”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Pierre Kronberg, 25, är en av bara fyra under 30 år på Hallstavik. Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
”När man kommer in på politik, då märks det att man kan avsevärt mycket mindre än de andra. Om hur det var förr och så...” Foto: David Lundmark.
Kollegernas hyllning till den pensionerade arbetskamraten, Staffan Olsson, som jobbade på bruket i 45 år. Foto: David Lundmark

Att vara ung på jobbet

”De äldre ser verkligen efter en. De kanske inte heller vill ha oss på sitt samvete om något händer”, säger Pierre Kronberg. Foto: David Lundmark.

”De äldre ser verkligen efter en. De kanske inte heller vill ha oss på sitt samvete om något händer”, säger Pierre Kronberg. Foto: David Lundmark.

Ålder Politiken, nätet och nya bandnamn. Det är vad som skiljer ung från gammal på Holmen Hallstavik.

– När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst, säger Pierre Kronberg, 25 år.

Rattar en golf-bil

Namn: Pierre Kronberg
Ålder: 25 år
Född: Hallstavik
Bor: Lägenhet i ”Holmen-hus”
Familj: Systerns katt
Bil: Golf
Utbildning: El- och installation i gymnasiet
Favoritlag: Arsenal ochDjurgården

Det finns inte så många som Pierre Kronberg på bruket i Hallstavik. Som är under 30 år.

– Vi är två på min avdelning.

Av fyra på bruket, kunde han ha tillagt. För fler är de inte. Holmen Hallstavik har genomgått ett stålbad de senaste åren. Två pappersmaskiner har släckts ner. Returpappersfabriken stängts. De anställdas skara krympt från en bit över 1 000 anställda till dagens 380. Av dem 290 pappersarbetare. Med en medelålder på 50 år. Ett tag fanns ingen anställd under 30 år. Nu finns det i alla fall fyra.

I åldergruppen 30–40 år finns sjutton anställda. Resten är äldre. Pierre Kronberg tillhör de absolut yngsta. Sprungen ur en riktig Holmen-släkt.

– Farmor och farfar, farsan och en farbror har alla jobbat eller jobbar här, berättar Pierre.

Valet var inte självklart. Innan han klev innanför grindarna på en provanställning i augusti i fjol, hann han med lite annat.

– Jag körde skogsmaskin och jobbade som installationselektriker på annat håll. Men jag hade också sommarjobbat på bruket en del dessförinnan.

ung-grafikEtt val hade varit att göra som så många andra, flytta in till Stockholm. Men Pierre valde bruket på hemorten. I dag bor han i en av de Holmen-ägda villorna utanför fabriksgrindarna. Två rum och kök, tre minuters promenad från bruket. Med katten han fick ärva av syrran. På jobbet är han en av fyra elektriker i underhållet i den lokal som servar den södra sidan av bruket.

– Vi är två yngre och två äldre och de lär oss allt vad de kan, säger Pierre uppskattande.

För i nuläget är det erfarenheten som skiljer. Ung från gammal.

– De är ruskigt duktiga, säger Pierre med tyngd i rösten.

Pierre är medveten om att både han och hans yngre kompis Christoffer, är inne i en inlärningsfas.

ung-siffraFår de känna av sin ungdom? Är det mycket tillrättavisningar och förmaningar?

– Bara runt sånt som rör säkerhet. Om hur man rör sig inne på bruket och vad som är farligt och viktigt att tänka på.

– Mer på det sättet. Själv är man ju ung och bara ivrig på att få komma ut och jobba.

Just i frågor som rör säkerhet, då är det bra att lyssna på de äldre, menar Pierre.

– De ser verkligen efter en. De kanske inte heller vill ha oss på sitt samvete om det händer något.

– I plugget fick man läsa mycket om säkerhet, men man är aldrig nära i praktiken. Som nu.

När hela arbetsgruppen på underhåll sitter och fikar snackas det, inte helt oväntat, en hel del sport.

– Är det inte fotboll, så är det skidor…eller tennis, säger Pierre.

Gänget har ett brett intresse för alla sorts idrotter. Pierre ser själv mycket engelsk fotboll och är djurgårdare i fotboll och hockey.

Men när märks åldersskillnaden på allvar i pausrummet?

– Det är nog om jag och Christoffer pratar om något band som de inte har en aning om.

Pierre funderar.
– Eller om något fenomen på nätet. De surfar inte lika mycket som vi och är inte lika mycket uppkopplade.

Och omvänt?

– Det är när man kommer in på politik. Helt klart. Då märks det att man kan avsevärt mycket mindre än de andra. Om hur det var förr och så…

Men allmänt tycks Pierre snarare tona ner det där med åldersskillnaderna.

– Jag har inga problem med äldre. Tvärtom. Jag är duktig på att komma in i olika grupper. det har alltid klickat med en gång för mig.

Han har heller inga problem med att arbetsplatsen är så enkönad den kan bli.

– Nej, det fungerar bra, och det fungerade också alldeles utmärkt när vi hade en kvinnlig praktikant inne på instrumentsidan.

– Men när jag tänker efter, har jag aldrig haft en kvinnlig arbetskamrat.

Vi traskar bruket fram. Vinden blåser snålt när vi passerar byggnaden där PM 11:an stod på grund av branden som slog ut massafabriken som brann i november.

Hur är det att bo i Hallstavik?

– Helt ok. Fast det händer inte särskilt mycket. Nu när jag kommer hem efter jobbet handlar det mest om att tvätta, diska och laga mat.

– På vintern går jag nästan aldrig ut. Jag följer Arsenal framför teven. Men somrarna! Somrarna här i Roslagen. De är bäst i landet!

Då drar han med polarna på minigolf, turar till Åland, drar in till Norrtälje, Uppsala eller rent av Stockholm. Men visst, ibland kan det bli lite tråkigt på hemorten.

– Det är väl som i alla andra byar, säger Pierre lakoniskt.

Vi kliver in i den röda plåtbyggnaden, granne med PM 12:an, och möts av en välfejad lokal. I taket hänger Olssons jacka. Staffan Olssons. Han som jobbade här i 45 år, mellan 1970 och 2015, och på hockeyvis fick sin jacka upphissad i taket av arbetskamraterna när han slutade.

I ett inre rum sitter resten av arbetsgruppen samlad innan den strax efter vår ankomst sprids ut över bruket.
Pierre pekar på sin del av arbetsbänken som löper utefter ena långväggen. Och som han delar med ett par instrumentare.

– Det är här jag håller till när jag inte är ute på jobb, säger han.
– Om jag sitter kvar här om tjugo år, det är omöjligt att svara på.

Säger Pierre Kronberg med anställningsnummer 2365 på sin gula arbetsjacka. Som kanske kommer att hissas upp i taket en vacker dag. Men bara kanske.


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.