”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Industrin och integrationen

Kontakter betyder allt. Mohamed skickade CV och ansökningsbrev till många arbetsgivare, men ingen hörde av sig. När han blev rekommenderad till jobbet på Volvo fick han det. Med ett anställnings- kontrakt i handen ordnade det sig också med eget boende. Foto: Joakim Roos.
Westcoast Windows i Trollhättan har 65 kollektivanställda och 22 tjänstemän. Adel Khankan kom snabbt in i gemenskapen. ”Ett jobb betyder mycket. Jag vill inte sitta sysslolös”, säger han. Foto: ANDREAS OLSSON
Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi, Masoud, Alidad och Khaleq. Från vänster: Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi och Masoud Raufi. Foto: Daniel Svensson.

De kom in i landet genom jobbet

 

Kontakter betyder allt. Mohamed skickade CV och ansökningsbrev till många arbetsgivare, men ingen hörde av sig. När han blev rekommenderad till jobbet på Volvo fick han det. Med ett anställnings- kontrakt i handen ordnade det sig också med eget boende. Foto: Daniel Roos.

Kontakter betyder allt. Mohamed skickade CV och ansökningsbrev till många arbetsgivare, men ingen hörde av sig. När han blev rekommenderad till jobbet på Volvo fick han det. Med ett anställningskontrakt i handen ordnade det sig också med eget boende. Foto: Joakim Roos.

”Jag önskar varje kaross lycka till!”

Bygger bilar och en framtid. Mohamed Sahari hittade inte i Göteborg och klev på fel spårvagn. Det var hans livs bästa misstag. Han fick en vän, en familj och ett jobb på Volvo.

Mohamed Sahari

Bor: Göteborg.
Ålder: 19 år.
Kommer från: Syrien.
Jobbar på: Flexpoolen på Volvo Torslanda, måleriet TB4. Familj: Mamma, pappa och storasyster
i Syrien, storebror i Nederländerna och lillasyster i Saudiarabien.

Rakare väg till jobb

I mars inledde regering, fack och arbetsgivare samtal om snabbspår för nyanlända.
Syftet är att ta till vara nyanländas utbildning och erfarenhet inom bristyrken, så att de snabbare kan få jobb inom branscher där företag har svårt att hitta arbetskraft.

13 branscher har inlett samarbeten. Både IF Metall och GS för samtal med sina motparter. Det går att söka pengar för insatser som underlättar nyanländas väg till jobb.

Snabbspåren innebär bland annat att svenskundervisning inleds redan i asylboenden, att bedömning av utbildning och yrkeskompetens görs tidigt och enligt branschernas krav samt att kompletterande utbildningar kan ges vid behov.

Första bransch att starta ett snabbspår var arbetsgivarorganisationen Visita och Hotell- och restaurangfacket, som ska kartlägga utbildning och kunskaper hos utländska kockar samt låta dem prova att arbeta.

100-Klubben

Företag som kan ta emot minst 100 nyanlända inom tre å ska få en genväg till Arbetsförmedlingen via ett nytt telefonval för arbetsgivare. Företagens behov av arbetskraft och kompetens ska matchas mot de arbetssökande. Paket av insatser ska
skräddarsys för varje företag, till exempel snabbspår, yrkeskompetensbedömning, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik.

När han drar sitt kort och kliver in genom fabriksgrinden känner han sig stark. Starkare än han någonsin gjort förut. Han försöker förklara. Det är så mycket vackert som har hänt på så kort tid. Ett jobb i industrin var inget som han ens hade funderat på, än mindre trott var möjligt.

– Nu är det här min identitet. Jag jobbar på Volvo, säger han och visar sitt passerkort.

Mohamed Sahari är 19 år. För knappt ett år sedan kom han ensam till Sverige från Syrien. Han kände ingen och visste inget om hur landet fungerar. Många gånger har han känt sig vilsen och deprimerad, men han har kämpat vidare.

Några nyckelpersoner har gjort stor skillnad. En av dem är läraren på språkintroduktionen där Mohamed kunde börja läsa svenska i januari.

– Han tog oss med ut i Göteborg, visade oss platser och gav oss uppgifter så att vi både lärde oss svenska och lärde känna staden. Han visade oss också alla möjligheter, hur vi kan studera vidare. Han gav oss energi.

”Jag läser mycket och tittar på film. Och jag brukar lyssna på samtal på spårvagnen, då lär jag mig hur man använder språket.”

På kort tid har han lärt sig att tala väldigt bra svenska. Han lägger mycket tid på att studera och har en del andra knep.

– Jag läser mycket och tittar på film. Och jag brukar lyssna på samtal på spårvagnen, då lär jag mig hur man använder språket.

En annan nyckelperson träffade han av misstag på väg till en dansskola för att prova på dans. Efter en stund insåg han att han tagit fel spårvagn och frågade en av passagerarna efter vägen.

– Hon hade också gått på fel spårvagn och skulle till samma ställe som jag. Vi åkte dit tillsammans.

Senare frågade han hur han skulle åka för att ta sig hem till Hammarkullen och det visade sig att hon också bodde där, nästan granne med Mohamed. De blev kompisar och när Mohamed för säkert femte gången stod utan bostad erbjöd hon honom att följa med hem till hennes familj i Stockholm över sommaren.

– De sa till mig: Du är en i familjen.

En kompis till familjen fick höra att Mohamed letade efter ett extrajobb vid sidan om skolan.

– Hon jobbade på Volvos flexpool och de behövde mer folk, så hon lovade att rekommendera mig. Samma dag som jag fick mitt uppehållstillstånd, den 17 augusti, fick jag en kallelse till anställningsintervju.

Mohamed var nervös. Han hade en vecka för att förbereda sig och läste på allt han kunde om Volvo. Intervjun skulle vara på svenska och han var rädd att han inte var tillräckligt bra.

– Men chefen var jättesnäll, sa åt mig att inte stressa, att jag pratade jättebra svenska.

När han förstod att jobbet var hans var han nästan tvungen att nypa sig i armen. Kan det verkligen gå så här bra?

– De ringer när de behöver inhoppare och jag får jobba högst tio dagar i månaden. Det är helt perfekt, det bästa jag kunde önska mig.

Den 21 september kunde han dra sitt passerkort för första gången. Han hade ingen aning om vad som väntade inne i fabriken, men allt har gått bra. De första tre veckorna arbetade han med en handledare och fick lära sig hur han på 40 sekunder ska syna och slipa bort eventuella skarvar och smuts på karosser.

– Att jobba på Volvo … det är rättvist. Man får de pengar man förtjänar, min chef är fantastisk, alla människor är så snälla. Det är så spännande och jag trivs jättebra. Jag älskar Volvo!

Han försöker förklara att det känns som att han har fått en pusselbit till av sitt nya liv. Han hade skolan, han hade vänner, nu har han arbetslivet också. För varje ny bit får han nya kontakter och mer kunskap, för varje ny bit förstår han mer om det som har blivit hans nya hemland.

Det är mycket som fascinerar honom. Politiken till exempel. Att så unga människor kan sitta i riksdagen. I nästa val får han rösta. Redan nu förbereder han sig genom att läsa på om de olika politiska partierna.

”Jag kommer kunna berätta för mina barn att jag har varit med och byggt bilar. Jag brukar tänka att just den här bilen kommer snart att köras av någon.”

Den här terminen läser han fler ämnen i skolan för att så småningom få behörighet att söka till universitetet. Han har en dröm och ett mål – att bli kirurg.

– Om jag hade varit kirurg i dag hade jag kunnat hjälpa människor i Syrien. Jag vill ge människor en andra chans till liv.

Han tänker på dem som har hjälpt honom på olika sätt: Hans första lärare, kompisen från spårvagnen och hennes familj och vänner. Han tänker på hur bra det känns att kunna hjälpa andra.

– Det är fantastiskt att göra något för någon annan och få ett tack, det fyller en med glädje.

Därför vill han bli läkare. Fast industrin kommer alltid att vara en del av honom.

– Jag kommer kunna berätta för mina barn att jag har varit med och byggt bilar. Jag brukar tänka att just den här bilen kommer snart att köras av någon. Lycka till, önskar jag karossen när den åker iväg.

– Jag kommer att vara en läkarstudent som dessutom läser litteratur och jobbar i industrin. Jag har flera olika världar, det gör mig rikare.

Adel

Westcoast Windows i Trollhättan har 65 kollektivanställda och 22 tjänstemän. Adel Khankan kom snabbt in i gemenskapen. Foto: Andreas Olsson

”Här vill jag stanna”

M Adel Khankan

Bor: Vänersborg.
Ålder: 31 år.
Kommer från: Homs i Syrien.
Jobbar på: Westcoast Windows.
Familj: Fru, två döttrar (4 och 2 år) och en son (6 år).

Adel fick jobb på fönsterfabriken
Efter bara nio månader i Sverige blev Adel Khankan från Syrien fönsterbyggare i Trollhättan. Språket lär han sig på verkstadsgolvet, tack vare arbetskamraterna.
– En kollega skrev en lista med ord om jobbet och allt annat som kom upp när vi pratade.

Gatuvy från Adel Khankans hemstad Homs. Kriget i Syrien är inne på femte året. Över tolv miljoner människor är på flykt från sina hem, de flesta inne i Syrien eller dess grannländer. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Gatuvy från Adel Khankans hemstad Homs. Kriget i Syrien är inne på femte året. Över tolv miljoner människor är på flykt från sina hem, de flesta inne i Syrien eller dess grannländer. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det surrar, slamrar och pyser i Westcoast Windows monteringsavdelning. Adel Khankan trär in en gummilist mellan karmen och glaset med vana rörelser. Han putsar rutan. Snart är ett nytt fönster redo för leverans.

I somras fick Adel en lägenhet, tack vare hjälp från frivilliga på flyktingförläggningen Restad Gård i Vänersborg. Samma grupp ordnade praktik i fönsterfabriken.

Den startade i mars. Han trivdes, men förväntade sig ingen fortsättning. De nya kollegorna ville annorlunda. Snart gick de till chefen och undrade när Adel skulle få ett kontrakt.

– Inom en månad sa de att jag skulle bli kvar, säger Adel glatt.

Han fick en visstidsanställning som har förlängts månad för månad. Behovet finns, fabriken är inne i en intensiv period. Så intensiv att företaget nu testar ett extra skift, som utgörs av Adel och en kollega till.

De kommer senare och stannar kvar när resten av teamet har gått. Uppgiften är att eliminera flaskhalsar. De gör till exempel klart arbetet på stationer som ordinarie skift inte hunnit med, så att produktionen flyter nästa dag.

– Det är bra för företaget och alla som arbetar här. Och jag och Christian jobbar bra ihop, vi blev kompisar från första dagen.

”Här på jobbet hör jag människor prata och kan fråga när jag inte förstår.”

Adel kom snabbt in i jobbet och det är inte så underligt. Redan som tolvåring hemma i Syrien började han hjälpa till i familjeföretaget, som bland annat tillverkade fönster. När han klev in på Westcoast Windows blänkande verkstadsgolv kändes det mesta bekant.

– Arbetet var inte det konstiga här, utan språket.

Adel läser svenska för invandrare (SFI) på fritiden.

– Här på jobbet hör jag människor prata och kan fråga när jag inte förstår.

Innan kriget bröt ut i Syrien drev Adel ett eget företag och hade drömmar om framtiden. När hemstaden Homs attackerades tvingades familjen lämna allt och fly för livet. I Jordanien väntade de på att kriget skulle ta slut. En månad gick. Två, tre …

Till slut, sommaren 2014, tog sig Adel till Sverige för att söka en ny framtid. Hustrun, de två döttrarna och sonen blev kvar.

Nyligen fick Adel ett glädjebesked: Familjen har fått uppehållstillstånd. I oktober kunde de äntligen återförenas, efter drygt ett år isär.

– Jag kom inte till Sverige för min egen skull, utan för barnens. Här vill jag stanna och bygga ett nytt liv, säger han.

 

Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi, Masoud, Alidad och Khaleq. Från vänster: Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi och Masoud Raufi. Foto: Daniel Svensson.

Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi, Masoud, Alidad och Khaleq. Foto: Daniel Svensson.

” Underbart att klara sig själv”

Masoud Raufi, Khaleq Naowrozi, Alidad Bakhshi. Foto: Daniel Svensson

Inte längre ensamma.Khaleq Naowrozis 20-åriga ansikte lyser av stolthet när han berättar om sitt arbete på Be-Ge Lackering i Oskarshamn.
– Nu ska jag flytta in i en egen lägenhet. Det känns fantastiskt! säger han.

Khaleq Naowrozi

Bor: Oskarshamn.
Ålder: 20 år.
Kommer från: Afghanistan.
Jobbar på: Be-Ge Lackering.
Familj: Lillebror i Afghanistan. Ingen släkt i Sverige.

Alidad Bakhshi

Bor: Oskarshamn.
Ålder: 21 år.
Kommer från: Afghanistan.
Jobbar på: Be-Ge Lackering.
Familj: Ingen släkt i Sverige.

Masoud Raufi

Bor: Oskarshamn.
Ålder: 19 år.
Kommer från: Afghanistan.
Jobbar på: Be-Ge Lackering.
Familj: Ingen släkt i Sverige.

Oskarshamn väntade längre än många andra kommuner med att öppna ett hem för ensamkommande flyktingbarn.

De fyra första som flyttade in sommaren 2012 var afghanerna Khaleq Naowrozi, Masoud Raufi, Younus Matin och Ghasim Tawasoli.

–  Vi brukar säga till varandra att en bättre start på våra liv i Sverige hade vi inte kunnat få, berättar Khaleq.

– Den första tiden var det perfekt att bo där. Det har hjälpt oss att komma ut i samhället, säger Masoud.

Deras hem som döptes till Bryggan blev förlagt till ett gammalt vandrarhem mellan färjeterminalen och gymnasiet. Där lagade tonåringarna gemensamma måltider och fick dagligt stöd av personalen. Därifrån promenerade de till sina första SFI-lektioner och gick till simhallen på söndagarna.

Masoud tapetserade genast väggarna i sitt rum med fotbollsaffischer av ikonen Cristiano Ronaldo och Manchester United. Khaleq var i sin tur ivrig med titta på svenska filmer som Fucking Åmål. Allt för att lära sig det nya språket så bra som möjligt.

Förra våren började Khaleq praktisera på Be-Ge Lackering. Företaget lackerar och slipar backspeglar till Scanialastbilarna som tillverkas några hundra meter därifrån. Khaleq spänner bland annat upp blå metallic-färgade backspeglar av olika modeller med numrerade namn. Han slipar och grundmålar. Maskerar och torkar. Putsar och paketerar.

– Chefen tyckte att jag jobbade bra. Sedan dess har jag fått jobb här några månader i taget.
Khaleq är upprymd, för han har nyligen skrivit på sitt första lägenhetskontrakt. I höst flyttar han in i en egen bostad.

– Det känns helt underbart att kunna betala sin hyra och klara sig själv.

Alidad Bakhshi har redan en egen lägenhet.

Nu funderar han på att skaffa sig burfåglar. För två år sedan kom han från Afghanistan till Bryggan. Han är ett år äldre än Khaleq och arbetar också på Be-Ge Lackering, på samma eftermiddagsskift som Khaleq.

– Någon gång i framtiden kanske jag ska plugga, men just nu är det här ett jättebra jobb, säger Alidad.

”Det är bra att arbeta mycket, då tänker jag inte så mycket på problem.”

På helgerna brukar båda två stämpla in några timmar extra på sin arbetsplats på Väderumsvägen, för att byta filter.

– Det är bra att arbeta mycket, då tänker jag inte så mycket på problem, berättar Khaleq.

Värre kan det vara på nätterna. Ibland kan han ligga vaken och följa nyhetsrapporteringen på nätet. Berättelserna om de hundratusentals människor som försöker fly till Europa får honom att må illa. Sedan Khaleq kom till Sverige för drygt tre år sedan har världen inte blivit mindre våldsam.

– Jag vet precis hur det är att fly över havet och att bli utan dricksvatten under lång tid. Det är plågsamt att se det som händer.

– Jag kommer ju från samma problem och jag kom samma väg!

Dessutom oroar sig Khaleq ofta för sin lillebror. Han har inte lyckats ta sig till Sverige. Han har haft oturen att bli fast i Iran.

Brodern är 15 år och Khaleq är ensam vårdnadshavare för honom. De har inga släktingar.

– Jag har försökt få honom hit, men Migrationsverket säger nej. Det är svårt att veta vad man ska göra.

– Han arbetar 16 timmar om dagen i en fabrik i Iran. Pengarna han tjänar räcker inte till mycket mer än mat och bostad.

Masoud Raufi, Khaleqs vän från de första veckorna på Bryggan, har också börjat arbeta på Be-Ge Lackering.

– Det är bra här, säger han.

– Men jag tänker att jag någon gång ska bli elektriker eller rörmokare.

Av de åtta första tonåringarna som kom till Bryggan i Oskarshamn har en blivit nekad uppehållstillstånd i Sverige. De andra är kvar och har fullt upp i småstaden Oskarshamn.

Ghasim har fått fast jobb på Scania. Younus varvar gymnasiestudier på vårdprogrammet med kvälls- och helgarbete på McDonalds. Han tänker bli tandläkare.

Bryggans första grupp av ensamkommande håller ihop. Särskilt Be-Ge-arbetarna Masoud, Alidad och Khaleq.

– Ja, nästan för mycket faktiskt, säger Masoud och skrattar högt.
– Flera gånger i veckan brukar vi laga frukost tillsammans.

Alidad försöker få sina vänner att bli åtminstone hälften så intresserade av volleyboll som han. Därför har han alltid med sig en volleyboll i bagaget på sin bil. Men tyvärr är det mest fotboll som gäller för Khaleq och Masoud.

– Ja, Ronaldo är kung! säger Masoud
– Messi är bäst! kontrar Khaleq.
– Jag kan spela som han, men just nu hinner jag inte träna.
– Jag har ju ett eftermiddagsskift att gå till, säger Khaleq.

Sedan ler han igen.

 

Läs mer: Industrin och migrationen

Marie Edholm, Minna Ulin, Fredrik Loberg

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.