Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Demokratin hotas och vi sover”

27 april, 2018

Skrivet av

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Debatt Demokratin hotas och vi sover. Folkrörelserna tappar sitt engagemang och de som plockat upp det kommer med en odemokratisk agenda: med visioner om företagsmässig effektivitet eller som högerpopulism, skriver tv-producenten och programledaren Jan Scherman.

Om skribenten:

Jan Scherman är diversearbetande inom medier: skribent, tv-producent och tidigare chef för TV4 Aktuell med SVT-dokumentärerna Länge Leve Demokratin.

Det är riksdagens talman Urban Ahlin, som fått mig att dra slutsatsen att vi sover. Vi sågs när riksdagen öppnade i september förra året.
”Vi tar demokratin för given”, sa Ahlin.

Ingenting kan vara farligare menade han. Vi riskerar att vakna upp en dag och plötsligt har det hänt, att det vi tog för givet inte finns kvar.

Urban Ahlin är alltså djupt orolig, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hans neutrala roll som talman i Sveriges riksdag är att nästan aldrig säga någonting.

Men nu talade han om en långsam nedmontering som vi knappt ser. Vi sover lugnt och vi tror att vi sover tryggt.

Då jag själv under drygt ett år rest runt i vårt land för en serie tv-dokumentärer har min egen oro växt. Nu har tv-programmen Länge Leve Demokratin visats. Och för första gången på länge har jag inte dränkts i hat, utan fått en landsomfattande stormvind av medborgares oro i mailen, på sms och i sociala medier.

Summering och slutsats – engagemanget finns!

Men finns viljan hos politiker, partier och intresseorganisationer att aktivt medverka till att demokratin åter blir stark, trygg och inte minst – allmänt omtyckt?

För varför skulle Sverige vara skyddat? Varför skulle det som händer i andra länder inte hända här?

Nyligen kom boken How democracies dies av två statsvetare från Harvard, Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Deras tes är att demokratier dör steg för steg och oftast under helt lagliga former. Alltså, precis som Urban Ahlin anser.

Den valda majoriteten monterar gradvis ner demokratiska fri- och rättigheter. Författarnas exempellista är obehagligt lång och näraliggande i tid och rum – Ungern, Polen, Tjeckien, Turkiet och hela vägen till Donald Trumps systematiska attacker på rättsväsendet, fria medier och politiska motståndare.

De flesta av de republikaner som opponerade mot Trump är nu hans trogna följeslagare. Domare byts ut, ministrar får sparken, importtullar drivs igenom, nya invandringsregler likaså, och så Trumps spontana förtjusning över att Kinas ledare Xi Jinping nyligen fick ok på att sitta på livstid.

Stegvis anpassar vi oss till diskussioner som nyligen varit otänkbara – en anpassningens egenhändiga form av terrorism. Förödelsen märks först långt senare och när det är för sent.

Här hemma i Sverige är den negativa utvecklingen svårare att avkoda. Den är lika svårt som att se sin egen privata självbild. Vi ser ju alltid grandet i grannens öga, men inte bjälken i vårt eget.

Men en del av vår demokratis dilemman framgår dock tydligt av den omfattande Novus-undersökning bland riksdagsledamöter som gjordes till tv-serien ”Länge leve demokratin”.

  • Nästan hälften av våra folkvalda har för lite tid att träffa sin väljare.
  • Var fjärde ledamot ägnar halva tiden åt administration.
  • Likaså var fjärde riksdagspolitiker anser att deras partier hindrar dem från att driva enskilda politiska frågor.
  • Mer än hälften, 62 procent, utsätts för hot, hat eller kränkande behandling. Kvinnliga ledamöter upplever nästan genomgående större problem än manliga – mer hot, fler kränkningar och sämre stöd.
  • Folkvalda politiker uppger att de censurerar sig själva för att inte provocera fram mer hot.

Riksdagspartierna har också utvecklat långtgående så kallade lojalitetskontrakt, som riksdagsledamöterna måste underteckna och i dessa lova att följa partilinjen. Moderaten Finn Bengtsson, som röstade emot decemberöverenskommelsen, blev bestraffad genom att inte få några nya politiska uppdrag.

Om demokratin inte ska tvina bort så krävs en engagerad debatt om hur den ska utvecklas.

Utfryst på olika sätt slog han till slut larm hos talmannen, Urban Ahlin, som samlade partiernas gruppledare för att få slut på trakasserierna. Detta var för ungefär ett år sedan. Strax efter detta kom fler liknande händelser till talmannens kännedom. Bland annat ett brev från en riksdagsledamot som inte vågade uppge sitt namn:

”… skriver till dig anonymt därför att jag inte vill råka ut för repressalier… Hur kan det komma sig att det stöd som vi ledamöter så fint skall ha tillgång till för att möjliggöra att vi kan fullfölja våra uppdrag i praktiken inte kommer oss till del? Undrar en trött, överansträngd, uppgiven och desillusionerad ledamot som knappt klarar av att fungera som ledamot eller människa.”

Detta är verklighetens bild från en arbetsplats, men inte vilken firma som helst – vi talar om Sveriges riksdag, där vår demokrati utövas i praktiken. Riksdagen arbetar på folkets uppdrag givet till ledamöterna i allmänna val.

40 procent av riksdagsledamöterna anser, enligt den Novusundersökning jag tidigare nämnde, att vår demokrati är hotad. En stor del av de folkvalda bär på ett grundläggande tvivel om att demokratin kommer att stå pall.

Siffran är svår att ta in och förstå. Vad blir det för konsekvenser om fyra av tio känner att deras förtroendeuppdrag i grunden är hotat?

Det är ett välkänt faktum att riksdagspartierna sedan lång tid tillbaka tappar medlemmar. Enligt dagsnoteringen finns det ungefär 250 000 registrerade partimedlemmar. Påskens Helgmålsringning i tv hade ungefär lika många tittare, 236 000 med tyngdpunkt på dem som är äldre än 60 år. Åldersdemografin påminner om den bland partimedlemmarna. Partiernas legitimitet befinner sig på ett snabbt sluttande plan.

Samtidigt, och det är sorgligt att notera, är det högerpopulismen och dess extremistiska former som nu agerar med de kampmetoder som en gång i tiden gjorde andra politiska rörelser kraftfulla och framgångsrika. Partierna på högerkanten fyller på i medlemsleden alltmedan andra tappar.

I den privata företagsvärlden talar nu för första gången en rad framträdande företagsledare om att vi behöver diskutera hur demokratin ska utvecklas. Direktörerna vill självfallet ha färre riksdagsledamöter, bättre utbildade och uppbackade med ordentligt stöd och bra betalt. Önskemålen kommer från makthavare som Maria Rankka på Stockholms handelskammare, vd Thomas von Koch från riskkapitalbolaget EQT, lobbyisten Peje Emilsson och hela vägen till före detta ordföranden i Svenskt Näringsliv Leif Östling. Även näringslivet uppträder som en klassisk enhetsfront och agiterar med eftertryck.

Samtidigt är det oväntat sparsamt med motkrafter. Just det är kanske ett större problem än vad näringslivet i sig tycker och tänker.

Tidigare kulturministern och socialdemokraten Bengt Göransson lade fram en demokratiutredning år 2000. Och tidigare riksdagsledamoten och liberalen Olle Wästberg kom med en lika tjock lunta så sent som 2016.

Problemen är väl definierade, mängder av förslag – men senast blev i princip enda åtgärden underlättad föräldraledighet för förtroendevalda. Inte ens av samma dignitet som det välkända uttrycket om spottet i havet.

Om demokratin inte ska tvina bort så krävs en engagerad debatt om hur den ska utvecklas. Jag summerar igen – det finns saker att göra:

  • Akut borde regering och opposition enas om att se till att riksdagsledamöterna får möjligheter att sköta sitt förtroendeuppdrag genom att få de resurser som behövs.
  • Lika akut borde det utredas hur partiernas statliga bidrag skulle kunna utformas så att det blev viktigare att rekrytera nya medlemmar.
  • Partierna, som viktiga bärare av vår demokrati, borde lyda under offentlighetsprincipen så att deras arbete och kampanjmetoder blev möjliga att granska och inte som nu gömmas under förevändning att de är ideella föreningar.
  • Vår grundlagsfästa demokrati behöver ett starkare konstitutionellt skydd och tjänstemännens makt i politiken begränsas. Det behövs en ny grundlagsberedning så att demokratin kan utvecklas, istället för att i denna smygande och fördolda process riskera att avvecklas. Den förra stora genomlysningen ägde rum 1974.

Men detta förutsätter förstås också att vi vaknar! Att vi återuppväcker kampen, att vi agiterar, knackar dörr, delar ut flygblad. Och möter människor i verkligheten – vid sidan av allt twittrande, bloggande, Googlande och Facebookande.

Att det där som talman Urban Ahlin faktiskt säger får oss alla att gnugga våra sömniga ögon – gör vi ingenting utan fortsätter att slå oss till ro så riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system.

Den allmänna och lika rösträtten beslutades 1918. Det är den svenska demokratins födelseår. Exakt 100 senare är hoten mot vår demokrati en realitet.

7 kommentarer till “Demokratin hotas och vi sover

  • Vad annat är att vänta när den demokratiskt valda makten och inflytande alltmer flyttas till styrelserum och bolagsstämmor. Valfrihet heter det så vackert, för vem?
    För övrigt var Länge leve demokratin ett bra reportage.
    Hoppas på en uppföljning om hur denna odemokratiska utveckling påverkar den enskilde medborgaren i vardagen.

  • Synd att man inte vill försöka med Österrikes datorröstning för folket även i Sverige. Det är väl direktdemokrati om något.

    Det skulle vara bra för demokratin.

  • Välkommen till verkligheten ! ” Visselblåsare ” är i de flesta makthavares, näringsliv som politik, någon som ska kväsas. Den nuvarande, växande demokraturenfår inte störas, och när oligarker och politiker går hand i hand för ” folkets bästa, ska alla varningslampor blinka……vilket de gjort länge nu…..dock ohörsammat ! Så välkommen ” Du Sköna Nya Värld ! ”

  • Det är allvarligt att demokratin kan i princip upphävas på mindre än två år. Ett riksdagsbeslut av en icke demokratisk majoritet, extraval och nytt beslut.
    I tyska författningen går demokratin inte att avskaffas.

  • När partier ger viktiga och avgörande löften som man sviker direkt man kommer till makten då är demokratin allvarligt hotad. S och MP lovade 3 akutsjukhus men har nu nedmonterat och centrasliserat nästan allt akut från Sollefteå till Sundsvall.
    En stark folkrörelse har växt fram, en ockupation av sjukhuset fortlöper sedan 30jan 2017. S och MP vägrar lyssna på alternativa lösningar vare sig från fd väljare eller kommuner.
    Ett enormt politiskt svek, ett allvarligt hot mot demokratin. Vill också säga att alliansens ”löften och sen motstånd” inte varit imponerande.
    I Västernorrland är nu frågan:
    -Vem i hela världen kan man lita på?
    Vem av partierna kan man lita på?
    Solidaritet trodde jag var Socialdemokraternas ledord, deras osolidariska handlande är chockerande.

  • Syftet med demokratins pelare så som de konstruerades efter andra världskrigets slut var att omöjliggöra chanserna för en omnipotent man att igen genom agitation och att medvetet ställa olika krafter mot varandra driva igenom sin egen vilja, Idag lever vi i en värld där dessa pelare fallit i glömska, sorgligt nog inte minst bland många av de män som själva skördade det allra bästa av att de så länge respekterades och upprätthölls men som idag i rollen som självutnämda experter på största allvar anser sig ha rätt att obevakat säga till ministrar och riksdagsledamöter vad de skall göra eller vad de skall begära i form av stöd av departementens tjänstemän och mediaprofiler som förlorat sig så totalt i tittarsiffror och annonsintäkter att de inte längre kommer ihåg medias uppdrag i en fungerande demokrati,. Vi behöver omgående en utökad offentlighetsprincip och frågan är om vi inte skulle må bra av att den också omfattade i princip all kommunal och statligt finansierad verksamhet. Men i grunden har vi ett successionsproblem. Ett ansvar som går bortom höger och vänster och alla polemik – den mellan en äldre och en kommande generation. I den succesionen har alla ett ansvar att se över sitt eget agerande, att analysera frågan och ansvaret om hur vi hamnade här och göra om – göra rätt. Och – inte minst skärpa till sig. Ett system där personer som t.ex. Finn B. och Peije E. i bästa välvilja men med kraftigt begränsad kompetens inom de områden de vill få fatta beslut om mer eller minder utan inflytande från andra och med bristande respekt och kunskap om demokratins bärande pelare skall vi under inga omständigheter acceptera.

  • Är det demokrati att få rösta var 4 år och politiker kan sedan strunta i sina vallöften?

    Finns länder som har betydligt bättre demokrati där man har betydligt fler folkomröstningar och där det är tvingande för politiker att följa dessa.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

Det handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Glömskan är satt i system

”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

Nya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

Aldrig glömma och alltid bekämpa rasismens idéer

9 november. Minnet av novemberpogromen, den sk Kristallnatten, i nazityskland manar oss att aldrig aldrig upphöra att bekämpa rasismen och antisemitismen varhelst den dyker upp och att alltid värna Människovärdet och demokratin. Det som utspelar sig i USA dessa dagar visar hur snabbt det fullkomligt otänkbara kan bli en normalitet. Gränser förflyttas och extremismens vulgariteter […]

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.