Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Växter och djur får ofta stå modell. I oktober fick hon UNT:s Stadsmiljöpris för en 33 meter lång offentlig utsmyckning i barndomstaden Uppsala. Temat: blomsterkungen Carl von Linné. Foto: Madeleine Andersson
Inga konstigheter. Med hjälp av en limpistol och några enklare verktyg skapar Fideli Sundqvist allsköns verk i papper. Foto: Madeleine Andersson
Foto: Madeleine Andersson
Foto: Madeleine Andersson
Foto: Madeleine Andersson

En annorlunda pappersarbetare

Växter, tigrar, klockor, bilar. Det och mycke­t mer kan konstnären Fideli Sundqvist göra – av bara papper.

Fideli

Självportätt. Foto: Madeleine Andersson

Namnet fick hon efter Gunnel Lindes karaktär i Den vita stenen. ”Men mina föräldrar var gulliga som gav mig flera namn att välja mellan, om jag inte hade trivts med Fideli.”

Namn: Agnes Cecilia Fideli Siri Charlotte Sundqvist
Yrke: Papperskonstnär. Illustratör och grafisk formgivare.
Ålder: 28 år.
Familj: Dvärgpudeln Puck. Mamma, pappa, bror och syster. Pojkvän.
Bor: Etta på Södermalm i Stockholm.
Utbildning: Nyckelviksskolan (konst och hantverk), Konstfack (grafisk design och
illustration).
Bästa avkopplingen: ”Korsord. Ofta en timme om dagen faktiskt. Det är ett bra sätt att koppla bort alla andra tankar.”

Fidelis böcker

Birre – var är du? (Opal, 2011)
 I love paper (Natur & Kultur, 2013)
 Paper garden (Natur & Kultur, 2016)

Fideli visar – Så gör du dina egna björklöv!

November, men det är nästan som man får en föraning om våren. Fideli Sundqvist tar fram en penna och ett grönt papper och skissar snabbt upp några linjer, sedan byter hon pennan mot en skalpell för att därefter skära och vecka papperet tills hon bara minuten senare lyckats förvandla det till ett naturtroget löv.

Ett björklöv.

Med ådringar, skuggor och allt. Bara doften saknas.

– Folk tror kanske att jag kan göra vad som helst med papper, eller att jag bara tycker att det är kul att lattja med papper. Men så är det inte. Det som driver mig är snarare att jag vill berätta något, eller bara göra något fint.

Ni fattar. Papper, det är Fideli Sundqvists fack och levebröd. Hennes palett, duk och landskap i ett kan man säga. Vanliga färgade A4-papper som hon med hjälp av skalpell och en handfull andra enkla verktyg försiktigt skär, klipper och böjer så att det utskurna papperet till slut blir en blomma, ett djur, en luftballong eller något annat tredimensionellt objekt.

Detta har hon gjort på heltid i drygt fem år nu, och efterfrågan på hennes papperskreationer har under den tiden varit stor. Förutom utställningar och offentliga utsmyckningar, har hon arbetat med reklam på uppdrag av en rad inhemska och utländska företag. Som ICA, Åhléns, Canon och creddiga Louis Vuitton, bland många andra.

Vi träffar henne i hennes studio, mitt bland hipsterkvarteren på Söder i Stockholm, och under tiden som hon visar hur hon gör och hur hon tänker, gläfser tidvis hennes tre månader gamla valp efter lika mycket uppmärksamhet av henne som jag.

– Tyst Puck, gå och lägg dig!

”Att hitta på mina egna jobb, lägga upp min egen tid, det har betytt mycket för mig.”

Men först en snabb tillbakablick och sju mil norrut – till barndomen och tonåren hemma i Uppsala, där allt började.
Föräldrarna skulle betyda mycket för det framtida yrkesvalet, men visst tyckte hon att de var pinsamma ibland. Mamma – keramikern – som alltid kom lerig till skolans föräldramöten, och så pappa – religionshistorikern – som ägnade dagarna i ända med att grubbla och skriva om vikingar, fornnordisk mytologi och annat mossigt. Två akademiska bohemer som ofta arbetade hemma.

Men med tiden kom hon att uppskatta den livsstilen alltmer. Särskilt det där med att komma på och skapa saker på egen hand och sedan sälja dem på öppna marknaden. Som mamma brukade göra, på julmarknaderna inte minst.

– Att hitta på mina egna jobb, lägga upp min egen tid, det har betytt mycket för mig, säger hon.

Foto: Madeleine Andersson

Foto: Madeleine Andersson

Skolan gillade hon däremot inte. Då satt hon hellre hemma och ritade och spelade skivor i stället. Hon minns skivomslagen som hon gjorde – hur hon översatte musiken och texterna till illustrationer – och hur betagen hon blev av just ett konvolut som var tillverkat i linoleumsnitt.

Detta liksom en bok om papperskonst som hennes äldre bror senare kom hem med från Kina, bidrog starkt till att hon föll för just papperet som material.

– Motiven med drakar och lotusblommor berörde mig inte. Däremot all tid som hade lagts ner på att skapa dem, det fascinerade mig mycket, och därför ville jag själv testa den tekniken.

Och inspirationen – var får du den ifrån?

– Den största inspirationen kommer faktiskt nu, bara av att göra det här. Från själva arbetet i sig. Särskilt när jag arbetar med objekt som djur och andra figurer.

Som lövet du nyss gjorde?

– Ja, det kan jag gå i gång på. Fantasin som det ger; kan man göra något mer? Ett träd? En buske? Ett hus? Det blir som när man var barn och gick in i lekandet. Du vet, plötsligt är man där själv, i en annan parallell värld  …

– Puck!

Hon ger valpen en uppskattande kommentar, sedan tar hon upp lövet från bordet igen och snurrar sakta på stjälken mellan tumme och pekfinger.

– Att jobba med händerna, hantverk över lag, det är sådant som ”startar” mig. Och papper är faktiskt väldigt lustfyllt att arbeta med. Det är många moment och det tar tid.

Vad tar mest tid?

– Att komma på vad jag ska göra. En idé.

Foto: Madeleine Andersson

Foto: Madeleine Andersson

Medan Puck fiskar efter fler komplimanger tittar vi på resultatet av ett hundratal idéer som finns att se på hennes webbplats. Vad är hon mest stolt över?

– Oj  … Jag vet inte om jag känner mig stolt över något särskilt, men jag blir glad. Tacksam. Att de över huvud taget blev färdiga. För det är det svåraste tycker jag – att bli helt färdig.

Hon ler och pekar på ett par krukväxter hon gjort.

– Visst, det är ju lite knäppt och det är ju inte det mest meningsfulla man kan göra. Men det är ändå fantastiskt kul att göra det!

Fideli Sundqvist tycks drivas av något slags folkbildande upplysningsideal. I hennes två senaste böcker är hon i varje fall inte hemlig med hur hon gör sina kreationer, tvärtom.

Pedagogiskt och steg-för-steg tipsar hon läsaren om hur man kan göra allt från fyrar och elefanter till växter och djur från världens alla hörn helt på egen hand. Mer kurslitteratur än hipp kaffebordsrekvisita med andra ord.

– Det är ju mycket roligare att dela med sig av sina kunskaper.

Varför då?

– Därför att det är ett fint sätt att förhålla sig till livet, tycker jag. Att föra kunskap vidare och inte vara så ängslig för konkurrens. Dessutom är det ju kul om andra kan få ha det lika mysigt som jag när jag bygger i papper.

Men några kurser vill hon inte hålla.

– Nej, jag har gjort det, men jag tycker inte om det alls. Jag gillar inte att stå i cent­rum på det sättet, i centrum för en hel grupp.

– Man kan lära sig av boken i stället, då känner jag att jag har gjort mitt.

”Jag tycker att snällhet är ett väldig­t viktigt karaktärsdrag hos människor.”

Hur hon är annars? Kreativ förstås. Men inte på ett självupptaget eller yvigt sätt. Snarare påfallande lugn och ödmjuk, en sådan som hellre lyssnar på andra än på sig själv. Ja, en eftertänksam och hemkär 28-åring med klassiker hemma i bokhyllan, välskötta växter och med bilder på släktingar och vänner fästade på kylskåpet.
Snäll, och det vill hon också vara.

– Jag tycker att snällhet är ett väldigt viktigt karaktärsdrag hos människor. Det har ju annars ganska dålig status, betraktas som lite töntigt. Men hellre töntig än kall.

Foto: Madeleine Andersson

Vad gör dig arg då?

– Orättvisor. Eller när folk inte hälsar. Som häromdagen när jag hälsade på två personer och ingen svarade tillbaka. Sådant provocerar mig. Varför kan man inte bekräfta varandras existens?

Dockor, särskilt marionettdockor, har länge fascinerat henne, och nu i december planerar hon att sätta upp en dockteaterpjäs baserad på Eleanor Coerrs ungdomsbok Sadako och de tusen papperstranorna.

– Var och exakt hur den ska sättas upp, om den ska filmas och fotograferas, det vet jag ännu inte. Men jag har i alla fall en storyboard och vet vilka scener och vilka figurer jag vill ha med.

Varför är du så intresserad av dockor?

– Vet inte riktigt, jag bara är. Dockor är magiska, de liksom lever sina egna liv!

Men lite skrämmande också?

– Jo, det finns något kusligt med dockor, men det är ändå något som etsat sig fast hos mig.

Har du gjort något i papper som du rent av själv blivit rädd för?

– Jag tror inte det. Jo, det händer faktiskt, om jag gör blickar. Djurblickar. Dem kan jag känna något slags motstånd till. Trots att de bara har skurits ut i papper  …

Hon tittar på Puck, fortsätter:

– Eller tvärtom: bara värme och sympati.

 

 

Läs mer: DA rekommenderar | Reportage


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.