Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

29 november, 2016

carina-hakansson-skogsindustriernaDebatt Framtiden ser ljus ut för skogsnäringen och den växande bioekonomin. Här har politiker en viktig uppgift i att upprätthålla konkurrenskraftiga villkor för skogsnäringen. Däremot ska de inte bestämma vilka produkter vi ska göra av skogen, som Helle Klein efterfrågar i en ledare i Dagens Arbete.

Om skribenten:

Carina Håkansson är vd för Skogsindustrierna

Dagens Arbete har i artiklar och på ledarplats uppmärksammat skogen och skogsindustrins betydelse för klimat, välfärd och jobb i hela landet. Tesen som drivs är att skogen inte räcker till allt och att politikerna måste välja vad skogsråvaran ska användas till. Jag instämmer med GS-Facket att den centrala frågan i stället är att vi måste få skogen att räcka till. Ska vi klara av klimatutmaningen förutsätter det en kraftigt växande global bioekonomi där varor tillverkas av förnybar råvara i stället för av fossil råvara som olja och kol.

Stockholm Environment Institute visade i en undersökning tidigare i år att bioekonomin i Sverige idag står för 10 procent av näringslivets förädlingsvärde och drygt 15 procent av svensk varuexport. Jag vill se en utveckling där dessa procenttal skjuter i höjden. För allt vi gör av olja kan vi göra av skogsråvara.

I dag producerar vi smarta förpackningar, trägolv, papper, bioenergi och bostäder. Imorgon kommer produkter från skogen dessutom ersätta fossilt material i en mängd andra produkter som till exempel kläder, bildskärmar och bilar. Produkter från svensk skogsindustri gör redan idag klimatnytta i hela världen. 80 procent av produkterna exporteras, såväl till EU som till andra marknader.

Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Tillväxten i skogen är större än den andel som avverkas. För att på allvar skifta till en bioekonomi behöver vi öka andelen produkter som är baserade på förnybara råvara, som till exempel skog. GS-fackets uppmaning om att vi måste öka tillväxten i skogen och ytterligare höja förädlingsgraden skriver jag under på. En övergång till bioekonomi förutsätter helt enkelt en ökad efterfrågan på biomassa. I Sverige fall handlar det i huvudsak om skog, men även jordbruk och vattenbruk är centrala delar i bioekonomin.

Politiker har en viktig roll i en växande bioekonomi. Förutom att premiera förnybart framför fossilt kan de arbeta för internationellt konkurrenskraftiga villkor för svensk skogsindustri. Vi behöver till exempel fungerande infrastruktur i hela landet. Långa avstånd är en naturlig konkurrensnackdel för Sverige. Därför är förslag om att införa en kilometerskatt, som skulle göra vägtransporter väsentligt dyrare, en verkligt dålig idé. Det är även viktigt med lagar och regler som värnar såväl äganderätten som ett hållbart brukande av skogen.

Däremot är det inte politikerna som ska bestämma vilka produkter vi ska göra av skogsråvaran. Rimligen bör det även inom skogsnäringen vara marknadens efterfrågan som avgör vilka produkter som tillverkas av den värdefulla råvaran.

I dag används varje träd till många olika saker. Rotstocken går till sågverk och blir trähus och möbler. Toppbitarna används till papper och kartong. Grenar och toppar blir biobränsle. Utöver detta tillvaratas restprodukter i tillverkningen och blir bland annat kemikalier, fordonsbränsle och nya innovationer i den växande bioekonomin. Engagerade medarbetare i industrin jobbar ständigt med att trimma processerna och använda skogsresursen ännu mer effektivt så att den räcker till mer.

Det handlar alltså inte om att göra antingen bioenergi, bygga hus eller göra klimatsmarta förpackningar till den växande e-handeln. Effektivt utnyttjande av den värdefulla skogsråvaran förutsätter att vi fortsätter göra många olika produkter från skogen, i integrerade processer. Alla har de den fördelen att de är baserade på förnybar råvara och gör klimatnytta när de ersätter motsvarande fossil produkt.

Carina Håkansson
vd, Skogsindustrierna

En kommentar till “Efterfrågan styr även produkter från skogen

  • I väntan på kilometerskattens vara eller inte vara skulle ju ett slopande av alliansens konstiga trafikförsäkringsskatt vara en liten förbättring.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Morfar hade stått på skogens sida

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.