mot att för SSAB som transportköpande företag beräknas att störningar i företagets järnvägsbaserade godsflöden kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året. Detta enligt en studie som genomförts av Järnvägsgruppen vid Kungl. Tekniska Högskolan KTH. När kostnaderna för ett enda företag uppgår till 120 miljoner kronor om året är det orimligt att kostnaderna för den totala godstrafiken skulle vara endast 200 miljoner kronor om året.

Om alla järnvägstransporter i Sverige var lika drabbade som SSAB skulle merkostnaden bli ca 1,5 miljarder per år enligt KTH-studien.

Konsultföretaget McKinsey har gjort en studie av kostnaderna för tågförseningar inom ramen för samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid”. Syftet är att uppskatta och ta fram en samlad bild av vad tågförseningar i Sverige kostar rent samhällsekonomiskt. En grov uppskattning landar på att totala merkostnader på grund av förseningar är i storleksordningen 5 miljarder kronor. Av dessa kostnader avser 1,4 miljarder kr förseningar i godstrafiken.

Dags att dra slutsatser:

För transportköpare och transportföretag innebar störningarna att betydande merkostnader uppstår för försenade transporter. Det innefattar kostnader för omledning till sjöfart, vägtransporter och via alternativa spårförbindelser där sådana finns, minskad volym i produktionen, stilleståndskostnader, leveransförseningar och i värsta fall negativ påverkan på kundrelationer och utebliven fakturering.

Transportmyndigheterna Trafikverket och Trafikanalys måste intensifiera arbetet med rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller för gods och ge detta arbete förtur i sitt arbete med underlag för den kommande inriktningsplaneringen för 2018–2029. Arbetet med dessa frågor har pågått under flera år inom Trafikverket men de konkreta resultaten har hittills varit få.

Det behövs bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik. Godstidsvärdena och de samhällsekonomiska kostnaderna av bristande tillförlitlighet för godstransporter måste justeras upp.

Näringslivets Transportråd menar att det är hög tid att högprioritera ett väl fungerande transportsystem för gods och se det som en investering för framtiden. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi.

Guy Ehrling
Kanslichef
Näringslivets Transportråd

Läs också Dagens Arbetes och Sekotidningens gemensamma granskning

jarnvag2Den bortprioriterade godstrafiken

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Du kanske också vill läsa…

”Så kan järnvägen bli bättre”

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Skickligt av Löfven”

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein menar att Stefan Löfven sätter landets väl och ve före politiskt kaos. ”Nu är det upp till Alliansen att välja om de vill besinna sig och lägga ner sin misstroendeförklaring mot försvarsministern.”

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.