Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det är inte vi som tjänar på att allt ska vara nytt”

18 maj, 2016

Skrivet av

rikkeGästkrönikaVisst är det så att allt som är nytt är bra. Eller hur? Det är snabbare, snyggare, effektivare. Precis som att alla yngre människor är duktigare än gamla. Om de själva får säga det i alla fall.

Om skribenten

Rikke Henriksen är före detta översättare som för två år sedan utbildade sig till bilmekaniker. Jobbar med chassidelen på husbilar på Bengt i Örkelljunga. Bor i nerlagd lanthandel med sin dotter. Ägare till fyra bilar i åldrarna 14-40 år.

Nya prylar är blanka, fina och lockande. Kanske lite dyra. Men är det rea har man ju chans till att spara tusentals kronor. Kan det bli bättre?

Fundera gärna över detta en stund: Vem tjänar mest på att du köper en ny bil med ny teknik? Miljön, du själv eller tillverkaren av bilen? Bryr Volvos VD sig mest om dig och din familj? Miljön? Eller siffrorna i räkenskapen som ligger till grund för deras lön och succés? Är Kamprad mest intresserad av skogar i Afrika eller sitt bankkonto?

Föreställ dig att hälften av alla svenskar som tänkte köpa ny bil 2016 i stället tog ett litet privatlån till låg ränta, köpte en gammal bil och gjorde i ordning den. Kanske en mellanrostig Ford Capri från 70-talet eller en 80-tals Golf I med inkontinenta bromscylindrar och avgasrör som en schweizerost. Eller varför inte en Jaguar XJ6 från nittiofem med trasig kat?

Det skulle skapa en massa jobb till svetsare, mekaniker, plåtslagare och lackerare. Små bilhandlare skulle bli av med deras högar av begagnade bilar och logar skulle tömmas på undangömda pärlor täckta av damm. Det skulle flytta en massa inkomster från stora bolag till små företag och privata. Användningen av nya resurser skulle sjunka drastiskt och en ny marknad för renovering av delar skulle kunna frodas. Och inte nog med det. Skuldsättningen för den enskilda skulle sänkas avsevärt med.

En ny mellanklassbil kräver i snitt ett lån på 240 000 och en handpenning på 60 000. Många skulle kunna hitta en bil för 20 000 och lägga 40 000 mer på att få den i ett riktigt hyggligt skick. Och på det viset bespara sig en skuld på 240 000.

Lägger de då hälften av de ungefär 3 000 som skulle gått till amortering och ränta på ett sparkonto har de i princip fått motsvarande lånets ränta på sparandet och skapar en bra buffert att underhålla bilen för.

Lägre försäkringspremie och mindre risk att drabbas av mångsiffriga räkningar om en dyr teknisk pryl lägger av följer med på köpet.

Köper man en ny dieselbil full av modern teknik riskerar man att stå om fem år med en verkstadsnota på närmare 100 000 för att dieselpumpen har skurit så att det har spridits metallspån i hela det känsliga systemet. Låter inte en lågteknisk S.U bränslepump från 60-talet och ett gäng tändkablar lockande?

Tänk på att det kan kosta 20 000 att byta ett igentäppt partikelfilter. Visst kan man använda 20 000 på något roligare? Som en modelljärnväg i källaren. Eller lite lokal växthuseffekt till klimatsmarta tomater i trädgården. Byggd av begagnade fönster. Såklart.

Gammalt versus nytt är en känslig problematik. Det finns en väldigt maktfull minoritet av rika som inte alls skulle tycka det var roligt om 50 procent av vanliga svenska konsumenter helt plötsligt ändrade deras beteende.

Stora bolag har nämligen ett enda intresse. Att få oss alla att köpa så många nya prylar som det bara går att mata in i våra hushåll. Så att deras förmögenhet kan växa. Och där sitter vi som patégåsar och låter oss stoppa med feta lögner om att allt löser sig om vi bara sväljer fint. Vi måste ju hålla igång hjulen. Inte sant?

Vi har ett trevligare alternativ: Att hålla hundratals små hjul rullande i lagom fart i stället för att sätta ett fåtal stora i sprint mot rikedom till överflöde.

Det är väldigt svårt att göra en kalkyl som visar hur mycket resurser det kräver att producera en ny BMW jämfört med att hålla igång sin gamla hederliga 240.

Enbart utvecklingen av styrenheten till en modern bil har ockuperat ett större team av ingenjörer i flera år för att få rätt på alla kablar och signaler. När ingenjörerna sedan är klara ska styrdonet produceras. Detta görs av många olika material som skeppas runt på kors och tvärs i världen. För att förarbetas, monteras ihop och till sist installeras i bilen.

2000-talets bilar är tungt utrustade med resurskrävande elektronik som ska lugna vår rädsla att dö i trafiken. Samtidigt flyttar vi mer och mer fokus över på annan elektronik. Som gör oss farliga.

Att frontalkrocka i 80 kilometer i timmen i en liten Simca 1100 från 70-talet är mycket farligare än att krocka på samma sätt i en stor XC70. Men den som kör gammal sardinburk är mer medveten om sin sårbarhet och troligen inte lika benägen att kolla sms i 80 i en regnblöt S-kurva.

Att få punka med ett reservhjul hängande under samma Simca är mycket roligare än att stå i nödspåret på Autobahn och glo argt på en flaska modernt däckreparationsskum. Medan frun stirrar förtvivlad på det spruckna däcket. Flaskan ligger inte på reservhjulets plats för din skull. Den ligger där för att öka företagets förtjänst. Var det lite bättre för?

Fördelarna med att använda gamla bilar är många. Samma gäller gamla möbler, modelltåg och mopeder. Eftertanke kan spara oss pengar och skapa nya jobb för hantverkare och små entreprenörer.

Att sluta förbruka nya råvaror i de mängder vi gör nu kommer inte att få Sveriges ekonomi att tvärnita. Det kommer troligen att flytta pengar tillbaka till Sverige. Kanske fördela dem mer rättvist. Samtidigt kan fler jobb som kräver lärlingar och praktiska färdigheter öppna möjligheter för tjejer och killar som inte klarar av att sitta still och plugga bort ungdomen.

Mindre fokus på nyheter ger mindre fokus på det ytliga. Mer fokus på det som redan finns ger ett lugn som många saknar i deras ständiga jagande efter framtiden. Sparande ger trygghet. Teknologistrul och stress kan botas med reservhjul, fönstervevar och krutbefriad bakelitratt.
Gammalt är verkligen inget nytt. Och det är tur det.

Tre tankeställare:

1. Har du någonsin tänkt på hur hög kostnaden för att reparera bilar är idag jämfört med alla andra typer av hantverk och hushållsnära tjänster? Och samtidigt är faktiskt bilmekaniker ett väldigt lågt avlönad yrke.

2. Om många av oss köper färre nya saker producerat av stora företag, bor billigare, slopar några av långresorna och på så sätt får råd att jobba färre timmer per vecka blir det mer jobb över till de som saknar arbete.

3. Volvo har en ny slogan som heter ”Made by Sweden”. Och IKEA skriver på många produkter ”Designed by IKEA”. Detta är för att du ska känna att det är svenskt fast det egentligen är gjort i Kina eller något annat land långt borta. Att renovera och återanvända IKEA-möbler och skruva vidare på en smårostig 940 istället för att skrota kan ge jobb i Sverige och spara resurser till nya material.

2 kommentarer till “Det är inte vi som tjänar på att allt ska vara nytt

  • Låter som gammalt härligt 70-talstänk, hoppas du ser dig om efter en grupp människor med samma tankemönster och olika kunnande som kan hjälpas åt att utveckla dessa idéer. Mycket dog alltför snabbt efter 70-talets öppna dialoger om vart vi var på väg och varför? Tusen tack för de hälsosamma funderingarna!

  • Helt galna idéer. Dels finns det inte alltför mycket ”gamla” bilar äldre än 20 år på marknaden. Och tur är väl det om man ser till miljö och säkerhet i dessa bilar.
    Kortsiktigt är en äldre bil billigare att få i drift än en ny men den kommer snart gå sönder igen och igen och månadskostnaderna blir ganska lika. Bäst är att privatleasa om man vill veta exakt vad en ny bil kostar varje månad i 3 år utan överraskningar. Så gör jag och kör en ny modern, bekväm och säker bil som skapat jobb runtom Europa eftersom alla delar brukar komma från en mängd olika länder.
    Tankeställare 3 är ju också brutalt fel. Volvo är ”Made by Sweden”, teknisk utveckling och design ligger i Sverige samt det största av tillverkningen (de större bilarna). De mindre görs och kommer göras i Belgien. XC60 som nu görs i Belgien kommer inom något år att tillverkas i Göteborg.
    Tror krönikören att Volvobilarna på våra gator görs i Kina när det i verkligheten är så att de skapar tusentals jobb åt unga i Göteborg, Skövde och Olofström?
    En del bilar görs i Kina men hittar inte till Sverige.
    Nej, fortsätt köpa nya bilar så mycket det går och gärna svenskt om du har råd. Annars är det utmärkt att privatleasa mindre bilar av europeiska märken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Replokalen är en magisk plats

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Det minst onda är inte nog!”

”Det minst onda är inte nog!”

Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

”Låt tjejerna äga i motorrummet”

”Låt tjejerna äga i motorrummet”

Bilen är ofta kvinnors akilleshäl när det kommer till att bryta vanor och träda in på manliga arenor. Så, män, kliv åt sidan. Och kvinnor, ta plats under motorhuven, skriver bilmekanikern Rikke Henriksen. 

”Vi har så snygga svenska modeller!”

”Vi har så snygga svenska modeller!”

Sverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

”Socialismen sonar andra -ismers brott”

”Socialismen sonar andra -ismers brott”

”På något sätt har socialismens fiender lyckats göra sociala tankar till syndabock för allt vad de själv orsakar av elände”, skriver bilmekanikern Rikke Henriksson.

”Att vara arbetare är i dag att vara ingenting”

”Alex jobbar i underrättelsetjänsten medan Danny är slacker”. Så presenterade SVT nyligen huvudpersonerna i serien London Spy – och gör återigen arbetaren osynlig.”

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.