”Släpp inte in högerextremismen i den politiska värmen!”DA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”Krönikören Daniel Mathisen har läst Ola Larsmos roman ”Swede Hollow” och ser flyktingens öde genom vår egen historia.

Riksdagens talman Urban Ahlin samtalar om demokratin över en korvlunch med Jan Scherman i hemstaden Leksberg. Foto: SVT

”Demokratin hotas och vi sover”

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Debatt Demokratin hotas och vi sover. Folkrörelserna tappar sitt engagemang och de som plockat upp det kommer med en odemokratisk agenda: med visioner om företagsmässig effektivitet eller som högerpopulism, skriver tv-producenten och programledaren Jan Scherman.

Om skribenten:

Jan Scherman är diversearbetande inom medier: skribent, tv-producent och tidigare chef för TV4 Aktuell med SVT-dokumentärerna Länge Leve Demokratin.

Det är riksdagens talman Urban Ahlin, som fått mig att dra slutsatsen att vi sover. Vi sågs när riksdagen öppnade i september förra året.
”Vi tar demokratin för given”, sa Ahlin.

Ingenting kan vara farligare menade han. Vi riskerar att vakna upp en dag och plötsligt har det hänt, att det vi tog för givet inte finns kvar.

Urban Ahlin är alltså djupt orolig, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hans neutrala roll som talman i Sveriges riksdag är att nästan aldrig säga någonting.

Men nu talade han om en långsam nedmontering som vi knappt ser. Vi sover lugnt och vi tror att vi sover tryggt.

Då jag själv under drygt ett år rest runt i vårt land för en serie tv-dokumentärer har min egen oro växt. Nu har tv-programmen Länge Leve Demokratin visats. Och för första gången på länge har jag inte dränkts i hat, utan fått en landsomfattande stormvind av medborgares oro i mailen, på sms och i sociala medier.

Summering och slutsats – engagemanget finns!

Men finns viljan hos politiker, partier och intresseorganisationer att aktivt medverka till att demokratin åter blir stark, trygg och inte minst – allmänt omtyckt?

För varför skulle Sverige vara skyddat? Varför skulle det som händer i andra länder inte hända här?

Nyligen kom boken How democracies dies av två statsvetare från Harvard, Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Deras tes är att demokratier dör steg för steg och oftast under helt lagliga former. Alltså, precis som Urban Ahlin anser.

Den valda majoriteten monterar gradvis ner demokratiska fri- och rättigheter. Författarnas exempellista är obehagligt lång och näraliggande i tid och rum – Ungern, Polen, Tjeckien, Turkiet och hela vägen till Donald Trumps systematiska attacker på rättsväsendet, fria medier och politiska motståndare.

De flesta av de republikaner som opponerade mot Trump är nu hans trogna följeslagare. Domare byts ut, ministrar får sparken, importtullar drivs igenom, nya invandringsregler likaså, och så Trumps spontana förtjusning över att Kinas ledare Xi Jinping nyligen fick ok på att sitta på livstid.

Stegvis anpassar vi oss till diskussioner som nyligen varit otänkbara – en anpassningens egenhändiga form av terrorism. Förödelsen märks först långt senare och när det är för sent.

Här hemma i Sverige är den negativa utvecklingen svårare att avkoda. Den är lika svårt som att se sin egen privata självbild. Vi ser ju alltid grandet i grannens öga, men inte bjälken i vårt eget.

Men en del av vår demokratis dilemman framgår dock tydligt av den omfattande Novus-undersökning bland riksdagsledamöter som gjordes till tv-serien ”Länge leve demokratin”.

  • Nästan hälften av våra folkvalda har för lite tid att träffa sin väljare.
  • Var fjärde ledamot ägnar halva tiden åt administration.
  • Likaså var fjärde riksdagspolitiker anser att deras partier hindrar dem från att driva enskilda politiska frågor.
  • Mer än hälften, 62 procent, utsätts för hot, hat eller kränkande behandling. Kvinnliga ledamöter upplever nästan genomgående större problem än manliga – mer hot, fler kränkningar och sämre stöd.
  • Folkvalda politiker uppger att de censurerar sig själva för att inte provocera fram mer hot.

Riksdagspartierna har också utvecklat långtgående så kallade lojalitetskontrakt, som riksdagsledamöterna måste underteckna och i dessa lova att följa partilinjen. Moderaten Finn Bengtsson, som röstade emot decemberöverenskommelsen, blev bestraffad genom att inte få några nya politiska uppdrag.

Om demokratin inte ska tvina bort så krävs en engagerad debatt om hur den ska utvecklas.

Utfryst på olika sätt slog han till slut larm hos talmannen, Urban Ahlin, som samlade partiernas gruppledare för att få slut på trakasserierna. Detta var för ungefär ett år sedan. Strax efter detta kom fler liknande händelser till talmannens kännedom. Bland annat ett brev från en riksdagsledamot som inte vågade uppge sitt namn:

”… skriver till dig anonymt därför att jag inte vill råka ut för repressalier… Hur kan det komma sig att det stöd som vi ledamöter så fint skall ha tillgång till för att möjliggöra att vi kan fullfölja våra uppdrag i praktiken inte kommer oss till del? Undrar en trött, överansträngd, uppgiven och desillusionerad ledamot som knappt klarar av att fungera som ledamot eller människa.”

Detta är verklighetens bild från en arbetsplats, men inte vilken firma som helst – vi talar om Sveriges riksdag, där vår demokrati utövas i praktiken. Riksdagen arbetar på folkets uppdrag givet till ledamöterna i allmänna val.

40 procent av riksdagsledamöterna anser, enligt den Novusundersökning jag tidigare nämnde, att vår demokrati är hotad. En stor del av de folkvalda bär på ett grundläggande tvivel om att demokratin kommer att stå pall.

Siffran är svår att ta in och förstå. Vad blir det för konsekvenser om fyra av tio känner att deras förtroendeuppdrag i grunden är hotat?

Det är ett välkänt faktum att riksdagspartierna sedan lång tid tillbaka tappar medlemmar. Enligt dagsnoteringen finns det ungefär 250 000 registrerade partimedlemmar. Påskens Helgmålsringning i tv hade ungefär lika många tittare, 236 000 med tyngdpunkt på dem som är äldre än 60 år. Åldersdemografin påminner om den bland partimedlemmarna. Partiernas legitimitet befinner sig på ett snabbt sluttande plan.

Samtidigt, och det är sorgligt att notera, är det högerpopulismen och dess extremistiska former som nu agerar med de kampmetoder som en gång i tiden gjorde andra politiska rörelser kraftfulla och framgångsrika. Partierna på högerkanten fyller på i medlemsleden alltmedan andra tappar.

I den privata företagsvärlden talar nu för första gången en rad framträdande företagsledare om att vi behöver diskutera hur demokratin ska utvecklas. Direktörerna vill självfallet ha färre riksdagsledamöter, bättre utbildade och uppbackade med ordentligt stöd och bra betalt. Önskemålen kommer från makthavare som Maria Rankka på Stockholms handelskammare, vd Thomas von Koch från riskkapitalbolaget EQT, lobbyisten Peje Emilsson och hela vägen till före detta ordföranden i Svenskt Näringsliv Leif Östling. Även näringslivet uppträder som en klassisk enhetsfront och agiterar med eftertryck.

Samtidigt är det oväntat sparsamt med motkrafter. Just det är kanske ett större problem än vad näringslivet i sig tycker och tänker.

Tidigare kulturministern och socialdemokraten Bengt Göransson lade fram en demokratiutredning år 2000. Och tidigare riksdagsledamoten och liberalen Olle Wästberg kom med en lika tjock lunta så sent som 2016.

Problemen är väl definierade, mängder av förslag – men senast blev i princip enda åtgärden underlättad föräldraledighet för förtroendevalda. Inte ens av samma dignitet som det välkända uttrycket om spottet i havet.

Om demokratin inte ska tvina bort så krävs en engagerad debatt om hur den ska utvecklas. Jag summerar igen – det finns saker att göra:

  • Akut borde regering och opposition enas om att se till att riksdagsledamöterna får möjligheter att sköta sitt förtroendeuppdrag genom att få de resurser som behövs.
  • Lika akut borde det utredas hur partiernas statliga bidrag skulle kunna utformas så att det blev viktigare att rekrytera nya medlemmar.
  • Partierna, som viktiga bärare av vår demokrati, borde lyda under offentlighetsprincipen så att deras arbete och kampanjmetoder blev möjliga att granska och inte som nu gömmas under förevändning att de är ideella föreningar.
  • Vår grundlagsfästa demokrati behöver ett starkare konstitutionellt skydd och tjänstemännens makt i politiken begränsas. Det behövs en ny grundlagsberedning så att demokratin kan utvecklas, istället för att i denna smygande och fördolda process riskera att avvecklas. Den förra stora genomlysningen ägde rum 1974.

Men detta förutsätter förstås också att vi vaknar! Att vi återuppväcker kampen, att vi agiterar, knackar dörr, delar ut flygblad. Och möter människor i verkligheten – vid sidan av allt twittrande, bloggande, Googlande och Facebookande.

Att det där som talman Urban Ahlin faktiskt säger får oss alla att gnugga våra sömniga ögon – gör vi ingenting utan fortsätter att slå oss till ro så riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system.

Den allmänna och lika rösträtten beslutades 1918. Det är den svenska demokratins födelseår. Exakt 100 senare är hoten mot vår demokrati en realitet.

7Kommentarer

Jonnie Svensson:

Vad annat är att vänta när den demokratiskt valda makten och inflytande alltmer flyttas till styrelserum och bolagsstämmor. Valfrihet heter det så vackert, för vem?
För övrigt var Länge leve demokratin ett bra reportage.
Hoppas på en uppföljning om hur denna odemokratiska utveckling påverkar den enskilde medborgaren i vardagen.

Tobias:

Synd att man inte vill försöka med Österrikes datorröstning för folket även i Sverige. Det är väl direktdemokrati om något.

Det skulle vara bra för demokratin.

Lars Goedecke:

Välkommen till verkligheten ! ” Visselblåsare ” är i de flesta makthavares, näringsliv som politik, någon som ska kväsas. Den nuvarande, växande demokraturenfår inte störas, och när oligarker och politiker går hand i hand för ” folkets bästa, ska alla varningslampor blinka……vilket de gjort länge nu…..dock ohörsammat ! Så välkommen ” Du Sköna Nya Värld ! ”

Anders Bergquist:

Det är allvarligt att demokratin kan i princip upphävas på mindre än två år. Ett riksdagsbeslut av en icke demokratisk majoritet, extraval och nytt beslut.
I tyska författningen går demokratin inte att avskaffas.

Kerstin Brandelius:

När partier ger viktiga och avgörande löften som man sviker direkt man kommer till makten då är demokratin allvarligt hotad. S och MP lovade 3 akutsjukhus men har nu nedmonterat och centrasliserat nästan allt akut från Sollefteå till Sundsvall.
En stark folkrörelse har växt fram, en ockupation av sjukhuset fortlöper sedan 30jan 2017. S och MP vägrar lyssna på alternativa lösningar vare sig från fd väljare eller kommuner.
Ett enormt politiskt svek, ett allvarligt hot mot demokratin. Vill också säga att alliansens ”löften och sen motstånd” inte varit imponerande.
I Västernorrland är nu frågan:
-Vem i hela världen kan man lita på?
Vem av partierna kan man lita på?
Solidaritet trodde jag var Socialdemokraternas ledord, deras osolidariska handlande är chockerande.

AnnaReet Gillblad:

Syftet med demokratins pelare så som de konstruerades efter andra världskrigets slut var att omöjliggöra chanserna för en omnipotent man att igen genom agitation och att medvetet ställa olika krafter mot varandra driva igenom sin egen vilja, Idag lever vi i en värld där dessa pelare fallit i glömska, sorgligt nog inte minst bland många av de män som själva skördade det allra bästa av att de så länge respekterades och upprätthölls men som idag i rollen som självutnämda experter på största allvar anser sig ha rätt att obevakat säga till ministrar och riksdagsledamöter vad de skall göra eller vad de skall begära i form av stöd av departementens tjänstemän och mediaprofiler som förlorat sig så totalt i tittarsiffror och annonsintäkter att de inte längre kommer ihåg medias uppdrag i en fungerande demokrati,. Vi behöver omgående en utökad offentlighetsprincip och frågan är om vi inte skulle må bra av att den också omfattade i princip all kommunal och statligt finansierad verksamhet. Men i grunden har vi ett successionsproblem. Ett ansvar som går bortom höger och vänster och alla polemik – den mellan en äldre och en kommande generation. I den succesionen har alla ett ansvar att se över sitt eget agerande, att analysera frågan och ansvaret om hur vi hamnade här och göra om – göra rätt. Och – inte minst skärpa till sig. Ett system där personer som t.ex. Finn B. och Peije E. i bästa välvilja men med kraftigt begränsad kompetens inom de områden de vill få fatta beslut om mer eller minder utan inflytande från andra och med bristande respekt och kunskap om demokratins bärande pelare skall vi under inga omständigheter acceptera.

stevO:

Är det demokrati att få rösta var 4 år och politiker kan sedan strunta i sina vallöften?

Finns länder som har betydligt bättre demokrati där man har betydligt fler folkomröstningar och där det är tvingande för politiker att följa dessa.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Nollklassade får rätt till livränta

Även den som är arbetsskadad och har noll kronor i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan ha rätt till livränta. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en vägledande dom och kräver att Försäkringskassan gör en ny prövning.

Rätt livränta

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

Hårdrock och dagdrömmeri

KRÖNIKA”Musiken väckte en längtan efter världen, långt från diskbänksrealism och vardagligheter”, skriver Carl Linnaeus.

FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Foto: David Lundmark

Håller koll på kablarna

ÖgoblicketElektrikern Clas Saglind jobbar på på Windy Boats i Västervik.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Vart tog den politiska talekonsten vägen?

VAL 2018Almedalsveckan är slut, men det är bara två månader till valet. DA tipsar om tre nya och välskrivna böcker om politik - och en favorit med några år på nacken. Statsvetaren Erik Åsards dom är hård.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Våra bästa tips för lata dagar

DA gillarSemester kan betyda tid att lyssna på den där boken, spela det där spelet, eller se den där serien som vi inte hinner annars. Vi tipsar om några av våra egna favoriter.

ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

Hur stressar du av dig i sommar?

Fråga DASemestern är en tid att uppleva nya saker, men det är också en period för att kunna ta det lugnt och att komma in i andra tankar och banor. DA:s psykolog ger råd om hur du får rätt balans i sommar.

Esab lägger ner

Först fest – sedan nedläggning

Personalen bjöds på fest för att fira 100 dagar med den nya ägaren. Men ingen visste att företaget redan då meddelat Arbetsförmedlingen att man tänkte lägga ner verksamheten.

”Finns alltid skäl att fira personal”

Personalen visste inte att de skulle få sparken när de firades. ”Det finns alltid skäl att fira personalen”, säger Henrik Calander, enhetschef för Esab i Sandviken.

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

AnalysAmerikanska bilindustrin varnar nu för följderna av president Donald Trumps importtullar på europeiska bilar. Enligt en rapport riskerar tullarna att leda till jobbslakt – i USA

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Rapport från Almedalen

Helle Kleins blogg Almedalsveckan är slut. Här hittar du alla blogginlägg från Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

KrönikaNya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

Järvklo tar makten i VW:s världsfack

Johan Järvklo blir nu en av de mäktigaste fackföreningsledarna i världen. I dag utses han till generalsekreterare i Volkswagens världsfack med 648 000 medlemmar över hela världen.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Sjukpenning

Fångade vid floden

BildreportageAtt fiska är för det mesta att vänta, en tidsrymd fylld av mening trots att ingenting händer. Följ med fotografen Johan Willner på äventyr i Spaniens flodfåror.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

DEBATTNär de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Välkommen in till neonmuseet. Foto: Linn Bergbrant

Följ med till Londons neontempel

SKYLTMAKAREFamiljen Bracey har varit neonets mästare i flera generationer, deras färgglada skyltar finns i butiker över hela världen och har använts i modereportage och storfilmer. Läs eller lyssna till reportaget om det självlysande museet i London.

Nu blir tvätteriet forskningsprojekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.