Industriarbetarnas tidning

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

21 mars, 2017

Skrivet av

Nu inleds förhandlingarna om avtalen på tidningstryckerierna. GS och Medieföretagen inom Almega har växlat krav. Trygghet står mot flexibilitet.

Vid förra avtalsrörelsen lyckades GS driva igenom att anställda vid tidningstryckerier ska ha rätt att gå ned i arbetstid när de har fyllt 60 år. De lyckades däremot inte få till en extra avsättning till pensionen, den så kallade deltidspensionen, som GS och många andra LO-förbund har i andra avtal.

Enligt den modellen har en del av löneutrymmet använts till att höja inbetalningen av den kollektivavtalade pensionspremien. Vid förra avtalsrörelsen gjorde Almega stort motstånd till en modell för deltidspension. I år har man dock gjort upp med flera tjänstemannaförbund om en lösning. Därför hoppas GS att de ska få igenom sitt krav på en extra avsättning till pensionspremierna i år.

Precis som alla LO-förbund driver GS också kravet på att löner under 24 000 kronor ska höjas med ett krontal (2,8 procent av 24 000 kronor) i stället för i procent. Något som industrins arbetsgivare hittills värjer sig kraftigt emot.

Annars handlar kraven från GS om trygghet för medlemmarna. De vill föra in begränsningar i avtalet när det gäller möjligheten att stapla vikariat och tidsbegränsade anställningar på varandra.

– Avtalet hänvisar till lagen i dag. Det finns en skrivelse om att det är möjligt att göra lokala överenskommelser om tidsbegränsade anställningar. Men formuleringen kommer från en tid när lagen om anställningsskydd begränsade möjligheterna till visstidsanställningar. I dag är läget det omvända, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på GS.

GS går också fram med krav på begränsade möjligheter att ”hyvla” arbetstiden. Detta efter att Arbetsdomstolen gav Coop rätt att sänka arbetstiden för sina anställda från en dag till en annan.

– Vi har haft förhandlingar om hyvling av arbetstiden på tidningsavtalet. Hittills har våra arbetsgivare gått med på att en uppsägningstid ska gälla innan de kan sänka arbetstiden för sina anställda. Men det var innan domen i AD, säger Madelene Engman.

Från Medieföretagen handlar kraven om större möjligheter att variera arbetstiden samt lägre ob-ersättning.

– Produktionen i ett tidningstryckeri är cyklisk. Dagstidningarna är tunna måndag till onsdag, och tjockare torsdag till söndag. Vid lönehelger är de ännu tjockare, liksom inför påsk, midsommar och jul, säger Medieföretagens förhandlingschef Hans O Andersson.

– Vi måste kunna lägga ut arbetstiden då den behövs. Risken är annars att vi tvingas lägga ner print (tryckta dagstidningar, red. kommentar) i förtid.

Det går att förhandla lokalt om varierad arbetstid i dag, men då måste tryckerierna betala för det och det har man inte längre råd med, menar Hans O Andersson.

Medieföretagen vill också ändra ob-ersättningen då reklam trycks under natten för att fylla ut när tidningsupplagorna är färdigtryckta. I dag gäller den ob-ersättning som andra tryckerier betalar för arbete på natten, medan tryck av dagstidningar ger lägre ob-ersättning. Den lägre ersättningen bör gälla även när man går över till tryck av annat material på natten, anser Medieföretagen.

Tidningsavtalet går ut den sista april.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Motpoler i frågan om arbetstiden

GS motparter i avtalsrörelsen vill slopa valet i arbetstidskontot, och styra det helt mot pension. Det kommer GS medlemmar inte att acceptera – det handlar om ett av de mest omtyckta inslagen i avtalet.

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.