”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Industrin och integrationen

Kontakter betyder allt. Mohamed skickade CV och ansökningsbrev till många arbetsgivare, men ingen hörde av sig. När han blev rekommenderad till jobbet på Volvo fick han det. Med ett anställnings- kontrakt i handen ordnade det sig också med eget boende. Foto: Joakim Roos.
Westcoast Windows i Trollhättan har 65 kollektivanställda och 22 tjänstemän. Adel Khankan kom snabbt in i gemenskapen. ”Ett jobb betyder mycket. Jag vill inte sitta sysslolös”, säger han. Foto: ANDREAS OLSSON
Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi, Masoud, Alidad och Khaleq. Från vänster: Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi och Masoud Raufi. Foto: Daniel Svensson.

De kom in i landet genom jobbet

 

Kontakter betyder allt. Mohamed skickade CV och ansökningsbrev till många arbetsgivare, men ingen hörde av sig. När han blev rekommenderad till jobbet på Volvo fick han det. Med ett anställnings- kontrakt i handen ordnade det sig också med eget boende. Foto: Daniel Roos.

Kontakter betyder allt. Mohamed skickade CV och ansökningsbrev till många arbetsgivare, men ingen hörde av sig. När han blev rekommenderad till jobbet på Volvo fick han det. Med ett anställningskontrakt i handen ordnade det sig också med eget boende. Foto: Joakim Roos.

”Jag önskar varje kaross lycka till!”

Bygger bilar och en framtid. Mohamed Sahari hittade inte i Göteborg och klev på fel spårvagn. Det var hans livs bästa misstag. Han fick en vän, en familj och ett jobb på Volvo.

Mohamed Sahari

Bor: Göteborg.
Ålder: 19 år.
Kommer från: Syrien.
Jobbar på: Flexpoolen på Volvo Torslanda, måleriet TB4. Familj: Mamma, pappa och storasyster
i Syrien, storebror i Nederländerna och lillasyster i Saudiarabien.

Rakare väg till jobb

I mars inledde regering, fack och arbetsgivare samtal om snabbspår för nyanlända.
Syftet är att ta till vara nyanländas utbildning och erfarenhet inom bristyrken, så att de snabbare kan få jobb inom branscher där företag har svårt att hitta arbetskraft.

13 branscher har inlett samarbeten. Både IF Metall och GS för samtal med sina motparter. Det går att söka pengar för insatser som underlättar nyanländas väg till jobb.

Snabbspåren innebär bland annat att svenskundervisning inleds redan i asylboenden, att bedömning av utbildning och yrkeskompetens görs tidigt och enligt branschernas krav samt att kompletterande utbildningar kan ges vid behov.

Första bransch att starta ett snabbspår var arbetsgivarorganisationen Visita och Hotell- och restaurangfacket, som ska kartlägga utbildning och kunskaper hos utländska kockar samt låta dem prova att arbeta.

100-Klubben

Företag som kan ta emot minst 100 nyanlända inom tre å ska få en genväg till Arbetsförmedlingen via ett nytt telefonval för arbetsgivare. Företagens behov av arbetskraft och kompetens ska matchas mot de arbetssökande. Paket av insatser ska
skräddarsys för varje företag, till exempel snabbspår, yrkeskompetensbedömning, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik.

När han drar sitt kort och kliver in genom fabriksgrinden känner han sig stark. Starkare än han någonsin gjort förut. Han försöker förklara. Det är så mycket vackert som har hänt på så kort tid. Ett jobb i industrin var inget som han ens hade funderat på, än mindre trott var möjligt.

– Nu är det här min identitet. Jag jobbar på Volvo, säger han och visar sitt passerkort.

Mohamed Sahari är 19 år. För knappt ett år sedan kom han ensam till Sverige från Syrien. Han kände ingen och visste inget om hur landet fungerar. Många gånger har han känt sig vilsen och deprimerad, men han har kämpat vidare.

Några nyckelpersoner har gjort stor skillnad. En av dem är läraren på språkintroduktionen där Mohamed kunde börja läsa svenska i januari.

– Han tog oss med ut i Göteborg, visade oss platser och gav oss uppgifter så att vi både lärde oss svenska och lärde känna staden. Han visade oss också alla möjligheter, hur vi kan studera vidare. Han gav oss energi.

”Jag läser mycket och tittar på film. Och jag brukar lyssna på samtal på spårvagnen, då lär jag mig hur man använder språket.”

På kort tid har han lärt sig att tala väldigt bra svenska. Han lägger mycket tid på att studera och har en del andra knep.

– Jag läser mycket och tittar på film. Och jag brukar lyssna på samtal på spårvagnen, då lär jag mig hur man använder språket.

En annan nyckelperson träffade han av misstag på väg till en dansskola för att prova på dans. Efter en stund insåg han att han tagit fel spårvagn och frågade en av passagerarna efter vägen.

– Hon hade också gått på fel spårvagn och skulle till samma ställe som jag. Vi åkte dit tillsammans.

Senare frågade han hur han skulle åka för att ta sig hem till Hammarkullen och det visade sig att hon också bodde där, nästan granne med Mohamed. De blev kompisar och när Mohamed för säkert femte gången stod utan bostad erbjöd hon honom att följa med hem till hennes familj i Stockholm över sommaren.

– De sa till mig: Du är en i familjen.

En kompis till familjen fick höra att Mohamed letade efter ett extrajobb vid sidan om skolan.

– Hon jobbade på Volvos flexpool och de behövde mer folk, så hon lovade att rekommendera mig. Samma dag som jag fick mitt uppehållstillstånd, den 17 augusti, fick jag en kallelse till anställningsintervju.

Mohamed var nervös. Han hade en vecka för att förbereda sig och läste på allt han kunde om Volvo. Intervjun skulle vara på svenska och han var rädd att han inte var tillräckligt bra.

– Men chefen var jättesnäll, sa åt mig att inte stressa, att jag pratade jättebra svenska.

När han förstod att jobbet var hans var han nästan tvungen att nypa sig i armen. Kan det verkligen gå så här bra?

– De ringer när de behöver inhoppare och jag får jobba högst tio dagar i månaden. Det är helt perfekt, det bästa jag kunde önska mig.

Den 21 september kunde han dra sitt passerkort för första gången. Han hade ingen aning om vad som väntade inne i fabriken, men allt har gått bra. De första tre veckorna arbetade han med en handledare och fick lära sig hur han på 40 sekunder ska syna och slipa bort eventuella skarvar och smuts på karosser.

– Att jobba på Volvo … det är rättvist. Man får de pengar man förtjänar, min chef är fantastisk, alla människor är så snälla. Det är så spännande och jag trivs jättebra. Jag älskar Volvo!

Han försöker förklara att det känns som att han har fått en pusselbit till av sitt nya liv. Han hade skolan, han hade vänner, nu har han arbetslivet också. För varje ny bit får han nya kontakter och mer kunskap, för varje ny bit förstår han mer om det som har blivit hans nya hemland.

Det är mycket som fascinerar honom. Politiken till exempel. Att så unga människor kan sitta i riksdagen. I nästa val får han rösta. Redan nu förbereder han sig genom att läsa på om de olika politiska partierna.

”Jag kommer kunna berätta för mina barn att jag har varit med och byggt bilar. Jag brukar tänka att just den här bilen kommer snart att köras av någon.”

Den här terminen läser han fler ämnen i skolan för att så småningom få behörighet att söka till universitetet. Han har en dröm och ett mål – att bli kirurg.

– Om jag hade varit kirurg i dag hade jag kunnat hjälpa människor i Syrien. Jag vill ge människor en andra chans till liv.

Han tänker på dem som har hjälpt honom på olika sätt: Hans första lärare, kompisen från spårvagnen och hennes familj och vänner. Han tänker på hur bra det känns att kunna hjälpa andra.

– Det är fantastiskt att göra något för någon annan och få ett tack, det fyller en med glädje.

Därför vill han bli läkare. Fast industrin kommer alltid att vara en del av honom.

– Jag kommer kunna berätta för mina barn att jag har varit med och byggt bilar. Jag brukar tänka att just den här bilen kommer snart att köras av någon. Lycka till, önskar jag karossen när den åker iväg.

– Jag kommer att vara en läkarstudent som dessutom läser litteratur och jobbar i industrin. Jag har flera olika världar, det gör mig rikare.

Adel

Westcoast Windows i Trollhättan har 65 kollektivanställda och 22 tjänstemän. Adel Khankan kom snabbt in i gemenskapen. Foto: Andreas Olsson

”Här vill jag stanna”

M Adel Khankan

Bor: Vänersborg.
Ålder: 31 år.
Kommer från: Homs i Syrien.
Jobbar på: Westcoast Windows.
Familj: Fru, två döttrar (4 och 2 år) och en son (6 år).

Adel fick jobb på fönsterfabriken
Efter bara nio månader i Sverige blev Adel Khankan från Syrien fönsterbyggare i Trollhättan. Språket lär han sig på verkstadsgolvet, tack vare arbetskamraterna.
– En kollega skrev en lista med ord om jobbet och allt annat som kom upp när vi pratade.

Gatuvy från Adel Khankans hemstad Homs. Kriget i Syrien är inne på femte året. Över tolv miljoner människor är på flykt från sina hem, de flesta inne i Syrien eller dess grannländer. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Gatuvy från Adel Khankans hemstad Homs. Kriget i Syrien är inne på femte året. Över tolv miljoner människor är på flykt från sina hem, de flesta inne i Syrien eller dess grannländer. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det surrar, slamrar och pyser i Westcoast Windows monteringsavdelning. Adel Khankan trär in en gummilist mellan karmen och glaset med vana rörelser. Han putsar rutan. Snart är ett nytt fönster redo för leverans.

I somras fick Adel en lägenhet, tack vare hjälp från frivilliga på flyktingförläggningen Restad Gård i Vänersborg. Samma grupp ordnade praktik i fönsterfabriken.

Den startade i mars. Han trivdes, men förväntade sig ingen fortsättning. De nya kollegorna ville annorlunda. Snart gick de till chefen och undrade när Adel skulle få ett kontrakt.

– Inom en månad sa de att jag skulle bli kvar, säger Adel glatt.

Han fick en visstidsanställning som har förlängts månad för månad. Behovet finns, fabriken är inne i en intensiv period. Så intensiv att företaget nu testar ett extra skift, som utgörs av Adel och en kollega till.

De kommer senare och stannar kvar när resten av teamet har gått. Uppgiften är att eliminera flaskhalsar. De gör till exempel klart arbetet på stationer som ordinarie skift inte hunnit med, så att produktionen flyter nästa dag.

– Det är bra för företaget och alla som arbetar här. Och jag och Christian jobbar bra ihop, vi blev kompisar från första dagen.

”Här på jobbet hör jag människor prata och kan fråga när jag inte förstår.”

Adel kom snabbt in i jobbet och det är inte så underligt. Redan som tolvåring hemma i Syrien började han hjälpa till i familjeföretaget, som bland annat tillverkade fönster. När han klev in på Westcoast Windows blänkande verkstadsgolv kändes det mesta bekant.

– Arbetet var inte det konstiga här, utan språket.

Adel läser svenska för invandrare (SFI) på fritiden.

– Här på jobbet hör jag människor prata och kan fråga när jag inte förstår.

Innan kriget bröt ut i Syrien drev Adel ett eget företag och hade drömmar om framtiden. När hemstaden Homs attackerades tvingades familjen lämna allt och fly för livet. I Jordanien väntade de på att kriget skulle ta slut. En månad gick. Två, tre …

Till slut, sommaren 2014, tog sig Adel till Sverige för att söka en ny framtid. Hustrun, de två döttrarna och sonen blev kvar.

Nyligen fick Adel ett glädjebesked: Familjen har fått uppehållstillstånd. I oktober kunde de äntligen återförenas, efter drygt ett år isär.

– Jag kom inte till Sverige för min egen skull, utan för barnens. Här vill jag stanna och bygga ett nytt liv, säger han.

 

Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi, Masoud, Alidad och Khaleq. Från vänster: Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi och Masoud Raufi. Foto: Daniel Svensson.

Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi, Masoud, Alidad och Khaleq. Foto: Daniel Svensson.

” Underbart att klara sig själv”

Masoud Raufi, Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi. Foto: Daniel Svensson

Inte längre ensamma.Khaleq Naowrozis 20-åriga ansikte lyser av stolthet när han berättar om sitt arbete på Be-Ge Lackering i Oskarshamn.
– Nu ska jag flytta in i en egen lägenhet. Det känns fantastiskt! säger han.

Khaleq Naowrozi

Bor: Oskarshamn.
Ålder: 20 år.
Kommer från: Afghanistan.
Jobbar på: Be-Ge Lackering.
Familj: Lillebror i Afghanistan. Ingen släkt i Sverige.

Alidad Bakhshi

Bor: Oskarshamn.
Ålder: 21 år.
Kommer från: Afghanistan.
Jobbar på: Be-Ge Lackering.
Familj: Ingen släkt i Sverige.

Masoud Raufi

Bor: Oskarshamn.
Ålder: 19 år.
Kommer från: Afghanistan.
Jobbar på: Be-Ge Lackering.
Familj: Ingen släkt i Sverige.

Oskarshamn väntade längre än många andra kommuner med att öppna ett hem för ensamkommande flyktingbarn.

De fyra första som flyttade in sommaren 2012 var afghanerna Khaleq Naowrozi, Masoud Raufi, Younus Matin och Ghasim Tawasoli.

–  Vi brukar säga till varandra att en bättre start på våra liv i Sverige hade vi inte kunnat få, berättar Khaleq.

– Den första tiden var det perfekt att bo där. Det har hjälpt oss att komma ut i samhället, säger Masoud.

Deras hem som döptes till Bryggan blev förlagt till ett gammalt vandrarhem mellan färjeterminalen och gymnasiet. Där lagade tonåringarna gemensamma måltider och fick dagligt stöd av personalen. Därifrån promenerade de till sina första SFI-lektioner och gick till simhallen på söndagarna.

Masoud tapetserade genast väggarna i sitt rum med fotbollsaffischer av ikonen Cristiano Ronaldo och Manchester United. Khaleq var i sin tur ivrig med titta på svenska filmer som Fucking Åmål. Allt för att lära sig det nya språket så bra som möjligt.

Förra våren började Khaleq praktisera på Be-Ge Lackering. Företaget lackerar och slipar backspeglar till Scanialastbilarna som tillverkas några hundra meter därifrån. Khaleq spänner bland annat upp blå metallic-färgade backspeglar av olika modeller med numrerade namn. Han slipar och grundmålar. Maskerar och torkar. Putsar och paketerar.

– Chefen tyckte att jag jobbade bra. Sedan dess har jag fått jobb här några månader i taget.
Khaleq är upprymd, för han har nyligen skrivit på sitt första lägenhetskontrakt. I höst flyttar han in i en egen bostad.

– Det känns helt underbart att kunna betala sin hyra och klara sig själv.

Alidad Bakhshi har redan en egen lägenhet.

Nu funderar han på att skaffa sig burfåglar. För två år sedan kom han från Afghanistan till Bryggan. Han är ett år äldre än Khaleq och arbetar också på Be-Ge Lackering, på samma eftermiddagsskift som Khaleq.

– Någon gång i framtiden kanske jag ska plugga, men just nu är det här ett jättebra jobb, säger Alidad.

”Det är bra att arbeta mycket, då tänker jag inte så mycket på problem.”

På helgerna brukar båda två stämpla in några timmar extra på sin arbetsplats på Väderumsvägen, för att byta filter.

– Det är bra att arbeta mycket, då tänker jag inte så mycket på problem, berättar Khaleq.

Värre kan det vara på nätterna. Ibland kan han ligga vaken och följa nyhetsrapporteringen på nätet. Berättelserna om de hundratusentals människor som försöker fly till Europa får honom att må illa. Sedan Khaleq kom till Sverige för drygt tre år sedan har världen inte blivit mindre våldsam.

– Jag vet precis hur det är att fly över havet och att bli utan dricksvatten under lång tid. Det är plågsamt att se det som händer.

– Jag kommer ju från samma problem och jag kom samma väg!

Dessutom oroar sig Khaleq ofta för sin lillebror. Han har inte lyckats ta sig till Sverige. Han har haft oturen att bli fast i Iran.

Brodern är 15 år och Khaleq är ensam vårdnadshavare för honom. De har inga släktingar.

– Jag har försökt få honom hit, men Migrationsverket säger nej. Det är svårt att veta vad man ska göra.

– Han arbetar 16 timmar om dagen i en fabrik i Iran. Pengarna han tjänar räcker inte till mycket mer än mat och bostad.

Masoud Raufi, Khaleqs vän från de första veckorna på Bryggan, har också börjat arbeta på Be-Ge Lackering.

– Det är bra här, säger han.

– Men jag tänker att jag någon gång ska bli elektriker eller rörmokare.

Av de åtta första tonåringarna som kom till Bryggan i Oskarshamn har en blivit nekad uppehållstillstånd i Sverige. De andra är kvar och har fullt upp i småstaden Oskarshamn.

Ghasim har fått fast jobb på Scania. Younus varvar gymnasiestudier på vårdprogrammet med kvälls- och helgarbete på McDonalds. Han tänker bli tandläkare.

Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Masoud, Alidad och Khaleq.

– Ja, nästan för mycket faktiskt, säger Masoud och skrattar högt.
– Flera gånger i veckan brukar vi laga frukost tillsammans.

Alidad försöker få sina vänner att bli åtminstone hälften så intresserade av volleyboll som han. Därför har han alltid med sig en volleyboll i bagaget på sin bil. Men tyvärr är det mest fotboll som gäller för Khaleq och Masoud.

– Ja, Ronaldo är kung! säger Masoud
– Messi är bäst! kontrar Khaleq.
– Jag kan spela som han, men just nu hinner jag inte träna.
– Jag har ju ett eftermiddagsskift att gå till, säger Khaleq.

Sedan ler han igen.

 

Läs mer: Industrin och migrationen

Marie Edholm, Minna Ulin, Fredrik Loberg

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.