”Utlys extraval och låt det hållas i samband med EU-valet till våren””I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

8 mars

”Låt tjejerna äga i motorrummet”

Krönika Bilen är ofta kvinnors akilleshäl när det kommer till att bryta vanor och träda in på manliga arenor. Så, män, kliv åt sidan. Och kvinnor, ta plats under motorhuven, skriver bilmekanikern Rikke Henriksen.

Om skribenten:

Rikke Henriksen är före detta översättare som utbildade sig till bilmekaniker 2013. Bor i nerlagd lanthandel med sin dotter. Ägare till fem bilar i olika åldrar. Här med Maine Coon-katten Orville.

Allting började bakom pappas Lada Vaz där 80-talets oförbrända blybensin luktade fruktansvärt gott. Bensinen i blodet väckte ett intresse som jäste i kroppen för att 1993 bli en stormande förälskelse i en vit Rover P6 med rött skinn.

Min engelska stålman hade en lång lista av åldrande åkdons-åkommor. Demens fick honom att glömma att han var en V8:a och ibland haltade han runt på fyra trötta cylindrar.

Med tonårsvett och Haynes-manual satte jag igång att fixa något jag inte förstod hälften av. Och misslyckades med anmärkningsvärd fullkomlighet.

Tjugo år senare stod jag vid ett vägval framför ett berg av udda livserfarenhet. En idé började ta form.

Under livets resa hade jag fått en tråkig insikt i de utmaningar som håller jämställdhetslängtande kvinnor i ett järngrepp av vanetänkande. Bilen blottade sig som en särskild sårbar akilleshäl.

Trots mitt stora bilintresse såg jag mig själv bli så osäker att jag högst bytte olja och glödlampor. Tonåringens självförtroende var som blåst bort med tryckluft. Och tittade jag på väninnorna var det även värre. De var livrädda att ta i sönder bilen för då skulle deras sambos bli ursinniga eller mobba dem i all evighet. Och oavsett hur mycket de drömde om en fin gammal veteranbil gjorde ingen av dem slag i huven och köpte en.

”Tänk om den stannar på motorvägen? Då vet jag ju inte vad jag ska göra.”

”Ringa bärgaren precis som du gör när din nya Volvo krånglar.” Tänkte jag gång på gång och höll truten.

Känslan av orättvisa brann i mig. Varför var även de tuffaste, smartaste tjejerna så attans kuvade så snart de kom nära en motor? Hur kunde man fixa det?

Vill man förändra saker får man börja med sig själv. Har jag läst. ”Bilmekaniker!” tänkte jag. År 2013 måtte det vara möjligt för en kvinna att bli bilmekaniker. Eller hur?
Låt mig bara avslöja att folk har kallat mig naiv innan. Utan att ljuga.

Hur som helst gick jag vuxenutbildning som personbilsmekaniker. Inte för att jobba med bilar 7–16 resten av livet men för att skaffa tillräckligt med kunskaper för att i framtiden kunna hålla kurser i bilägande. För kvinnor.

Skolan var fantastisk. Min praktiktid på Toyota var underbar. Och där fick jag bekräftat att jag hade rätt i min teori: Att jag som kvinna hade extra bra möjligheter att hjälpa andra kvinnor och få dem att våga. Verkstaden på Toyota präglades av öppenhet och kunderna kom ofta och hälsade på och ställde frågor om deras bilar. Kvinnorna frågade glada och gärna mig.

Sen kom käftsmällen som gav mig även mer blodat tand. Jag fick uppleva en verkstad där jag skulle testas, utmanas och pressas över gränsen för att bevisa att jag var en riktig man. Men jag är ingen man. Och har ingen önskan om att bli det. Jag hittade ett nytt och bättre jobb.

Efter fem år i yrket är jag redo. Redo att lära mina medsystrar att tjejer kan.

Kvinnor ska inte raka håret av till rötterna och kunna redogöra för hur en CAN-buss fungerar för att få komma nära en bil. De måste våga vara som de är och få visa att deras sätt och deras kompetenser är lika värdefulla som männens även om de använder andra verktyg och medel för att nå samma mål.

Många kvinnor är rädda att göra misstag. Det fixar vi inte med mirakel, utan över tid. Vi får använda det till vår fördel så länge.

Vad gör det att det tar längre tid att kolla över bilen och byta hjul för att det görs med försiktighet? Vem skulle få för sig att klaga på en man som tar tid på sig att byta en blöja för att han vill vara säker på att inte skada sitt barn eller slabba bajs på golvet? Tid man sparar på att undvika misstag är lika värdefull som tiden man sparar på att vara snabb.

Vi skulle kunna skapa så mycket positivt om vi bara hjälpte till att lyfta fram varandra och började samarbeta. Om vi delade ansvaret och kontrollen så att ingen känner sig mindre värd eller mer hjälplös. Oavsett kön.

Det är dags att vi visar varandra respekt trots, och på grund av , våra olika förutsättningar.

Ta plats och ge plats där framme. Ja, precis där. Under motorhuven. Bilen kan ta oss många mil närmare jämställdheten. Och dit vill väl alla?

Lite fakta och en fråga:
  • 72 procent av alla personbilar i Sverige ägs av män.
  • 1 procent av alla bilmekaniker i Sverige är kvinnor.

Hur skulle bilarna se ut om kvinnor hade hälften av alla jobb i branschen?

Jag tror de skulle vara mindre, miljövänligare, färggrannare, mindre avancerade och mer lättmekade med plats för långbenta män i baksätet.

Vad tror du?

Rikke Henriksen

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Brist på jämställdhet drabbar även kroppen

ArbetsmiljöDålig jämställdhet leder till mer belastningsskador för kvinnor. ”Om någon säger att det handlar om att kvinnor inte kan så är det bullshit”, säger arbetsmiljöforskaren Svend-Erik Mathiassen.

 

Bloggrubrik

Jämställdhetskampen börjar på arbetsplatsen

 

Så låter lönekampen

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i hela världen. Kampen mot orättvisan drivs fackligt men också med galen humor i en australisk video och av en vass amerikansk countrysångerska. DA ger er också fyra klassiska låtar om ojämställda löner.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Bloggrubrik

Utlys extraval

”I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

1

Skuldfällan

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

Vad är viktigast för dig i jul?

Stämpla inJulen knackar åter på dörren och vi hör oss för vad som pågår inför den.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Döden på jobbet

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Samma lugn som i livmodern

KRÖNIKA Krönikören Carl Linnaeus om varför han egentligen samlar på hårdrocksgrejer.

Att håna någons hem är inte ok

KRÖNIKA”’Sveriges fulaste stad’ är utsedd. Men vilka är det som har gjort det?” Författaren Anneli Jordahl reagerar på att det nästan alltid är arbetarstäder som utnämns till något nedsättande.

5
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Intet nytt, allting nytt

Ledare”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Fortsätt vara folkrörelse, facket!

LedareFacken måste bli folkbildare och diskutera samhällsfrågor med medlemmarna. Inte bara vart fjärde år.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

KRÖNIKA”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Att rensa är att bli fri”

Krönika”Visst är det svårt att släppa taget om gamla favoriter. Men det är ju inte i prylarna som minnena sitter”, skriver DA:s krönikör Lina Haskel.

”Vi kan bygga något bättre”

Krönika”Någonstans längs vägen glömde vi helt enkelt bort hur viktigt det gemensamma är. Ett motmedel till kapitalismens isärdragning, alternativ till rasismens splittring”, skriver DA:s krönikör Daniel Mathisen.

Att släppa taget och gå vidare

Krönika”Många människor vill ju begripa allt, men ibland kan det faktiskt vara rent skadligt”, skriver krönikören och sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Vill du ha lite kärlek?

KrönikaNågon gång då och då, måste jag ta en ordentlig stund med mamma.

Principlöshetens Allians

Ledare”Tyvärr ger nu Centern och Liberalerna upp idén om att aldrig låta sig bli beroende av SD”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter att Allianspartierna presenterat talmanskandidat.

6

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

Debatt”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

Nu har du chansen att välja rättvist

”Det är dags att välja vilket samhälle vi ska ha. Ett som dras isär eller håller ihop”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Rösta inte fram sämre villkor!

Krönika”Vi kan inte blunda för vilka konsekvenser ett regeringsskifte kan få för arbetslivet”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Valet är nu – och det är ditt!

KRÖNIKA”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Din framtid står inte mot min”

”Din framtid står inte mot min. Tvärtom blir den större om fler är med och formar den”, skriver krönikören Daniel Mathisen, som har läst Fatemeh Khavaris bok ”Jag stannar till slutet”.

”Därför stöder facken S”

DEBATT”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

En röst på SD är en röst för kaos

LEDARE”Sverigedemokraterna är inte ett arbetarparti. Gå inte på missnöjets locktoner”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

9
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.