Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

Vi sitter i en buss på väg från Runö efter två veckors utbildning om olika ideologier. Det är skratt och prat innan vi hör nyheten på radion. Något har hänt och allvaret går inte att ta miste på. Genom bilköer, viadukter och sirener smyger sig verklighet ikapp nutid.

Vi kände rädslan, vi såg den.
Vi såg den i människors ögon och vi kände den, i våra egna andetag. Vi måste bort. Bort härifrån.
Misstänksamhet, fördomar och rädslor kryper in i tanken och tar tag. Vi letar faror. Är den där killen farlig? Varför står hon där? Den där bilen ser misstänkt ut. Gömmer någon sig i entrén vi precis gick förbi?

Endast några minuter hinner passerat efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm innan media börjar fyllas med hat och förakt. Förövaren har utländskt påbrå och klassas som terrorist direkt. Hatiska kommentarer väller fram likt lava efter vulkanutbrott. Richard Jomshof (riksdagsman  i SD) sprider citat som aldrig har blivit sagda. Andra klipper och klistrar in bilder av muslimer, på foton från olycksplatsen.

Det är främlingsfientliga som försöker propagera, med rädslan som verktyg, för att få med sig folket i sin doktrin. Hatet vänds mot en hel religion, alla ”muslimer” är likadana.

Men, gärningsmannen är tillfångatagen och dådet kommer så småningom leda till rättegångar. Detta är en av de viktigaste principerna i en rättsstat: att man följer de lagar och procedurer som finns.

Att det genomförs en riktig förundersökning med efterföljande rättegång kan vara just det som ger anhöriga till offer en form av upprättelse. Det är också en möjlighet för samhället att dra lärdom och arbeta fram strategier för framtiden. Man kan vara säker på gripandet och eventuellt gripa medskyldiga.

Ett sakligt och väl genomfört polisarbete med efterföljande juridik, likt Sveriges, utan en massa förhastade slutsatser av ”förstå-sig-påare” är fundamentalt annorlunda än den lynchmobb-stämning som flödar på sociala medier. Skulle vi däremot ge vika för fördomarna och handla i affekt mot allt och alla som delar gärningsmannens religion, ja då är vi bara en annan del av samma mynt som densamme.

Då blir vi en hatande mobb som definierar människor på sådant sätt att det strider mot just det öppna och demokratiska samhället vi försöker försvara.

Fördom och rädsla är som boxarens vänsterjabb, den attackerar gång på gång för att tränga igenom garden. Öppnar vi oss så kommer högersläggan, hatet, som ett slag mitt i ansiktet. Sen är vi i gungning, hatet förblindar oss och träffar igen och igen och…

”Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta
Men så enkelt är det ändå inte
Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori
Den har ett mycket enklare ursprung
Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet
Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret
Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser
Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla”
(Olof Palme, 1963)

Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Våga ta debatten. Ifrågasätt. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.

De fackliga organisationerna inom LO tar strid mot främlingsfientlighet. Det är en grundbult inom arbetarrörelsen att alla människor har samma värde. Vi slåss för arbetarens lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett härkomst.

GS-facket ihop med EXPO genomför under året ett par utbildningar om främlingsfientlighet, vi ser gärna en stor uppslutning.

När stockholmarna reagerade som de gjorde vid attentatet, med Openstockholm, kan vi stolt skriva under på att ni är vår huvudstad.

Vårt Sverige sluter upp, hjälps åt och kämpar för att alla ska bedömas rättvist.​

Tanja Räisänen, förtroendevald i GS avdelning 7 och Thomas Lindell förtroendevald i GS avdelning 2