Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Godstrafik är en investering”

12 juni, 2015

Guy Ehrling
Guy Ehrling. Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar. Den verkliga kostnaden är många gånger högre. Det är dags att se godstrafiken som en investering för framtiden.

Om skribenten

Guy Ehrling är kanslichef på Näringslivets Transportråd.
Näringslivets Transportråd är transportköparnas röst i transportpolitiken. Medlemmar i Näringslivets Transportråd är ett 30-tal svenska industri- och handelsföretag. Skogsindustrierna, Teknikföretagen och Svensk Handel är huvudmän för verksamheten.

Läs Dagens Arbetes och Sekotidningen gemensamma granskning

Den bortprioriterade godstrafiken

Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag för hur infrastrukturen ska planeras mellan år 2018–2029. Underlaget ska ligga till grund för en kommande infrastrukturproposition och ett förslag till en plan för transportsystemet både nationellt och länsvis. Dessa beräknas fastställas av regeringen år 2018.

Regering och riksdag har då en unik möjlighet att ta ett samlat grepp på framtidens transporter och logistik och på både lång och kort sikt öka underhållet av och investeringarna i infrastrukturen.

Det är bara vid ett enda tillfälle under en pågående mandatperiod som en sittande regering fattar beslut om nivåer och den långsiktiga inriktningen av infrastrukturen.

Näringslivets Transportråd menar att transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. För näringslivets transporter måste kostnad, tillförlitlighet, säkerhet och tidhållning samverka för att hela transportkedjan ska fungera. Det finns en rytmik i logistiken som är invävd i hela produktionskedjan i ett företag, och det får inte gå fel någonstans. Kraven på leveransprecision ökar. Det är i det perspektivet som de ofta återkommande störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är ytterst bekymmersamma.

Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas vid beslut om vilka projekt som ska prioriteras. Faktorer som högre tillförlitlighet och mindre sårbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt fångas inte upp. Mot bakgrund av regeringens kommande beslut om en Nationell plan för transportsystemet 2018– 2029 är det av största vikt för näringslivet att såväl samhällsnyttan av väl fungerande godstransporter som kostnaderna för förseningar ges en rättvisande värdering i de modeller som ligger till grund för de politiska besluten.

Samhällets kostnader för störningarna i näringslivets godstransporter på järnväg är betydande. Några exempel:

De studier som Trafikverket initierat om effekterna av vinterproblemen på järnvägen åren 2010 och 2011 visar tydligt undervärderingen av godstransporter. Tre fjärdedelar av de totala tågförseningarna under vintern i början av 2010 drabbade godstransporterna på järnväg. Då godstrafiken är lågt värderad i de samhällsekonomiska kalkylerna var de direkta kostnaderna för försenat gods 2010 endast cirka 7 procent eller 210 miljoner kr av de totala samhällskostnaderna som uppgick till ca 3 miljarder kr enligt de tillämpade kalkylmodellerna. Den största delen av samhällskostnaden var relaterad till persontrafiken på järnväg.

Under senvintern 2010/2011 motsvarade förseningarna för persontrafiken på järnväg en direkt samhällskostnad på 2,4 miljarder kronor. För godstrafiken motsvarade förseningarna en samhällskostnad på bara 200 miljoner kronor.

Den låga värderingen av försenat gods i kalkylmodellerna kan även ställas mot att för SSAB som transportköpande företag beräknas att störningar i företagets järnvägsbaserade godsflöden kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året. Detta enligt en studie som genomförts av Järnvägsgruppen vid Kungl. Tekniska Högskolan KTH. När kostnaderna för ett enda företag uppgår till 120 miljoner kronor om året är det orimligt att kostnaderna för den totala godstrafiken skulle vara endast 200 miljoner kronor om året.

Om alla järnvägstransporter i Sverige var lika drabbade som SSAB skulle merkostnaden bli ca 1,5 miljarder per år enligt KTH-studien.

Konsultföretaget McKinsey har gjort en studie av kostnaderna för tågförseningar inom ramen för samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid”. Syftet är att uppskatta och ta fram en samlad bild av vad tågförseningar i Sverige kostar rent samhällsekonomiskt. En grov uppskattning landar på att totala merkostnader på grund av förseningar är i storleksordningen 5 miljarder kronor. Av dessa kostnader avser 1,4 miljarder kr förseningar i godstrafiken.

Dags att dra slutsatser:

För transportköpare och transportföretag innebar störningarna att betydande merkostnader uppstår för försenade transporter. Det innefattar kostnader för omledning till sjöfart, vägtransporter och via alternativa spårförbindelser där sådana finns, minskad volym i produktionen, stilleståndskostnader, leveransförseningar och i värsta fall negativ påverkan på kundrelationer och utebliven fakturering.

Transportmyndigheterna Trafikverket och Trafikanalys måste intensifiera arbetet med rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller för gods och ge detta arbete förtur i sitt arbete med underlag för den kommande inriktningsplaneringen för 2018–2029. Arbetet med dessa frågor har pågått under flera år inom Trafikverket men de konkreta resultaten har hittills varit få.

Det behövs bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik. Godstidsvärdena och de samhällsekonomiska kostnaderna av bristande tillförlitlighet för godstransporter måste justeras upp.

Näringslivets Transportråd menar att det är hög tid att högprioritera ett väl fungerande transportsystem för gods och se det som en investering för framtiden. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi.

Guy Ehrling
Kanslichef
Näringslivets Transportråd

Läs också Dagens Arbetes och Sekotidningens gemensamma granskning

jarnvag2Den bortprioriterade godstrafiken

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Du kanske också vill läsa…

”Så kan järnvägen bli bättre”

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Skickligt av Löfven”

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein menar att Stefan Löfven sätter landets väl och ve före politiskt kaos. ”Nu är det upp till Alliansen att välja om de vill besinna sig och lägga ner sin misstroendeförklaring mot försvarsministern.”

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.