Industriarbetarnas tidning

Ja till bättre skydd för utstationerade

24 oktober, 2017

Skrivet av

Ännu ett steg mot starkare skydd för utstationerad arbetskraft togs i går när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar möttes. Om parlament och ministerråd slutligen enas kan lika lön för lika arbete komma att gälla även för utstationerade.

Hundratusentals jobbar över gränserna

Utstationering – när en arbetsgivare under en begränsad period skickar en anställd på arbetsuppdrag till ett annat EU-land.

Två miljoner arbetstagare utstationerades 2015, en ökning med över 40 procent på fem år.

Polska företag utstationerade flest (463 000), främst till Tyskland.

Tyskland tog emot flest (418 000), men är också det land som utstationerade näst flest (248 000), främst till Schweiz, Österrike och Nederländerna.

Sverige tog emot 37 000, främst från Polen och Tyskland. Svenska företag utstationerade 12 500 arbetstagare, främst till Norge, Spanien och Frankrike.

Skyddet för arbetstagare som för  sin arbetsgivare gör jobb (utstationering) i ett annat EU-land måste bli bättre. Det anser EU-kommissionen som i mars 2016 lade fram ett förslag på uppstramade regler.

Sedan dess har både EU-parlamentet och EU:s ministerråd arbetat med olika förslag till förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Förra veckan kunde EU-parlamentets ansvariga utskott slutligen enas om att ställa sig bakom en kompromiss. Och i går enades även EU-ländernas arbetsmarknadsministrar i ministerrådet om en kompromiss.

Om inte EU-parlamentet under veckans sammanträde bestämmer något annat, så kan förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet nu inledas för att nå en slutlig kompromiss som de båda kan godkänna. Först därefter kan utstationeringsdirektivet uppdateras.

Bakgrunden till EU-kommissionens förslag till ett förändrat direktiv är att löneskillnaderna inom EU har vuxit och att antalet utstationerade arbetstagare har blivit betydligt fler än 1996 då regelverket kom. Risken för att systemet ska utnyttjas har därmed ökat, anser kommissionen.

Att utstationerade arbetstagare enligt dagens regler endast har rätt till minimilön leder enligt kommissionen till att de kan tjäna så lite som 50 procent av en lokal arbetstagares lön.

Därför föreslog kommissionen bland annat att begreppet minimilön ska skrotas. En utstationerad ska i stället omfattas av samma regler om lön och andra ersättningar som lokalt anställda, vilket innebär att de också ska ha rätt till exempelvis bonus, ersättning för arbetskläder och andra tillägg.

Förslaget mötte motstånd från flera länder främst i Östeuropa, som menar att deras möjlighet att konkurrera med billigare arbetskraft inte får begränsas. Även under gårdagens ministermöte sade Polen, Ungern och Lettland nej till den överenskommelse som trots allt togs.

Parlamentets och ministerrådets kompromisser skiljer sig något från varandra, men båda ställer sig bakom kommissionens förslag att släppa begreppet minimilön. Utstationerade ska ha rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till.

Parlamentet föreslår att en utstationering kan pågå i 24 månader, medan ministerrådet föreslår att en period på 12 månader – som kan förlängas med 6 månader – är tillräckligt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Här kommer ilskan över jobbet ut

Här kommer ilskan över jobbet ut

I samlad trupp fick klago­kören i Liverpool sjunga om sådant de knappt vågade prata högt om på egen hand: sin jobbsituation och problemen på arbetsmarknaden.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu är det dags att visa vår styrka

Vår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Allt du vill veta om EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Inget petande i samförståndet

”De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen bör be om ursäkt”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.