Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

29 november, 2016

carina-hakansson-skogsindustriernaDebatt Framtiden ser ljus ut för skogsnäringen och den växande bioekonomin. Här har politiker en viktig uppgift i att upprätthålla konkurrenskraftiga villkor för skogsnäringen. Däremot ska de inte bestämma vilka produkter vi ska göra av skogen, som Helle Klein efterfrågar i en ledare i Dagens Arbete.

Om skribenten:

Carina Håkansson är vd för Skogsindustrierna

Dagens Arbete har i artiklar och på ledarplats uppmärksammat skogen och skogsindustrins betydelse för klimat, välfärd och jobb i hela landet. Tesen som drivs är att skogen inte räcker till allt och att politikerna måste välja vad skogsråvaran ska användas till. Jag instämmer med GS-Facket att den centrala frågan i stället är att vi måste få skogen att räcka till. Ska vi klara av klimatutmaningen förutsätter det en kraftigt växande global bioekonomi där varor tillverkas av förnybar råvara i stället för av fossil råvara som olja och kol.

Stockholm Environment Institute visade i en undersökning tidigare i år att bioekonomin i Sverige idag står för 10 procent av näringslivets förädlingsvärde och drygt 15 procent av svensk varuexport. Jag vill se en utveckling där dessa procenttal skjuter i höjden. För allt vi gör av olja kan vi göra av skogsråvara.

I dag producerar vi smarta förpackningar, trägolv, papper, bioenergi och bostäder. Imorgon kommer produkter från skogen dessutom ersätta fossilt material i en mängd andra produkter som till exempel kläder, bildskärmar och bilar. Produkter från svensk skogsindustri gör redan idag klimatnytta i hela världen. 80 procent av produkterna exporteras, såväl till EU som till andra marknader.

Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Tillväxten i skogen är större än den andel som avverkas. För att på allvar skifta till en bioekonomi behöver vi öka andelen produkter som är baserade på förnybara råvara, som till exempel skog. GS-fackets uppmaning om att vi måste öka tillväxten i skogen och ytterligare höja förädlingsgraden skriver jag under på. En övergång till bioekonomi förutsätter helt enkelt en ökad efterfrågan på biomassa. I Sverige fall handlar det i huvudsak om skog, men även jordbruk och vattenbruk är centrala delar i bioekonomin.

Politiker har en viktig roll i en växande bioekonomi. Förutom att premiera förnybart framför fossilt kan de arbeta för internationellt konkurrenskraftiga villkor för svensk skogsindustri. Vi behöver till exempel fungerande infrastruktur i hela landet. Långa avstånd är en naturlig konkurrensnackdel för Sverige. Därför är förslag om att införa en kilometerskatt, som skulle göra vägtransporter väsentligt dyrare, en verkligt dålig idé. Det är även viktigt med lagar och regler som värnar såväl äganderätten som ett hållbart brukande av skogen.

Däremot är det inte politikerna som ska bestämma vilka produkter vi ska göra av skogsråvaran. Rimligen bör det även inom skogsnäringen vara marknadens efterfrågan som avgör vilka produkter som tillverkas av den värdefulla råvaran.

I dag används varje träd till många olika saker. Rotstocken går till sågverk och blir trähus och möbler. Toppbitarna används till papper och kartong. Grenar och toppar blir biobränsle. Utöver detta tillvaratas restprodukter i tillverkningen och blir bland annat kemikalier, fordonsbränsle och nya innovationer i den växande bioekonomin. Engagerade medarbetare i industrin jobbar ständigt med att trimma processerna och använda skogsresursen ännu mer effektivt så att den räcker till mer.

Det handlar alltså inte om att göra antingen bioenergi, bygga hus eller göra klimatsmarta förpackningar till den växande e-handeln. Effektivt utnyttjande av den värdefulla skogsråvaran förutsätter att vi fortsätter göra många olika produkter från skogen, i integrerade processer. Alla har de den fördelen att de är baserade på förnybar råvara och gör klimatnytta när de ersätter motsvarande fossil produkt.

Carina Håkansson
vd, Skogsindustrierna

En kommentar till “Efterfrågan styr även produkter från skogen

  • I väntan på kilometerskattens vara eller inte vara skulle ju ett slopande av alliansens konstiga trafikförsäkringsskatt vara en liten förbättring.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Du kanske också vill läsa…

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

Vi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.