"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Det finns alltid nåt att fira!

Tjugo år – är det något att fira egentligen? Ösa tid och resurser på ett årtal, en tillbakablick, som få – om ens någon – bryr sig om utanför det egna huset?

Visst, att DA har kommit ut i två decennier är sant, men det är väl knappast så relevant att det förtjänar en plats i rampljuset för den sakens skull – med jubileumsnummer och allt.

Eller!?

Tja, det kan ju vara kul också. Minns till exempel när jag knäckte extra på en bensinmack och chefen där fick för sig att vi skulle fira 7-årsjubileum. Japp, 7 år. Med gratisdekaler, nedsatta priser (7 kr, 70 kr) och stora utropstecken vart man än vände sig.

Och det var faktiskt ganska kul. En happening sådär intill gamla E4:an i Uppsala i slutet av 80-talet. Kön till biltvätten ringlade sig lång.

Det var dessutom då, under 80-talet, som forskare började intressera sig för jubileer. De två stora 200-årsjubileerna till minne av revolutionerna i Frankrike och USA gick liksom inte att bortse ifrån, förklarar Adam Hjorthén, historiker vid Stockholms universitet:

– Man pratade om en minnets bulimi, att det i samhället fanns en total besatthet i att minnas olika saker och att fira minnet av dem.

Jubileer, menar han, stärker känslan av kollektiv gemenskap på olika sätt. Den kan vara nationell eller religiös, men också ett sätt för en mack eller en tidning att tala om för sin omgivning att man finns.

Fast 7-årsjubileum?

– Det låter lite konstlat. Att fira årtal som är multiplicerbara med fem har däremot blivit en nästintill självklarhet på senare tid.

– Så med den logiken förväntas det nästan att ni ska fira att ni fyller 20!”


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Michael Collins och månen

På världens mest ensamma arbetsplats

SkruvatEnsamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

SkruvatEU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

SkruvatVi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

SKRUVATInte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

SkruvatNär jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Foton: Freepik.com/ freeimages.com

Vad gör djuren med oss?

SkruvatVarför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

Illustration: Rebecca Elfast

 Fast bakom svenska gardiner 

SkruvatVi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Val uppåt väggarna

VAL 2018Nu råder valbudskapsfeber runt om i Sverige. DA visar hur affischerna historiskt gått från propaganda till ironi, hur både moderater och socialdemokrater lockat väljare med hjälp en cabriolet – och vem var egentligen Lennart?

FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Hög tid att förnya dina löften

NYA VANORLjuset är åter. Vi har precis passerat vårdagjämningen, som DA lanserar som en bättre tid än nyår att bli hälsosammare, lättare eller kärare.

 Vi skyltar om!

SkruvatDen första december i fjol fick vi tre nya vägmärken. Det gjorde att DA fick feeling och började fundera ut egna favoriter.

Det nya arbetslivet

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Har du också kisspanik? 

Skruvat.Äntligen hemma! Nycklarna trevar efter låset. Då vaknar urinblåsan med ett skrik: Jag ska tömmas! NU!!! Känner du igen dig? Du är inte ensam.

”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

 Nej, vi är faktiskt nej-sägare! 

SkruvatVill du ­skapa ­stordåd? Lyssna inte på nej-sägare.

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Återväxten i industrin

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.