Industriarbetarnas tidning

Ja till bättre skydd för utstationerade

24 oktober, 2017

Skrivet av

Ännu ett steg mot starkare skydd för utstationerad arbetskraft togs i går när EU-ländernas arbetsmarknadsministrar möttes. Om parlament och ministerråd slutligen enas kan lika lön för lika arbete komma att gälla även för utstationerade.

Hundratusentals jobbar över gränserna

Utstationering – när en arbetsgivare under en begränsad period skickar en anställd på arbetsuppdrag till ett annat EU-land.

Två miljoner arbetstagare utstationerades 2015, en ökning med över 40 procent på fem år.

Polska företag utstationerade flest (463 000), främst till Tyskland.

Tyskland tog emot flest (418 000), men är också det land som utstationerade näst flest (248 000), främst till Schweiz, Österrike och Nederländerna.

Sverige tog emot 37 000, främst från Polen och Tyskland. Svenska företag utstationerade 12 500 arbetstagare, främst till Norge, Spanien och Frankrike.

Skyddet för arbetstagare som för  sin arbetsgivare gör jobb (utstationering) i ett annat EU-land måste bli bättre. Det anser EU-kommissionen som i mars 2016 lade fram ett förslag på uppstramade regler.

Sedan dess har både EU-parlamentet och EU:s ministerråd arbetat med olika förslag till förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Förra veckan kunde EU-parlamentets ansvariga utskott slutligen enas om att ställa sig bakom en kompromiss. Och i går enades även EU-ländernas arbetsmarknadsministrar i ministerrådet om en kompromiss.

Om inte EU-parlamentet under veckans sammanträde bestämmer något annat, så kan förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet nu inledas för att nå en slutlig kompromiss som de båda kan godkänna. Först därefter kan utstationeringsdirektivet uppdateras.

Bakgrunden till EU-kommissionens förslag till ett förändrat direktiv är att löneskillnaderna inom EU har vuxit och att antalet utstationerade arbetstagare har blivit betydligt fler än 1996 då regelverket kom. Risken för att systemet ska utnyttjas har därmed ökat, anser kommissionen.

Att utstationerade arbetstagare enligt dagens regler endast har rätt till minimilön leder enligt kommissionen till att de kan tjäna så lite som 50 procent av en lokal arbetstagares lön.

Därför föreslog kommissionen bland annat att begreppet minimilön ska skrotas. En utstationerad ska i stället omfattas av samma regler om lön och andra ersättningar som lokalt anställda, vilket innebär att de också ska ha rätt till exempelvis bonus, ersättning för arbetskläder och andra tillägg.

Förslaget mötte motstånd från flera länder främst i Östeuropa, som menar att deras möjlighet att konkurrera med billigare arbetskraft inte får begränsas. Även under gårdagens ministermöte sade Polen, Ungern och Lettland nej till den överenskommelse som trots allt togs.

Parlamentets och ministerrådets kompromisser skiljer sig något från varandra, men båda ställer sig bakom kommissionens förslag att släppa begreppet minimilön. Utstationerade ska ha rätt till samma lön och ersättningar som gäller i landet de skickas till.

Parlamentet föreslår att en utstationering kan pågå i 24 månader, medan ministerrådet föreslår att en period på 12 månader – som kan förlängas med 6 månader – är tillräckligt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

EU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Lön & makt del 1. Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.