”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Debatt Framtiden ser ljus ut för skogsnäringen och den växande bioekonomin. Här har politiker en viktig uppgift i att upprätthålla konkurrenskraftiga villkor för skogsnäringen. Däremot ska de inte bestämma vilka produkter vi ska göra av skogen, som Helle Klein efterfrågar i en ledare i Dagens Arbete.

Dagens Arbete har i artiklar och på ledarplats uppmärksammat skogen och skogsindustrins betydelse för klimat, välfärd och jobb i hela landet. Tesen som drivs är att skogen inte räcker till allt och att politikerna måste välja vad skogsråvaran ska användas till. Jag instämmer med GS-Facket att den centrala frågan i stället är att vi måste få skogen att räcka till. Ska vi klara av klimatutmaningen förutsätter det en kraftigt växande global bioekonomi där varor tillverkas av förnybar råvara i stället för av fossil råvara som olja och kol.

Stockholm Environment Institute visade i en undersökning tidigare i år att bioekonomin i Sverige idag står för 10 procent av näringslivets förädlingsvärde och drygt 15 procent av svensk varuexport. Jag vill se en utveckling där dessa procenttal skjuter i höjden. För allt vi gör av olja kan vi göra av skogsråvara.

I dag producerar vi smarta förpackningar, trägolv, papper, bioenergi och bostäder. Imorgon kommer produkter från skogen dessutom ersätta fossilt material i en mängd andra produkter som till exempel kläder, bildskärmar och bilar. Produkter från svensk skogsindustri gör redan idag klimatnytta i hela världen. 80 procent av produkterna exporteras, såväl till EU som till andra marknader.

Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Tillväxten i skogen är större än den andel som avverkas. För att på allvar skifta till en bioekonomi behöver vi öka andelen produkter som är baserade på förnybara råvara, som till exempel skog. GS-fackets uppmaning om att vi måste öka tillväxten i skogen och ytterligare höja förädlingsgraden skriver jag under på. En övergång till bioekonomi förutsätter helt enkelt en ökad efterfrågan på biomassa. I Sverige fall handlar det i huvudsak om skog, men även jordbruk och vattenbruk är centrala delar i bioekonomin.

Politiker har en viktig roll i en växande bioekonomi. Förutom att premiera förnybart framför fossilt kan de arbeta för internationellt konkurrenskraftiga villkor för svensk skogsindustri. Vi behöver till exempel fungerande infrastruktur i hela landet. Långa avstånd är en naturlig konkurrensnackdel för Sverige. Därför är förslag om att införa en kilometerskatt, som skulle göra vägtransporter väsentligt dyrare, en verkligt dålig idé. Det är även viktigt med lagar och regler som värnar såväl äganderätten som ett hållbart brukande av skogen.

Däremot är det inte politikerna som ska bestämma vilka produkter vi ska göra av skogsråvaran. Rimligen bör det även inom skogsnäringen vara marknadens efterfrågan som avgör vilka produkter som tillverkas av den värdefulla råvaran.

I dag används varje träd till många olika saker. Rotstocken går till sågverk och blir trähus och möbler. Toppbitarna används till papper och kartong. Grenar och toppar blir biobränsle. Utöver detta tillvaratas restprodukter i tillverkningen och blir bland annat kemikalier, fordonsbränsle och nya innovationer i den växande bioekonomin. Engagerade medarbetare i industrin jobbar ständigt med att trimma processerna och använda skogsresursen ännu mer effektivt så att den räcker till mer.

Det handlar alltså inte om att göra antingen bioenergi, bygga hus eller göra klimatsmarta förpackningar till den växande e-handeln. Effektivt utnyttjande av den värdefulla skogsråvaran förutsätter att vi fortsätter göra många olika produkter från skogen, i integrerade processer. Alla har de den fördelen att de är baserade på förnybar råvara och gör klimatnytta när de ersätter motsvarande fossil produkt.

Carina Håkansson
vd, Skogsindustrierna