”Godstrafik är en investering”

När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar. Den verkliga kostnaden är många gånger högre. Det är dags att se godstrafiken som en investering för framtiden.

Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag för hur infrastrukturen ska planeras mellan år 2018–2029. Underlaget ska ligga till grund för en kommande infrastrukturproposition och ett förslag till en plan för transportsystemet både nationellt och länsvis. Dessa beräknas fastställas av regeringen år 2018.

Regering och riksdag har då en unik möjlighet att ta ett samlat grepp på framtidens transporter och logistik och på både lång och kort sikt öka underhållet av och investeringarna i infrastrukturen.

Det är bara vid ett enda tillfälle under en pågående mandatperiod som en sittande regering fattar beslut om nivåer och den långsiktiga inriktningen av infrastrukturen.

Näringslivets Transportråd menar att transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. För näringslivets transporter måste kostnad, tillförlitlighet, säkerhet och tidhållning samverka för att hela transportkedjan ska fungera. Det finns en rytmik i logistiken som är invävd i hela produktionskedjan i ett företag, och det får inte gå fel någonstans. Kraven på leveransprecision ökar. Det är i det perspektivet som de ofta återkommande störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är ytterst bekymmersamma.

Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas vid beslut om vilka projekt som ska prioriteras. Faktorer som högre tillförlitlighet och mindre sårbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt fångas inte upp. Mot bakgrund av regeringens kommande beslut om en Nationell plan för transportsystemet 2018– 2029 är det av största vikt för näringslivet att såväl samhällsnyttan av väl fungerande godstransporter som kostnaderna för förseningar ges en rättvisande värdering i de modeller som ligger till grund för de politiska besluten.

Samhällets kostnader för störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är betydande. Några exempel:

De studier som Trafikverket initierat om effekterna av vinterproblemen på järnvägen åren 2010 och 2011 visar tydligt undervärderingen av godstransporter. Tre fjärdedelar av de totala tågförseningarna under vintern i början av 2010 drabbade godstransporterna på järnväg. Då godstrafiken är lågt värderad i de samhällsekonomiska kalkylerna var de direkta kostnaderna för försenat gods 2010 endast cirka 7 procent eller 210 miljoner kr av de totala samhällskostnaderna som uppgick till ca 3 miljarder kr enligt de tillämpade kalkylmodellerna. Den största delen av samhällskostnaden var relaterad till persontrafiken på järnväg.

Under senvintern 2010/2011 motsvarade förseningarna för persontrafiken på järnväg en direkt samhällskostnad på 2,4 miljarder kronor. För godstrafiken motsvarade förseningarna en samhällskostnad på bara 200 miljoner kronor.

Den låga värderingen av försenat gods i kalkylmodellerna kan även ställas mot att för SSAB som transportköpande företag beräknas att störningar i företagets järnvägsbaserade godsflöden kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året. Detta enligt en studie som genomförts av Järnvägsgruppen vid Kungl. Tekniska Högskolan KTH. När kostnaderna för ett enda företag uppgår till 120 miljoner kronor om året är det orimligt att kostnaderna för den totala godstrafiken skulle vara endast 200 miljoner kronor om året.

Om alla järnvägstransporter i Sverige var lika drabbade som SSAB skulle merkostnaden bli ca 1,5 miljarder per år enligt KTH-studien.

Konsultföretaget McKinsey har gjort en studie av kostnaderna för tågförseningar inom ramen för samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid”. Syftet är att uppskatta och ta fram en samlad bild av vad tågförseningar i Sverige kostar rent samhällsekonomiskt. En grov uppskattning landar på att totala merkostnader på grund av förseningar är i storleksordningen 5 miljarder kronor. Av dessa kostnader avser 1,4 miljarder kr förseningar i godstrafiken.

Dags att dra slutsatser:

För transportköpare och transportföretag innebar störningarna att betydande merkostnader uppstår för försenade transporter. Det innefattar kostnader för omledning till sjöfart, vägtransporter och via alternativa spårförbindelser där sådana finns, minskad volym i produktionen, stilleståndskostnader, leveransförseningar och i värsta fall negativ påverkan på kundrelationer och utebliven fakturering.

Transportmyndigheterna Trafikverket och Trafikanalys måste intensifiera arbetet med rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller för gods och ge detta arbete förtur i sitt arbete med underlag för den kommande inriktningsplaneringen för 2018–2029. Arbetet med dessa frågor har pågått under flera år inom Trafikverket men de konkreta resultaten har hittills varit få.

Det behövs bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik. Godstidsvärdena och de samhällsekonomiska kostnaderna av bristande tillförlitlighet för godstransporter måste justeras upp.

Näringslivets Transportråd menar att det är hög tid att högprioritera ett väl fungerande transportsystem för gods och se det som en investering för framtiden. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi.

Guy Ehrling
Kanslichef
Näringslivets Transportråd

Läs också Dagens Arbetes och Sekotidningens gemensamma granskning

Den bortprioriterade godstrafiken