Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Sebastian Kallionpää har spelat boule så länge han kan minnas. Första gången han tävlade var han sju år. Foto: David Lundmark.
Anna-Karin Gräffelt sitter på huk när hon kastar för då får hon ett bättre perspektiv över banan tycker hon. Sebastian Kallionpää och Mikael Bartoft - som spelar i juniorlandslaget - ser på. Foto: David Lundmark.
Pauli Mäkitalo tycker om mjuka klot, som studsar mindre och stannar bra. De tar å andra sidan snabbt stryk och måste bytas ut oftare än hårda klot. Hemma har han massor av utslitna klot. ”Jag brukar låna ut dem, de duger att spela med hemma.” Foto: David Lundmark.
Pauli Mäkitalo, kastar med vänster hand trots att han är högerhänt. En arbetsskada gör att han inte kan kasta med höger längre. ”Jag tänkte sluta spela, men så testade jag att kasta med vänster. Det gick bra efter ett tag.” Foto: David Lundmark.
Hela gänget. Anna-Karin Gräffelt, Pauli Mäkitalo, Sebastian Kallionpää, Lasse Kallionpää och Mikael Bartoft. Foto: David Lundmark.
Lasse Kallionpää har spelat boule i över 10 år. Han fastnade både för själva spelet och för gemenskapen och avkopplingen som det ger. Foto: David Lundmark.
Sebastian Kallionpää flyttar magneten ett steg ner på poängtavlan. Foto: David Lundmark.

Träffar bakom bruket

Sebastian Kallionpää spänner blicken i grusplanen bakom farsans jobb. Armen svingar framåt och fingrarna släpper klotet. Klang! Stål möter stål i en klockren träff. Välkommen till Oppboga Boulesällskap.

En lång Historia

Boule introducerades i Sverige av fransmän på 1940-talet och prins Bertil bidrog till att göra sporten känd.

Att kasta stenar mot fasta föremål höll dock redan de gamla egyptierna på med, liksom antikens greker och romarna på sin tid.

Den moderna formen av spelet boule har sitt ursprung i Frankrike där det kallas pétanque.

Kom igång

Allt som behövs är en grusplan, boule­klot och en målkula (lillen). Kloten som säljs på bensinmackar duger bra. För den goda stämningens skull kan ett måttband också vara bra. Så här enkla är reglerna:

1. Spela en mot en i singel, två mot två i dubbel eller tre mot tre i trippel. I singel och dubbel har varje spelare tre klot var. I trippel två klot var.

2. Dra lott om vilket lag som ska kasta lillen. Det laget ritar en ring i gruset att stå i och kastar ut lillen mellan sex och tio meter och sedan sitt första klot. Sedan ställer sig någon från andra laget i ringen och kastar ett klot.

3. Det lag som ligger längst från lillen fortsätter att kasta tills de kommer närmast eller har slut på klot.

4. Ett klot som slår i sargen (om banan har en) är ute.

5. När alla klot är kastade får det lag som ligger närmast lillen en poäng för varje klot som ligger närmare än något av motståndarlagets klot.

6. Det lag som vann omgången får kasta lillen i nästa omgång. Först till 13 poäng vinner.

Hitta mer information på svenska bouleförbundets hemsida svenskboule.se

Sebastians farsa heter Lasse Kallionpää och nu är det hans tur att kasta.
Med fötterna innanför en cirkel i gruset kupar han handen framför munnen och låter fukten i en utandning fästa mot handflatan. Klotet lägger sig bra i handen och överkroppen lutar lätt framåt precis innan kastögonblicket, strax därpå landar klotet med en duns.

– Bra, ropar hans lagkamrat Pauli Mäkitalo.

Fem par fötter närmar sig en grön liten kula och ögonen ser vant skillnad på alla klot. Det blir ett poäng till ena laget, och en magnet på poängstolpen flyttas ett snäpp. Luften har redan börjat dofta av det regn som är på väg, men spelet på grusplanen bakom Oppboga Bruk fortsätter.

Lasse Kallionpää och Pauli Mäkitalo har känt varandra länge. De jobbar båda två på kartongbruket, Lasse vid klistermaskinen och Pauli spikar pallar vid utlastningen.

Kör man grusvägen till höger om bruket och sedan tar vänster och slutligen en skarp knix till höger så ligger boulebanan där. Den har inget alls med bruket att göra, och trots att Lasse under många år hade sett att folk for dit för att spela dröjde det länge innan han själv provade.

– Men sedan var jag helt fast, säger Lasse.

Pauli som hållit på i nästan tio år längre än Lasse berättar att det var samma sak för honom.

– Det var brorsan som spelade och jag minns att jag tänkte att det var en pensio­närssport. Men så skulle han spela i ett klubbmästerskap och saknade en partner så jag fick hoppa in.

De vann och sedan dess har Pauli spelat och tränat och har till och med en boulebana hemma i trädgården.

Anna–Karin Gräffelt sätter sig på huk, fokuserar och kastar.
– Nog räcker det där, frågar hon.
– Ja, det räcker, svarar Pauli.

Hennes klot ligger närmast lillen och det är det andra lagets tur att kasta. Sebastian Kallionpää ställer sig i ringen och klotet går i en hög båge genom luften innan det landar och stannar nästan exakt på nedslagsplatsen. Sebastian har slut på klot och peppar nu sin lagkamrat.

– Kom igen, skjut tre Kallar nu så vinner vi!

Att skjuta en Kalle – eller carreau som det egentligen heter – innebär att klotet som kastas träffar ett motståndarklot så att det skjuts bort. Allra skickligast är att göra en carreau sur place då klotet som kastas stannar exakt där motståndarklotet låg.

– Det är vi lite sämre på i Sverige jämfört med fransmännen till exempel, förklarar Pauli.

Att vara en bra skytt inom boule innebär att man är skicklig på att skjuta Kallar helt enkelt. Sebastian har tränat en hel del på det och är oftast skytt när han spelar i lag.

Skytte är också en egen gren inom boule. Spelarna ska då försöka träffa klot eller målkula på ett så bra sätt som möjligt i fem olika stationer från fyra olika avstånd. Förra året gick Sebastian till SM-final och fick möta en spelare i juniorlandslaget som tagit hem skytteguldet ett år tidigare. Sebastian trodde inte riktigt att han hade chans att vinna.

– Jo, men det sa jag ju åt dig du skulle göra, protesterar Pauli.

Sebastian har tävlat sedan han var sju år och Pauli är nästan alltid med och peppar. Det var därför Sebastian lyckades knipa SM-guldet förra året.

– Han finns där och säger bra saker, förklarar Sebastian.
Pauli tycker om att se hur yngre spelare utvecklas och försöker hjälpa dem med allt från pepp och taktik till mental träning.

– Det kan spåra ur lite när det går dåligt. Då gäller det att bara glömma det som är kastat och tänka framåt. En match är aldrig avgjord förrän den är slut.

På grusplanen bakom Oppboga Bruk pågår matchen än. Sebastian får till ett fint kast.

– Nära inspel det där, säger Pauli.

– Ja, han spelar med skruv, svarar Lasse.

Spelet fortsätter under småprat och glada tillrop när någon placerar ett klot bra. Gemenskapen är en stor del av sporten. Gamla och unga kan spela tillsammans och man umgås med kompisar, förklarar gänget på grusplanen. Själva spelet är också mer än att bara kasta sina klot.

– En blandning av taktik och precision, säger Pauli.

Boule kan spelas en mot en i singelmatcher, två mot två i dubbel och tre mot tre i trippel. Då gäller det att sätta ihop ett bra lag med en läggare som kan placera kloten bra och en skytt som är säker på att skjuta bort motståndarkloten. Men det är inte bara kasttekniken som är viktig.

– Oftast är det fokuseringen som brister, säger Anna-Karin.

På tävlingar kan det förekomma psykningar för att få motståndarna ur balans, berättar Pauli.

– Man får absolut inte visa motståndaren att man blir stressad om det går dåligt.

Taktiksnacket till trots – boule är en sport med enkla regler och vem som helst kan spela. Några tips får reportern när det är dags att testa formen.

– Nybörjarfelet är att stirra på lillen. Man ska titta där man vill att klotet ska landa, förklarar Pauli.

Kanske är det tur, men klotet placerar sig faktiskt bättre när rådet följs.

– I början kastade jag bara, och använde inte handleden, berättar Lasse.

Reportern blir plötsligt medveten om handleden, med försämrat resultat. Den snabbt avgjorda matchen ger ändå mer­smak.

 


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetare visas på nytt sätt

FRÅN ROMAN TILL SERIEFIGUR Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Göken som håller i ur och skur

URGAMMALT HANTVERKDet allra första gökuret gjordes för nästan 300 år sedan. I dag finns några få tyska hantverkare som försiktigt karvar ut avancerade mönster i trä och sätter ihop med urverk och utflygande gök.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Hitta sommarlugnet i bokens värld

Redaktionens bästa tipsEn pocket på badstranden eller en ljudbok i hammocken. Sommartid betyder lästid. DA:s redaktion tipsar om sina favoriter.

500 år före sin tid

Leonardo da Vinci dog för 500 år sedan. Då ansågs många av hans uppfinningar omöjliga – i dag är det lätt att hitta spår av hans genialitet.

”Vi sydde våra egna matchshorts”

FOTBOLLS-VMI sommar åker landslaget till Frankrike med en dröm om final. Allt började i Öxabäck för 50 år sedan.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Få ordning på deckarna

BÖCKERLäs i rätt ordning! uppmanar DA:s deckarexpert Lennar­t Lund. Det gäller att hålla koll när förlagen börjar översätta böckerna mitt i en serie.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5
Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1
Rullarna med etiketter som ska lyftas ur maskinen och packas i kartonger väger 14 kilo. Det låter inte så tungt – men 60 rullar på en dag blir 840 kilo. Foto: Anna Sigge

Ett lyft för Stefans rygg

ReportageI vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.