Industriarbetarnas tidning

Därför är det låst läge i förhandlingarna

29 mars, 2016

Skrivet av

Arbetsgivarna agnade men facket högg inte. Fackens avvisande svar var väntat. Den som vill förstå de fastlåsta förhandlingarna gör bäst i att titta bakåt. DA förklarar varför.

I går sa industrins arbetsgivare till facken: Ni får 1,75 procent per år i två år, Inklusive en tiondels avsättning till deltidspension. Idag sade Facken inom industrin nej.

Varför?

I pressmeddelandet säger fackförbunden att de föreslagna löneökningarna är för låga. Facken kräver höjningar som ger reallöneökningar, alltså mer pengar i plånboken när inflationen är borträknad. Facken hävdar ju att inflationen ligger på 1,6-1,7 procent och att prisökningarna dessutom kommer att stiga framöver. Med den argumentationen blir det svårt att acceptera ett bud som inte skulle ge någon reallöneökning. Men för att förstå fackets krav måste man titta bakåt.

Hur då?

Facket talar om att bibehålla en kontinuitet i löneökningarna. Man säger att det inte finns någon anledning till att varken växla ned eller för den delen växla upp takten i löneökningarna. Industriavtalet har fungerat bra, säger facket. Medlemmarna ska få höjda reallöner utan att företagens konkurrenskraft skadas. Så lyder argumentationen.

Hur mycket har löneökningarna legat på då?

Det beror på hur man räknar. Under de skakiga år – från 2010 och framåt – som har följt på finanskrisen har lönerna inom industrin stigit med i genomsnitt 2,8 procent, enligt Medlingsinstitutet. Men tittar man på löneökningarna under hela Industriavtalets historia från 1998 och framåt så har den årliga genomsnittliga ökningen legat på 3,3 procent.

Före inflation ja. Men efter?

Då blir reallöneökningen i snitt 2,1 procent per år mellan 1998 och 2014.

Och det gillar inte arbetsgivarna?

Nej de tycker att lönelyften har varit för dyra under senare tid, i synnerhet som inflationen har varit obefintlig. 2014 fick industrins anställda en reallöneökning på 2,9 procent eftersom priserna sjönk. Nu säger facken nej till 1,75 procent på ett år. Det var nog rätt lätt för facket att säga nej med tanke på det ekonomiska läget.

Vad händer med ekonomin?

Det kan naturligtvis ingen riktigt bedöma hundraprocentigt säkert. Världsekonomin kan ta tvära kast och vi vet inte minst från finanskrisen hur det plötsligt kan slå mot svensk industri. Men om man ska döma av de senaste rapporterna börjar tillverkningsindustrin varva upp ordentligt. I förra veckan kom Konjunkturinstitutets rapport där avsnittet om just tillverkningsindustrin gavs rubriken ”Företagen spår god produktionstillväxt”. Tittar vi bakåt så kan vi se att den fackliga tuppkammen alltid växer i tider av ekonomisk uppgång. Högkonjunkturåret 2007 blev industriavtalets dyraste avtalsår.

Sedan kom finanskrisen och direkt efter krisen träffades ganska låga avtal inom industrin. Men samtidigt ökade arbetskraftskostnaden i Sverige snabbare än i Västeuropa. Varför det?

Huvudsakligen därför att kronan stärktes. Kronkursen steg, bland annat som följd av Riksbankens räntehöjningar, och det ökade kostnaderna för företagen. Så lyder förklaringen hos industrins ekonomiska råd, alltså den grupp ekonomer som fack och arbetsgivare gemensamt gett i uppdrag att analysera den ekonomiska utvecklingen.

Men nu sjunker ju kronkursen. Vad innebär det för avtalsrörelsen?

Att kronan blir billigare i förhållande till andra valutor innebär ju en slags doping av ekonomin. Exportföretag som tar betalt i euro eller dollar får ju mycket mer betalt nu än när kronan var stark. Vinsterna stiger och det brukar skärpa de fackliga kraven.

Facken inom industrin gick in i avtalsrörelsen med krav på 2,8 procent. Det ligger alltså i linje med vad man varje år har fått ut i snitt sedan finanskrisen. Samtidigt sa arbetsgivarna 0,5. Varför höjer man nu till 1,75?

Det märkliga är inte att man höjer sitt bud. Det märkligaste var att man gjorde det offentligt.

Varför då?

Nu är parterna inne i en slutförhandling. En känslig process som skulle kunna leda till konflikt. Eller också faller alla bitar på plats. Det normala är att man förhandlar bakom lyckta dörrar och inte yppar någonting till omvärlden förrän man är klara. Därför kom arbetsgivarnas offentliga utspel på annandag påsk plötsligt och oväntat.

Hur kan man förklara det?

Svårt att säga. Men möjligtvis ville arbetsgivarna publikt måla in facken i ett hörn. ”Se vi släpper våra hjärtefrågor om flexibilitet och pratar bara lönenivå”. Den största arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen släppte sina två frågor som verkligen utmanade det lokala facket ställning. Dels att man lokalt ska kunna göra upp om lägre löner och sämre arbetsvillkor än vad kollektivavtalet säger. Dels en förlängning av arbetstidskorridoren som skulle ha öppnat dörren för lördagsarbete.

Varför överger man sådana hjärtefrågor som handlar om makt och inflytande?

Kanske för att möjliggöra ett snabbt avtal på en nivå som är tillräckligt låg. Det börjar bli bråttom nu. Om industrins avtal ska bli normerande för resten av arbetsmarknadens nära 500 avtal för tre miljoner löntagare så gäller det att bli klar i tid. Det vill säga före fredag. Andra fack står och väntar och dessutom med högre lönekrav än Facken inom industrin. Pappers kräver exempelvis ett 2-årigt avtal på 2,8 procent första året och 3,6 procent andra året. Målarna, som är en del av den fackliga koalition (6F) som krävt högre lönelyft än industrifacken, har varslat om stridsåtgärder till den 8 april.

Vad innebär det för industrins parter?

Att de måste hitta en nivå som resten av arbetsmarknaden accepterar som rimlig. Industrifackens förhandlare lär nog påminna sina motparter att 1,75 procent knappast ses som ett legitimt märke av andra.

Och vad kan arbetsgivarna säga då?

Vill ni i facket ha mer pengar så vill vi ha mer flexibilitet, kan de säga. Och i så fall kan frågan om lokala avsteg från kollektivavtalet eller lördagsarbete göra comeback på förhandlingsbordet.

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Återgång till ett klassiskt byte

En nöjd fackbas, som slapp undan ”ökad flexibilitet”. En djupt besviken förhandlingschef på Teknikföretagen, som ”saknade grejer att byta”. Årets avtal innebär en återgång till att köpa arbetsfred med pengar, skriver DA:s Harald Gatu.

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Svårare säga nej till lönesystem

Det nya Teknikavtalet har vässats när det gäller kraven att införa system för rättvisare löner. Erfarenheten visar att lönesystem gynnar jämställdheten.

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa ”märket” som har satts för industrin.

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

”Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar”

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens ”diktatförhandlingar” och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.