Industriarbetarnas tidning

Träffar bakom bruket

1 september, 2015

Skrivet av

Sebastian Kallionpää spänner blicken i grusplanen bakom farsans jobb. Armen svingar framåt och fingrarna släpper klotet. Klang! Stål möter stål i en klockren träff. Välkommen till Oppboga Boulesällskap.

En lång Historia

Boule introducerades i Sverige av fransmän på 1940-talet och prins Bertil bidrog till att göra sporten känd.

Att kasta stenar mot fasta föremål höll dock redan de gamla egyptierna på med, liksom antikens greker och romarna på sin tid.

Den moderna formen av spelet boule har sitt ursprung i Frankrike där det kallas pétanque.

Kom igång

Allt som behövs är en grusplan, boule­klot och en målkula (lillen). Kloten som säljs på bensinmackar duger bra. För den goda stämningens skull kan ett måttband också vara bra. Så här enkla är reglerna:

1. Spela en mot en i singel, två mot två i dubbel eller tre mot tre i trippel. I singel och dubbel har varje spelare tre klot var. I trippel två klot var.

2. Dra lott om vilket lag som ska kasta lillen. Det laget ritar en ring i gruset att stå i och kastar ut lillen mellan sex och tio meter och sedan sitt första klot. Sedan ställer sig någon från andra laget i ringen och kastar ett klot.

3. Det lag som ligger längst från lillen fortsätter att kasta tills de kommer närmast eller har slut på klot.

4. Ett klot som slår i sargen (om banan har en) är ute.

5. När alla klot är kastade får det lag som ligger närmast lillen en poäng för varje klot som ligger närmare än något av motståndarlagets klot.

6. Det lag som vann omgången får kasta lillen i nästa omgång. Först till 13 poäng vinner.

Hitta mer information på svenska bouleförbundets hemsida svenskboule.se

Sebastians farsa heter Lasse Kallionpää och nu är det hans tur att kasta.
Med fötterna innanför en cirkel i gruset kupar han handen framför munnen och låter fukten i en utandning fästa mot handflatan. Klotet lägger sig bra i handen och överkroppen lutar lätt framåt precis innan kastögonblicket, strax därpå landar klotet med en duns.

– Bra, ropar hans lagkamrat Pauli Mäkitalo.

Fem par fötter närmar sig en grön liten kula och ögonen ser vant skillnad på alla klot. Det blir ett poäng till ena laget, och en magnet på poängstolpen flyttas ett snäpp. Luften har redan börjat dofta av det regn som är på väg, men spelet på grusplanen bakom Oppboga Bruk fortsätter.

Lasse Kallionpää och Pauli Mäkitalo har känt varandra länge. De jobbar båda två på kartongbruket, Lasse vid klistermaskinen och Pauli spikar pallar vid utlastningen.

Kör man grusvägen till höger om bruket och sedan tar vänster och slutligen en skarp knix till höger så ligger boulebanan där. Den har inget alls med bruket att göra, och trots att Lasse under många år hade sett att folk for dit för att spela dröjde det länge innan han själv provade.

– Men sedan var jag helt fast, säger Lasse.

Pauli som hållit på i nästan tio år längre än Lasse berättar att det var samma sak för honom.

– Det var brorsan som spelade och jag minns att jag tänkte att det var en pensio­närssport. Men så skulle han spela i ett klubbmästerskap och saknade en partner så jag fick hoppa in.

De vann och sedan dess har Pauli spelat och tränat och har till och med en boulebana hemma i trädgården.

Anna–Karin Gräffelt sätter sig på huk, fokuserar och kastar.
– Nog räcker det där, frågar hon.
– Ja, det räcker, svarar Pauli.

Hennes klot ligger närmast lillen och det är det andra lagets tur att kasta. Sebastian Kallionpää ställer sig i ringen och klotet går i en hög båge genom luften innan det landar och stannar nästan exakt på nedslagsplatsen. Sebastian har slut på klot och peppar nu sin lagkamrat.

– Kom igen, skjut tre Kallar nu så vinner vi!

Att skjuta en Kalle – eller carreau som det egentligen heter – innebär att klotet som kastas träffar ett motståndarklot så att det skjuts bort. Allra skickligast är att göra en carreau sur place då klotet som kastas stannar exakt där motståndarklotet låg.

– Det är vi lite sämre på i Sverige jämfört med fransmännen till exempel, förklarar Pauli.

Att vara en bra skytt inom boule innebär att man är skicklig på att skjuta Kallar helt enkelt. Sebastian har tränat en hel del på det och är oftast skytt när han spelar i lag.

Skytte är också en egen gren inom boule. Spelarna ska då försöka träffa klot eller målkula på ett så bra sätt som möjligt i fem olika stationer från fyra olika avstånd. Förra året gick Sebastian till SM-final och fick möta en spelare i juniorlandslaget som tagit hem skytteguldet ett år tidigare. Sebastian trodde inte riktigt att han hade chans att vinna.

– Jo, men det sa jag ju åt dig du skulle göra, protesterar Pauli.

Sebastian har tävlat sedan han var sju år och Pauli är nästan alltid med och peppar. Det var därför Sebastian lyckades knipa SM-guldet förra året.

– Han finns där och säger bra saker, förklarar Sebastian.
Pauli tycker om att se hur yngre spelare utvecklas och försöker hjälpa dem med allt från pepp och taktik till mental träning.

– Det kan spåra ur lite när det går dåligt. Då gäller det att bara glömma det som är kastat och tänka framåt. En match är aldrig avgjord förrän den är slut.

På grusplanen bakom Oppboga Bruk pågår matchen än. Sebastian får till ett fint kast.

– Nära inspel det där, säger Pauli.

– Ja, han spelar med skruv, svarar Lasse.

Spelet fortsätter under småprat och glada tillrop när någon placerar ett klot bra. Gemenskapen är en stor del av sporten. Gamla och unga kan spela tillsammans och man umgås med kompisar, förklarar gänget på grusplanen. Själva spelet är också mer än att bara kasta sina klot.

– En blandning av taktik och precision, säger Pauli.

Boule kan spelas en mot en i singelmatcher, två mot två i dubbel och tre mot tre i trippel. Då gäller det att sätta ihop ett bra lag med en läggare som kan placera kloten bra och en skytt som är säker på att skjuta bort motståndarkloten. Men det är inte bara kasttekniken som är viktig.

– Oftast är det fokuseringen som brister, säger Anna-Karin.

På tävlingar kan det förekomma psykningar för att få motståndarna ur balans, berättar Pauli.

– Man får absolut inte visa motståndaren att man blir stressad om det går dåligt.

Taktiksnacket till trots – boule är en sport med enkla regler och vem som helst kan spela. Några tips får reportern när det är dags att testa formen.

– Nybörjarfelet är att stirra på lillen. Man ska titta där man vill att klotet ska landa, förklarar Pauli.

Kanske är det tur, men klotet placerar sig faktiskt bättre när rådet följs.

– I början kastade jag bara, och använde inte handleden, berättar Lasse.

Reportern blir plötsligt medveten om handleden, med försämrat resultat. Den snabbt avgjorda matchen ger ändå mer­smak.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Två månader under jord

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.