Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

29 november, 2016

carina-hakansson-skogsindustriernaDebatt Framtiden ser ljus ut för skogsnäringen och den växande bioekonomin. Här har politiker en viktig uppgift i att upprätthålla konkurrenskraftiga villkor för skogsnäringen. Däremot ska de inte bestämma vilka produkter vi ska göra av skogen, som Helle Klein efterfrågar i en ledare i Dagens Arbete.

Om skribenten:

Carina Håkansson är vd för Skogsindustrierna

Dagens Arbete har i artiklar och på ledarplats uppmärksammat skogen och skogsindustrins betydelse för klimat, välfärd och jobb i hela landet. Tesen som drivs är att skogen inte räcker till allt och att politikerna måste välja vad skogsråvaran ska användas till. Jag instämmer med GS-Facket att den centrala frågan i stället är att vi måste få skogen att räcka till. Ska vi klara av klimatutmaningen förutsätter det en kraftigt växande global bioekonomi där varor tillverkas av förnybar råvara i stället för av fossil råvara som olja och kol.

Stockholm Environment Institute visade i en undersökning tidigare i år att bioekonomin i Sverige idag står för 10 procent av näringslivets förädlingsvärde och drygt 15 procent av svensk varuexport. Jag vill se en utveckling där dessa procenttal skjuter i höjden. För allt vi gör av olja kan vi göra av skogsråvara.

I dag producerar vi smarta förpackningar, trägolv, papper, bioenergi och bostäder. Imorgon kommer produkter från skogen dessutom ersätta fossilt material i en mängd andra produkter som till exempel kläder, bildskärmar och bilar. Produkter från svensk skogsindustri gör redan idag klimatnytta i hela världen. 80 procent av produkterna exporteras, såväl till EU som till andra marknader.

Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Tillväxten i skogen är större än den andel som avverkas. För att på allvar skifta till en bioekonomi behöver vi öka andelen produkter som är baserade på förnybara råvara, som till exempel skog. GS-fackets uppmaning om att vi måste öka tillväxten i skogen och ytterligare höja förädlingsgraden skriver jag under på. En övergång till bioekonomi förutsätter helt enkelt en ökad efterfrågan på biomassa. I Sverige fall handlar det i huvudsak om skog, men även jordbruk och vattenbruk är centrala delar i bioekonomin.

Politiker har en viktig roll i en växande bioekonomi. Förutom att premiera förnybart framför fossilt kan de arbeta för internationellt konkurrenskraftiga villkor för svensk skogsindustri. Vi behöver till exempel fungerande infrastruktur i hela landet. Långa avstånd är en naturlig konkurrensnackdel för Sverige. Därför är förslag om att införa en kilometerskatt, som skulle göra vägtransporter väsentligt dyrare, en verkligt dålig idé. Det är även viktigt med lagar och regler som värnar såväl äganderätten som ett hållbart brukande av skogen.

Däremot är det inte politikerna som ska bestämma vilka produkter vi ska göra av skogsråvaran. Rimligen bör det även inom skogsnäringen vara marknadens efterfrågan som avgör vilka produkter som tillverkas av den värdefulla råvaran.

I dag används varje träd till många olika saker. Rotstocken går till sågverk och blir trähus och möbler. Toppbitarna används till papper och kartong. Grenar och toppar blir biobränsle. Utöver detta tillvaratas restprodukter i tillverkningen och blir bland annat kemikalier, fordonsbränsle och nya innovationer i den växande bioekonomin. Engagerade medarbetare i industrin jobbar ständigt med att trimma processerna och använda skogsresursen ännu mer effektivt så att den räcker till mer.

Det handlar alltså inte om att göra antingen bioenergi, bygga hus eller göra klimatsmarta förpackningar till den växande e-handeln. Effektivt utnyttjande av den värdefulla skogsråvaran förutsätter att vi fortsätter göra många olika produkter från skogen, i integrerade processer. Alla har de den fördelen att de är baserade på förnybar råvara och gör klimatnytta när de ersätter motsvarande fossil produkt.

Carina Håkansson
vd, Skogsindustrierna

En kommentar till “Efterfrågan styr även produkter från skogen

  • I väntan på kilometerskattens vara eller inte vara skulle ju ett slopande av alliansens konstiga trafikförsäkringsskatt vara en liten förbättring.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

Vi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.