Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Den bortprioriterade godstrafiken

”Godstrafik är en investering”

Guy Ehrling

Guy Ehrling. Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar. Den verkliga kostnaden är många gånger högre. Det är dags att se godstrafiken som en investering för framtiden.

Om skribenten

Guy Ehrling är kanslichef på Näringslivets Transportråd.
Näringslivets Transportråd är transportköparnas röst i transportpolitiken. Medlemmar i Näringslivets Transportråd är ett 30-tal svenska industri- och handelsföretag. Skogsindustrierna, Teknikföretagen och Svensk Handel är huvudmän för verksamheten.

Läs Dagens Arbetes och Sekotidningen gemensamma granskning

Den bortprioriterade godstrafiken

Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag för hur infrastrukturen ska planeras mellan år 2018–2029. Underlaget ska ligga till grund för en kommande infrastrukturproposition och ett förslag till en plan för transportsystemet både nationellt och länsvis. Dessa beräknas fastställas av regeringen år 2018.

Regering och riksdag har då en unik möjlighet att ta ett samlat grepp på framtidens transporter och logistik och på både lång och kort sikt öka underhållet av och investeringarna i infrastrukturen.

Det är bara vid ett enda tillfälle under en pågående mandatperiod som en sittande regering fattar beslut om nivåer och den långsiktiga inriktningen av infrastrukturen.

Näringslivets Transportråd menar att transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. För näringslivets transporter måste kostnad, tillförlitlighet, säkerhet och tidhållning samverka för att hela transportkedjan ska fungera. Det finns en rytmik i logistiken som är invävd i hela produktionskedjan i ett företag, och det får inte gå fel någonstans. Kraven på leveransprecision ökar. Det är i det perspektivet som de ofta återkommande störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är ytterst bekymmersamma.

Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas vid beslut om vilka projekt som ska prioriteras. Faktorer som högre tillförlitlighet och mindre sårbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt fångas inte upp. Mot bakgrund av regeringens kommande beslut om en Nationell plan för transportsystemet 2018– 2029 är det av största vikt för näringslivet att såväl samhällsnyttan av väl fungerande godstransporter som kostnaderna för förseningar ges en rättvisande värdering i de modeller som ligger till grund för de politiska besluten.

Samhällets kostnader för störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är betydande. Några exempel:

De studier som Trafikverket initierat om effekterna av vinterproblemen på järnvägen åren 2010 och 2011 visar tydligt undervärderingen av godstransporter. Tre fjärdedelar av de totala tågförseningarna under vintern i början av 2010 drabbade godstransporterna på järnväg. Då godstrafiken är lågt värderad i de samhällsekonomiska kalkylerna var de direkta kostnaderna för försenat gods 2010 endast cirka 7 procent eller 210 miljoner kr av de totala samhällskostnaderna som uppgick till ca 3 miljarder kr enligt de tillämpade kalkylmodellerna. Den största delen av samhällskostnaden var relaterad till persontrafiken på järnväg.

Under senvintern 2010/2011 motsvarade förseningarna för persontrafiken på järnväg en direkt samhällskostnad på 2,4 miljarder kronor. För godstrafiken motsvarade förseningarna en samhällskostnad på bara 200 miljoner kronor.

Den låga värderingen av försenat gods i kalkylmodellerna kan även ställas mot att för SSAB som transportköpande företag beräknas att störningar i företagets järnvägsbaserade godsflöden kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året. Detta enligt en studie som genomförts av Järnvägsgruppen vid Kungl. Tekniska Högskolan KTH. När kostnaderna för ett enda företag uppgår till 120 miljoner kronor om året är det orimligt att kostnaderna för den totala godstrafiken skulle vara endast 200 miljoner kronor om året.

Om alla järnvägstransporter i Sverige var lika drabbade som SSAB skulle merkostnaden bli ca 1,5 miljarder per år enligt KTH-studien.

Konsultföretaget McKinsey har gjort en studie av kostnaderna för tågförseningar inom ramen för samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid”. Syftet är att uppskatta och ta fram en samlad bild av vad tågförseningar i Sverige kostar rent samhällsekonomiskt. En grov uppskattning landar på att totala merkostnader på grund av förseningar är i storleksordningen 5 miljarder kronor. Av dessa kostnader avser 1,4 miljarder kr förseningar i godstrafiken.

Dags att dra slutsatser:

För transportköpare och transportföretag innebar störningarna att betydande merkostnader uppstår för försenade transporter. Det innefattar kostnader för omledning till sjöfart, vägtransporter och via alternativa spårförbindelser där sådana finns, minskad volym i produktionen, stilleståndskostnader, leveransförseningar och i värsta fall negativ påverkan på kundrelationer och utebliven fakturering.

Transportmyndigheterna Trafikverket och Trafikanalys måste intensifiera arbetet med rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller för gods och ge detta arbete förtur i sitt arbete med underlag för den kommande inriktningsplaneringen för 2018–2029. Arbetet med dessa frågor har pågått under flera år inom Trafikverket men de konkreta resultaten har hittills varit få.

Det behövs bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik. Godstidsvärdena och de samhällsekonomiska kostnaderna av bristande tillförlitlighet för godstransporter måste justeras upp.

Näringslivets Transportråd menar att det är hög tid att högprioritera ett väl fungerande transportsystem för gods och se det som en investering för framtiden. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi.

Guy Ehrling
Kanslichef
Näringslivets Transportråd

Läs också Dagens Arbetes och Sekotidningens gemensamma granskning

jarnvag2Den bortprioriterade godstrafiken

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kaos på järnvägen hotar jobben

DA reder utStrul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

"Så kan järnvägen bli bättre"

DebattStatligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

2

Opålitlig järnväg kostar miljoner

SekotidningenArtiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år. Här kan ni läsa deras artiklar.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

"Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass"

Debatt"Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer", skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.

"Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit"

DebattExtra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

LedareFortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.