Industriarbetarnas tidning

Att vara ung på jobbet

25 april, 2016

Skrivet av

”De äldre ser verkligen efter en. De kanske inte heller vill ha oss på sitt samvete om något händer”, säger Pierre Kronberg. Foto: David Lundmark.
”De äldre ser verkligen efter en. De kanske inte heller vill ha oss på sitt samvete om något händer”, säger Pierre Kronberg. Foto: David Lundmark.

Ålder Politiken, nätet och nya bandnamn. Det är vad som skiljer ung från gammal på Holmen Hallstavik.

– När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst, säger Pierre Kronberg, 25 år.

Rattar en golf-bil

Namn: Pierre Kronberg
Ålder: 25 år
Född: Hallstavik
Bor: Lägenhet i ”Holmen-hus”
Familj: Systerns katt
Bil: Golf
Utbildning: El- och installation i gymnasiet
Favoritlag: Arsenal ochDjurgården

Det finns inte så många som Pierre Kronberg på bruket i Hallstavik. Som är under 30 år.

– Vi är två på min avdelning.

Av fyra på bruket, kunde han ha tillagt. För fler är de inte. Holmen Hallstavik har genomgått ett stålbad de senaste åren. Två pappersmaskiner har släckts ner. Returpappersfabriken stängts. De anställdas skara krympt från en bit över 1 000 anställda till dagens 380. Av dem 290 pappersarbetare. Med en medelålder på 50 år. Ett tag fanns ingen anställd under 30 år. Nu finns det i alla fall fyra.

I åldergruppen 30–40 år finns sjutton anställda. Resten är äldre. Pierre Kronberg tillhör de absolut yngsta. Sprungen ur en riktig Holmen-släkt.

– Farmor och farfar, farsan och en farbror har alla jobbat eller jobbar här, berättar Pierre.

Valet var inte självklart. Innan han klev innanför grindarna på en provanställning i augusti i fjol, hann han med lite annat.

– Jag körde skogsmaskin och jobbade som installationselektriker på annat håll. Men jag hade också sommarjobbat på bruket en del dessförinnan.

ung-grafikEtt val hade varit att göra som så många andra, flytta in till Stockholm. Men Pierre valde bruket på hemorten. I dag bor han i en av de Holmen-ägda villorna utanför fabriksgrindarna. Två rum och kök, tre minuters promenad från bruket. Med katten han fick ärva av syrran. På jobbet är han en av fyra elektriker i underhållet i den lokal som servar den södra sidan av bruket.

– Vi är två yngre och två äldre och de lär oss allt vad de kan, säger Pierre uppskattande.

För i nuläget är det erfarenheten som skiljer. Ung från gammal.

– De är ruskigt duktiga, säger Pierre med tyngd i rösten.

Pierre är medveten om att både han och hans yngre kompis Christoffer, är inne i en inlärningsfas.

ung-siffraFår de känna av sin ungdom? Är det mycket tillrättavisningar och förmaningar?

– Bara runt sånt som rör säkerhet. Om hur man rör sig inne på bruket och vad som är farligt och viktigt att tänka på.

– Mer på det sättet. Själv är man ju ung och bara ivrig på att få komma ut och jobba.

Just i frågor som rör säkerhet, då är det bra att lyssna på de äldre, menar Pierre.

– De ser verkligen efter en. De kanske inte heller vill ha oss på sitt samvete om det händer något.

– I plugget fick man läsa mycket om säkerhet, men man är aldrig nära i praktiken. Som nu.

När hela arbetsgruppen på underhåll sitter och fikar snackas det, inte helt oväntat, en hel del sport.

– Är det inte fotboll, så är det skidor…eller tennis, säger Pierre.

Gänget har ett brett intresse för alla sorts idrotter. Pierre ser själv mycket engelsk fotboll och är djurgårdare i fotboll och hockey.

Men när märks åldersskillnaden på allvar i pausrummet?

– Det är nog om jag och Christoffer pratar om något band som de inte har en aning om.

Pierre funderar.
– Eller om något fenomen på nätet. De surfar inte lika mycket som vi och är inte lika mycket uppkopplade.

Och omvänt?

– Det är när man kommer in på politik. Helt klart. Då märks det att man kan avsevärt mycket mindre än de andra. Om hur det var förr och så…

Men allmänt tycks Pierre snarare tona ner det där med åldersskillnaderna.

– Jag har inga problem med äldre. Tvärtom. Jag är duktig på att komma in i olika grupper. det har alltid klickat med en gång för mig.

Han har heller inga problem med att arbetsplatsen är så enkönad den kan bli.

– Nej, det fungerar bra, och det fungerade också alldeles utmärkt när vi hade en kvinnlig praktikant inne på instrumentsidan.

– Men när jag tänker efter, har jag aldrig haft en kvinnlig arbetskamrat.

Vi traskar bruket fram. Vinden blåser snålt när vi passerar byggnaden där PM 11:an stod på grund av branden som slog ut massafabriken som brann i november.

Hur är det att bo i Hallstavik?

– Helt ok. Fast det händer inte särskilt mycket. Nu när jag kommer hem efter jobbet handlar det mest om att tvätta, diska och laga mat.

– På vintern går jag nästan aldrig ut. Jag följer Arsenal framför teven. Men somrarna! Somrarna här i Roslagen. De är bäst i landet!

Då drar han med polarna på minigolf, turar till Åland, drar in till Norrtälje, Uppsala eller rent av Stockholm. Men visst, ibland kan det bli lite tråkigt på hemorten.

– Det är väl som i alla andra byar, säger Pierre lakoniskt.

Vi kliver in i den röda plåtbyggnaden, granne med PM 12:an, och möts av en välfejad lokal. I taket hänger Olssons jacka. Staffan Olssons. Han som jobbade här i 45 år, mellan 1970 och 2015, och på hockeyvis fick sin jacka upphissad i taket av arbetskamraterna när han slutade.

I ett inre rum sitter resten av arbetsgruppen samlad innan den strax efter vår ankomst sprids ut över bruket.
Pierre pekar på sin del av arbetsbänken som löper utefter ena långväggen. Och som han delar med ett par instrumentare.

– Det är här jag håller till när jag inte är ute på jobb, säger han.
– Om jag sitter kvar här om tjugo år, det är omöjligt att svara på.

Säger Pierre Kronberg med anställningsnummer 2365 på sin gula arbetsjacka. Som kanske kommer att hissas upp i taket en vacker dag. Men bara kanske.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När Jan försvann

När Jan försvann

Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade – och tack vare arbetskamraternas stöd fick han den.

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

På botten av en tank hittades två erfarna arbetare döda. Ingen vet hur de hamnat där. För Marina, som förlorade sin man, blandas sorgen med ilska mot företaget.

När jobbet försvinner

När jobbet försvinner

Hur känns det att plötsligt bli varslad? Att snart förlora jobbet? DA åkte till Sundsvall, där det första stora varslet inom pappersindustrin kom, och pratade med några som vet.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Svenskt hantverk hett i kristider

Svenskt hantverk hett i kristider

Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.