Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi har så snygga svenska modeller!”

10 januari, 2018

Skrivet av

Krönika Sverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Om skribenten:

Rikke Henriksen är före detta översättare som utbildade sig till bilmekaniker 2013. Bor i nerlagd lanthandel med sin dotter. Ägare till fem bilar i olika åldrar. Här med Maine Coon-katten Orville.

Att svenska modeller är ursnygga vet alla. Och folk har nyss blivit medvetna om hur viktigt det är att uttrycka det på ett respektfullt sätt.

Jag ska säga det så ödmjukt det går: ”Du svenska modell, jag älskar dig. Du värmer mitt hjärta, tar hand om mig. Du rättvisan sjunger från själen din. En visa som skapar en värld så fin. Där alla har värde och röster hörs. Och även de svagastes talan förs. Du svenska modell, du är en stjärna. Som om vår jämlikhet vill värna.”

Själv är jag nybörjare när det gäller att på djupet förstå strukturerna i just det svenska samhället. Men en uppväxt i den lägre medelklassens låtsasidyll i ett blått betongradhus omringad av höga hus fyllda med arbetslösa, alkoholister och andra socialt utsatta, och min bästa kompis en kilometer borta med två akademikerföräldrar i en arkitektritad suterrängvilla, har gett mig ett solitt fundament till att förstå varför verkligheten ser ut som den gör.

Min uppväxt har samtidigt skapat en obotlig drivkraft att hitta lösningar som främjar jämlikhet och rättvisa.

Idén om ett klasslöst samhälle är en utopi som inte är önskvärd att uppnå då det endast går att skapa genom så många regler att den ändå blir delad i en extremt maktfull regelstyrande överklass och en grå massa som inte har någon frihet kvar att vara sig själva. Men det betyder inte att det är en dum idé att sträva efter ett samhälle där klasskillnaderna är minimala och underklassens avundsjuka och överklassens förakt suddas bort.

Just denna målsättning, att de olika skikten i samhället ska samarbeta, respektera och försöka nå varandra, ser jag som kärnan i den svenska modellen. Att komma i mål med det kräver att vi förstår varandra, samtalar sakligt när vi är oense och lär oss hur samhället fungerar.

Medlen för att nå målet är alltså empati, saklighet och utbildning. Stoppklossarna är motsatsen: Narcissism, personangrepp och okunskap.

Fösta steget tas redan i föräldraskapet. Empati har man med sig i bagaget från barndomen. Har någon närstående sabbat till det får man ut människor som är trasiga från början. Dessa brukar vara farligt omedvetna om egna brister och skaffar sig ofta maktpositioner med en fascinerande blandning av charm och elakheter. Empati på skolschemat har börjat bli verklighet och är en jätteviktig fråga i framtiden eftersom fler och fler förälder misslyckas med just den biten.

Nästa steg är att blunda för de små personliga misstag som alla människor begår – just för att de är människor. Det gäller att öppna fokus mot ett större perspektiv. På arbetsplatsnivå kan en konflikt lätt utveckla sig till en personlig hets för att täcka över ett större problem som behöver lösas.

Politiskt gäller det att bry sig om vad politikerna vill uppnå och hur de vill ta oss dit, i stället för att grotta ner debatten i likgiltiga detaljer som personers sätt att prata, hur de sköter deras utseende eller vilken dryck de föredrar till maten.

Sista steget är att suga åt sig kunskap. En vinstfri skola som lär eleverna att vara kritiska, nyfikna och ta ansvar. Var mån om att lära nytt hela livet – också om historien som format oss.

Gå en facklig kurs och du vill börja förstå varför den svenska modellen är så viktig och varför hotet mot den är ett hot mot hela din personliga tillvaro så som du känner den.

Människor har offrat allt, även livet, för att ge dem längst ner i hierarkin en hörbar röst och möjligheten att vara herrar och damer över sig själva. Vi får inte låta deras enorma insats vara bortslängd bara för att de lyckades så fantastiskt väl att vi har fått möjligheten att glömma hur illa det faktiskt var.

Ger vi tillbaka makten till eliten, vilket vi håller på att göra, kommer klassklyftorna att öka igen, vilket de håller på att göra.

Sverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet. I stället för att slarva bort energi på att leta genvägar till en lycka lika kort som mättnaden från en snabbmatsburgare.

Svenska modellen är inte bara snygg. Hon är en bra och rättvis mamma. Hejar vi på den empatiska politiska banhalvan, väljer våra spelare sakligt och ger svenska folkets hemmalag tillbaka sin fulla styrka – då gräddar hon snart nya goda bullar åt alla.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De visste hur man landar i sig själv

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

Det är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

Till alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Kommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

Den sanna berättelsen om en näthinneavlossning

Den sanna berättelsen om en näthinneavlossning

Efter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

Se lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

När slutade jag vara svensk?

När slutade jag vara svensk?

Att det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.