Industriarbetarnas tidning

Ja till bättre skydd för utstationerade

24 oktober, 2017

Skrivet av

Ännu ett steg mot starkare skydd för utstationerad arbetskraft togs i går när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar möttes. Om parlament och ministerråd slutligen enas kan lika lön för lika arbete komma att gälla även för utstationerade.

Hundratusentals jobbar över gränserna

Utstationering – när en arbetsgivare under en begränsad period skickar en anställd på arbetsuppdrag till ett annat EU-land.

Två miljoner arbetstagare utstationerades 2015, en ökning med över 40 procent på fem år.

Polska företag utstationerade flest (463 000), främst till Tyskland.

Tyskland tog emot flest (418 000), men är också det land som utstationerade näst flest (248 000), främst till Schweiz, Österrike och Nederländerna.

Sverige tog emot 37 000, främst från Polen och Tyskland. Svenska företag utstationerade 12 500 arbetstagare, främst till Norge, Spanien och Frankrike.

Skyddet för arbetstagare som för  sin arbetsgivare gör jobb (utstationering) i ett annat EU-land måste bli bättre. Det anser EU-kommissionen som i mars 2016 lade fram ett förslag på uppstramade regler.

Sedan dess har både EU-parlamentet och EU:s ministerråd arbetat med olika förslag till förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Förra veckan kunde EU-parlamentets ansvariga utskott slutligen enas om att ställa sig bakom en kompromiss. Och i går enades även EU-ländernas arbetsmarknadsministrar i ministerrådet om en kompromiss.

Om inte EU-parlamentet under veckans sammanträde bestämmer något annat, så kan förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet nu inledas för att nå en slutlig kompromiss som de båda kan godkänna. Först därefter kan utstationeringsdirektivet uppdateras.

Bakgrunden till EU-kommissionens förslag till ett förändrat direktiv är att löneskillnaderna inom EU har vuxit och att antalet utstationerade arbetstagare har blivit betydligt fler än 1996 då regelverket kom. Risken för att systemet ska utnyttjas har därmed ökat, anser kommissionen.

Att utstationerade arbetstagare enligt dagens regler endast har rätt till minimilön leder enligt kommissionen till att de kan tjäna så lite som 50 procent av en lokal arbetstagares lön.

Därför föreslog kommissionen bland annat att begreppet minimilön ska skrotas. En utstationerad ska i stället omfattas av samma regler om lön och andra ersättningar som lokalt anställda, vilket innebär att de också ska ha rätt till exempelvis bonus, ersättning för arbetskläder och andra tillägg.

Förslaget mötte motstånd från flera länder främst i Östeuropa, som menar att deras möjlighet att konkurrera med billigare arbetskraft inte får begränsas. Även under gårdagens ministermöte sade Polen, Ungern och Lettland nej till den överenskommelse som trots allt togs.

Parlamentets och ministerrådets kompromisser skiljer sig något från varandra, men båda ställer sig bakom kommissionens förslag att släppa begreppet minimilön. Utstationerade ska ha rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till.

Parlamentet föreslår att en utstationering kan pågå i 24 månader, medan ministerrådet föreslår att en period på 12 månader – som kan förlängas med 6 månader – är tillräckligt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Lag om minimilön – ja och nej!

Lag om minimilön – ja och nej!

Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Lön & makt del 1. Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.