Missnöje med lågt lönekrav
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Industriarbetarnas tidning
Dyslexi Daniel Pettersson vill inte att någon ser när han skriver. Tänk om det blir så fel att han blir utskrattad. Läs- och skrivsvårigheter är inte bara ett praktiskt problem. Men det finns hjälp att få.
Dyslexi innebär att man har svårt att läsa, stava och ibland att förstå skriven text. Cirka 5 till 8 procent av befolkningen har dyslexi enligt Svenska Dyslexi-föreningen. Ännu fler personer har läs- och skrivsvårigheter av andra orsaker. Det kan bland annat bero på svårigheter med koncentrationen, bristande arbetsminne eller problem med läsförståelsen.
Orden på jobbet är ett projekt som handlar om att öka medvetenheten kring hur arbetsmiljön för personer med läs- och skrivsvårigheter ser ut. Satsningen drivs av Dyslexiförbundet tillsammans med flera fackförbund, däribland IF Metall.
– Jag försöker alltid undvika att folk ska få veta att jag har dyslexi. Jag tycker att det är genant. Det känns nästan som att jag döljer alkoholism eller något liknande.
Han har jobbat på ABB i Västerås sedan han var 19 år. Nu är han 43. De senaste åren har han mest arbetat fackligt för IF Metall. I och med sitt engagemang har han börjat prata om sitt besvär mer öppet. Daniel Pettersson hoppas att det på något sätt kan hjälpa andra.
– Nu är jag bekväm med min dyslexi. Jag har förlikat mig med den. Men jag gillar ändå inte att behöva visa hur handikappet tar sig i uttryck.
Daniel Pettersson berättar att han alltid undviker att använda skrift så länge det går eller att skriva när någon annan ser på. Han använder visserligen block och penna i jobbet och på möten. Men det kan bli en symbol eller bild i stället för vissa ord. Efteråt renskriver han på datorn i lugn och ro.
– Det första man lär sig är vad man kan kopiera så att man behöver skriva så lite som möjligt och på samma gång få så mycket som möjligt gjort.
Daniel Pettersson tror att det är många på hans arbetsplats som har samma besvär som han själv, men att de precis som han är duktiga på att dölja det.
Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är delvis ett praktiskt problem men det skapar också besvärliga sociala situationer där den drabbade känner skam. Vi pratar med tre experter om vilken hjälp som finns att få.
Inger Rålenius, socionom och kurator, Dyslexiförbundets hjälptelefon Skrivknuten.
”Kännetecknen är förstås att du har svårt att läsa och skriva, men framför allt att du lägger massor av tid och kraft på att undvika att läsa och skriva. De flesta av oss som har dyslexi vet kanske inte riktigt om det. I värsta fall är man fast i någon känsla av att man inte duger eller att man är dum. Om du vill kolla hur det ligger till så finns det check-listor du kan gå igenom. Det går också att ringa till mig på Skrivknuten.
Tänk på att det går att få hjälp, hitta hjälpmedel och komma vidare.
Vill du ha en utredning måste du uppsöka en dyslexilogoped. Tillgången ser otroligt olika ut i olika delar av landet. Men till att börja med så behöver du en remiss av en husläkare.”
Torbjörn Lundgren, sakkunnig och föreläsare för Dyslexi-förbundet.
”Vi jobbar mycket med att försöka få i gång samtal så att dyslexi inte ska kännas som något märkvärdigt att prata om. Ett bra sätt att närma sig frågan är att berätta vad man själv vet om dyslexi och läs- och skriv-svårigheter. Då får du folk att börja prata själva. Välj en avspänd situation och visa intresse.
Det kan vara svårt att bara fråga rakt ut: Har du dyslexi? Det är tyvärr fortfarande belagt med en del skam, framför allt för dem i 30- till 40-årsåldern. Men hos ungdomar verkar det försvinna mer och mer, vilket är jätteskönt. De har ett annat sätt att tackla problemet och så talas det mer om dyslexi nu för tiden. Det är heller inte en självklarhet att folk vet att de har dyslexi och då kan de känna igen sig när andra berättar.”
Conny Lundberg, arbetslivsenheten IF Metall.
”Dyslexi räknas som en funktionsnedsättning. Du kan få hjälp från Försäkringskassan om du är arbetare. Är du arbetssökande så hjälper Arbetsförmedlingen till. Arbetsgivaren kan få ersättning för att ordna med hjälpmedel. Det kan handla om att få tillgång till material i Daisy-format, en internationell standard för digitala talböcker.
Det finns också många stiftelser som erbjuder hjälp. Varje kommun har sina egna stiftelser och fonder där man kan söka pengar. Vi på facket jobbar med att ta fram utbildningar och kollektivavtal i just Daisy-format.”
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.