Industriarbetarnas tidning

Satir: Emanu Garnheim

22 december, 2016

satir-nr10-2016-presentationEmanu Garnheim är spelgrafikern som blev vass satiriker.
– Jag har hittat ett sätt att kombinera mitt politiska engagemang med tecknandet, säger han.

Gillar poddar och skräck

Namn: Emanu Garnheim
Född: 1981 Karlskrona
Bor: Stockholm
Familj: Flickvän
Aktuell med: Boken ”Ångest & Politik”
Yrke: Spelgrafiker/satiriker
Studerar: Animation i Stockholm.
Lyssnar till: Poddar, folk som pratar.
Ser på TV: Program om maniska samlare
Film: Föredrar SciFi och skräck
Läser: Bortsett från Cormac McCarthys ”The Road”, som han läser årligen, inte så mycket i nuläget.

Det har gått fort för Emanu Garnheim. Nyss huserade han i mobilbranschen och gjorde flash- och reklamspel. Men under en lunchrast för ett par år sedan förändrades allt.
– Jag lade ut en elak karikatyr på SD:s Linus Bylund som blev en twitter-succe.

Bilden uppskattades så mycket att tidningen ETC hörde av sig.  Plötsligt blev han samtidskommentator i Dagens ETC och illustratör till Göran Greiders kolumner i tidningen. Och lagom till årets Bokmässa i Göteborg släpptes boken ”Ångest & Politik” på tidningens eget förslag.

Emanu Garnheim har hunnit bli 35 år. Född i Karlskrona med speldatorn Commodore 64 och Amiga hemdator.

Men också i en stad anfrätt av högerextremism, där nazisterna helt öppet propagerade i skolorna.

– Det var under Vit Makt-tiden, säger Emanu, en av dem som fick tillmälen kastade efter sig.

Han som var både vänster, synthare och klädde sig annorlunda.

Uppväxt i ett radhus i en förort till Karlskrona.  Med pappa Leif, sjuksköterska och känd som ”Karlshamns Elvis”.  Och mamma May, personaladministratör, med sinne för att måla och teckna. Det är lite av hennes gener som strömmar genom Emanus vassa penna i dag.

Han vill inte överdriva sin talang, menar bara att han ”fått bra förutsättningar serverade med bröstmjölken”.

Efter estet-linjen i gymnasiet drog han till Göteborg och började jobba som spelgrafiker som tjugoåring.

I dag har han flyttat till Stockholm och har precis – vid sidan om det politiska satirtecknandet – börjat plugga animation vid Stockholms Dramatiska Högskola.  Nu väntar tre års studier i att berätta även i rörlig bild.

Sina influenser hämtar han från den bortgångne kultillustratören, svensk-schweizaren Hans Arnold men också från hela det gamla ursprungliga Galago-gänget med Max Andersson och Pirinen i spetsen.

Av dagens lite yngre satiriker lyfter han gärna fram Ellen Ekman, Liv Strömquist och Max Gustafson.

Och på frågan varför han själv fastnade för satirens ädla konst är svaret;

– Bilden på Bylund blev lite av en uppenbarelse. De sätt jag engagerat mig på tidigare hade inte fungerat fullt ut. I mina bilder kan jag nu förena mitt politiska engagemang med tecknandet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

EWK-priset till Doaa el-Adl

EWK-priset till Doaa el-Adl

Årets EWK-pristagare Doaa el-Adl tecknar outtröttligt sju dagar i veckan och har stått åtalad för sina bilders skull.

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Max Gustafson får EWK-priset

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom.
”Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid”, säger han.

”Satir är ett vapen mot alla auktoriteter”

”Satir är ett vapen mot alla auktoriteter”

DA:s bildredaktör Göran Widerberg om hur vi i 20 år stått på det vassa ritstiftets sida.

Nina Hemmingson

Nina Hemmingson

 Nina Hemmingsson är serietecknare, konstnär och författare. Utbildad på konstakademin i Trondheim. debuterade 2004 med Hjälp (tillsammans med kollegan Sara Olausson) för att 2008 ge ut boken Jag är din flickvän nu, som belönades med Urhunden och Adamssonstatyetten. Har sedan dess givit ut flera böcker.

”Jag kommer aldrig att släppa pennan”

”Jag kommer aldrig att släppa pennan”

Du ser hans bilder i varje nummer av DA, själv har han förblivit en av landets mest anonyma humorister. Möt tecknaren Robert Nyberg.

Max Gustafsson

Max Gustafsson

39-årige Max Gustafsson är serie- och satirtecknare född och verksam i Göteborg. Har genom åren publicerats i GP, Aftonbladet, ETC med flera tidningar. Har släppt fyra böcker, varav den senaste ”Det rånade folket” utkom 2014.

Sara Granér

Sara Granér

Sara Granér är 33 år. Född i Lund. Serieskapare med satiriska förtecken som belönats med EWK-priset 2010 och Adamsonstatyetten i fjol. Slog igenom med boken Det är bara lite AIDS 2008 och har sedan dess gett ut böckerna Med vänlig hälsning och All I Want for Christmas is planekonomi. Det här är hennes debut i […]

Därför satsar vi på satir

Den politiska teckningen vågar avslöja, den går inte i någons ledband. Den är illojal och provocerande. Särskilt när det politiska språket håller på att utarmas av marknadsmässig försäljningsprosa – då behövs pennstreckens kvinnor och män på barrikaderna.

Pontus Lundkvist

Pontus Lundkvist

Född 1971. Lätt hemlig och telefonlös. Serietecknare, musiker, författare, filmare med mera. Mannen bakom kulturtidskriften Det grymma svärdet. Skapare av fanziet Mina ögon! Mina ögon!. 2008 kom debutromanen Okända djur och 2011 seriealbumet Full sysselsättning. Är aktuell med Du som välte pinnen och en kokbok/biografi om och med Lena Junoff. Medarbetar regelbundet i Galago och […]

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.