”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Riksdagens talman Urban Ahlin samtalar om demokratin över en korvlunch med Jan Scherman i hemstaden Leksberg. Foto: SVT

”Demokratin hotas och vi sover”

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Debatt Demokratin hotas och vi sover. Folkrörelserna tappar sitt engagemang och de som plockat upp det kommer med en odemokratisk agenda: med visioner om företagsmässig effektivitet eller som högerpopulism, skriver tv-producenten och programledaren Jan Scherman.

Om skribenten:

Jan Scherman är diversearbetande inom medier: skribent, tv-producent och tidigare chef för TV4 Aktuell med SVT-dokumentärerna Länge Leve Demokratin.

Det är riksdagens talman Urban Ahlin, som fått mig att dra slutsatsen att vi sover. Vi sågs när riksdagen öppnade i september förra året.
”Vi tar demokratin för given”, sa Ahlin.

Ingenting kan vara farligare menade han. Vi riskerar att vakna upp en dag och plötsligt har det hänt, att det vi tog för givet inte finns kvar.

Urban Ahlin är alltså djupt orolig, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hans neutrala roll som talman i Sveriges riksdag är att nästan aldrig säga någonting.

Men nu talade han om en långsam nedmontering som vi knappt ser. Vi sover lugnt och vi tror att vi sover tryggt.

Då jag själv under drygt ett år rest runt i vårt land för en serie tv-dokumentärer har min egen oro växt. Nu har tv-programmen Länge Leve Demokratin visats. Och för första gången på länge har jag inte dränkts i hat, utan fått en landsomfattande stormvind av medborgares oro i mailen, på sms och i sociala medier.

Summering och slutsats – engagemanget finns!

Men finns viljan hos politiker, partier och intresseorganisationer att aktivt medverka till att demokratin åter blir stark, trygg och inte minst – allmänt omtyckt?

För varför skulle Sverige vara skyddat? Varför skulle det som händer i andra länder inte hända här?

Nyligen kom boken How democracies dies av två statsvetare från Harvard, Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Deras tes är att demokratier dör steg för steg och oftast under helt lagliga former. Alltså, precis som Urban Ahlin anser.

Den valda majoriteten monterar gradvis ner demokratiska fri- och rättigheter. Författarnas exempellista är obehagligt lång och näraliggande i tid och rum – Ungern, Polen, Tjeckien, Turkiet och hela vägen till Donald Trumps systematiska attacker på rättsväsendet, fria medier och politiska motståndare.

De flesta av de republikaner som opponerade mot Trump är nu hans trogna följeslagare. Domare byts ut, ministrar får sparken, importtullar drivs igenom, nya invandringsregler likaså, och så Trumps spontana förtjusning över att Kinas ledare Xi Jinping nyligen fick ok på att sitta på livstid.

Stegvis anpassar vi oss till diskussioner som nyligen varit otänkbara – en anpassningens egenhändiga form av terrorism. Förödelsen märks först långt senare och när det är för sent.

Här hemma i Sverige är den negativa utvecklingen svårare att avkoda. Den är lika svårt som att se sin egen privata självbild. Vi ser ju alltid grandet i grannens öga, men inte bjälken i vårt eget.

Men en del av vår demokratis dilemman framgår dock tydligt av den omfattande Novus-undersökning bland riksdagsledamöter som gjordes till tv-serien ”Länge leve demokratin”.

  • Nästan hälften av våra folkvalda har för lite tid att träffa sin väljare.
  • Var fjärde ledamot ägnar halva tiden åt administration.
  • Likaså var fjärde riksdagspolitiker anser att deras partier hindrar dem från att driva enskilda politiska frågor.
  • Mer än hälften, 62 procent, utsätts för hot, hat eller kränkande behandling. Kvinnliga ledamöter upplever nästan genomgående större problem än manliga – mer hot, fler kränkningar och sämre stöd.
  • Folkvalda politiker uppger att de censurerar sig själva för att inte provocera fram mer hot.

Riksdagspartierna har också utvecklat långtgående så kallade lojalitetskontrakt, som riksdagsledamöterna måste underteckna och i dessa lova att följa partilinjen. Moderaten Finn Bengtsson, som röstade emot decemberöverenskommelsen, blev bestraffad genom att inte få några nya politiska uppdrag.

Om demokratin inte ska tvina bort så krävs en engagerad debatt om hur den ska utvecklas.

Utfryst på olika sätt slog han till slut larm hos talmannen, Urban Ahlin, som samlade partiernas gruppledare för att få slut på trakasserierna. Detta var för ungefär ett år sedan. Strax efter detta kom fler liknande händelser till talmannens kännedom. Bland annat ett brev från en riksdagsledamot som inte vågade uppge sitt namn:

”… skriver till dig anonymt därför att jag inte vill råka ut för repressalier… Hur kan det komma sig att det stöd som vi ledamöter så fint skall ha tillgång till för att möjliggöra att vi kan fullfölja våra uppdrag i praktiken inte kommer oss till del? Undrar en trött, överansträngd, uppgiven och desillusionerad ledamot som knappt klarar av att fungera som ledamot eller människa.”

Detta är verklighetens bild från en arbetsplats, men inte vilken firma som helst – vi talar om Sveriges riksdag, där vår demokrati utövas i praktiken. Riksdagen arbetar på folkets uppdrag givet till ledamöterna i allmänna val.

40 procent av riksdagsledamöterna anser, enligt den Novusundersökning jag tidigare nämnde, att vår demokrati är hotad. En stor del av de folkvalda bär på ett grundläggande tvivel om att demokratin kommer att stå pall.

Siffran är svår att ta in och förstå. Vad blir det för konsekvenser om fyra av tio känner att deras förtroendeuppdrag i grunden är hotat?

Det är ett välkänt faktum att riksdagspartierna sedan lång tid tillbaka tappar medlemmar. Enligt dagsnoteringen finns det ungefär 250 000 registrerade partimedlemmar. Påskens Helgmålsringning i tv hade ungefär lika många tittare, 236 000 med tyngdpunkt på dem som är äldre än 60 år. Åldersdemografin påminner om den bland partimedlemmarna. Partiernas legitimitet befinner sig på ett snabbt sluttande plan.

Samtidigt, och det är sorgligt att notera, är det högerpopulismen och dess extremistiska former som nu agerar med de kampmetoder som en gång i tiden gjorde andra politiska rörelser kraftfulla och framgångsrika. Partierna på högerkanten fyller på i medlemsleden alltmedan andra tappar.

I den privata företagsvärlden talar nu för första gången en rad framträdande företagsledare om att vi behöver diskutera hur demokratin ska utvecklas. Direktörerna vill självfallet ha färre riksdagsledamöter, bättre utbildade och uppbackade med ordentligt stöd och bra betalt. Önskemålen kommer från makthavare som Maria Rankka på Stockholms handelskammare, vd Thomas von Koch från riskkapitalbolaget EQT, lobbyisten Peje Emilsson och hela vägen till före detta ordföranden i Svenskt Näringsliv Leif Östling. Även näringslivet uppträder som en klassisk enhetsfront och agiterar med eftertryck.

Samtidigt är det oväntat sparsamt med motkrafter. Just det är kanske ett större problem än vad näringslivet i sig tycker och tänker.

Tidigare kulturministern och socialdemokraten Bengt Göransson lade fram en demokratiutredning år 2000. Och tidigare riksdagsledamoten och liberalen Olle Wästberg kom med en lika tjock lunta så sent som 2016.

Problemen är väl definierade, mängder av förslag – men senast blev i princip enda åtgärden underlättad föräldraledighet för förtroendevalda. Inte ens av samma dignitet som det välkända uttrycket om spottet i havet.

Om demokratin inte ska tvina bort så krävs en engagerad debatt om hur den ska utvecklas. Jag summerar igen – det finns saker att göra:

  • Akut borde regering och opposition enas om att se till att riksdagsledamöterna får möjligheter att sköta sitt förtroendeuppdrag genom att få de resurser som behövs.
  • Lika akut borde det utredas hur partiernas statliga bidrag skulle kunna utformas så att det blev viktigare att rekrytera nya medlemmar.
  • Partierna, som viktiga bärare av vår demokrati, borde lyda under offentlighetsprincipen så att deras arbete och kampanjmetoder blev möjliga att granska och inte som nu gömmas under förevändning att de är ideella föreningar.
  • Vår grundlagsfästa demokrati behöver ett starkare konstitutionellt skydd och tjänstemännens makt i politiken begränsas. Det behövs en ny grundlagsberedning så att demokratin kan utvecklas, istället för att i denna smygande och fördolda process riskera att avvecklas. Den förra stora genomlysningen ägde rum 1974.

Men detta förutsätter förstås också att vi vaknar! Att vi återuppväcker kampen, att vi agiterar, knackar dörr, delar ut flygblad. Och möter människor i verkligheten – vid sidan av allt twittrande, bloggande, Googlande och Facebookande.

Att det där som talman Urban Ahlin faktiskt säger får oss alla att gnugga våra sömniga ögon – gör vi ingenting utan fortsätter att slå oss till ro så riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system.

Den allmänna och lika rösträtten beslutades 1918. Det är den svenska demokratins födelseår. Exakt 100 senare är hoten mot vår demokrati en realitet.

Läs mer: Debatt | Opinion

7Kommentarer

Jonnie Svensson:

Vad annat är att vänta när den demokratiskt valda makten och inflytande alltmer flyttas till styrelserum och bolagsstämmor. Valfrihet heter det så vackert, för vem?
För övrigt var Länge leve demokratin ett bra reportage.
Hoppas på en uppföljning om hur denna odemokratiska utveckling påverkar den enskilde medborgaren i vardagen.

Tobias:

Synd att man inte vill försöka med Österrikes datorröstning för folket även i Sverige. Det är väl direktdemokrati om något.

Det skulle vara bra för demokratin.

Lars Goedecke:

Välkommen till verkligheten ! ” Visselblåsare ” är i de flesta makthavares, näringsliv som politik, någon som ska kväsas. Den nuvarande, växande demokraturenfår inte störas, och när oligarker och politiker går hand i hand för ” folkets bästa, ska alla varningslampor blinka……vilket de gjort länge nu…..dock ohörsammat ! Så välkommen ” Du Sköna Nya Värld ! ”

Anders Bergquist:

Det är allvarligt att demokratin kan i princip upphävas på mindre än två år. Ett riksdagsbeslut av en icke demokratisk majoritet, extraval och nytt beslut.
I tyska författningen går demokratin inte att avskaffas.

Kerstin Brandelius:

När partier ger viktiga och avgörande löften som man sviker direkt man kommer till makten då är demokratin allvarligt hotad. S och MP lovade 3 akutsjukhus men har nu nedmonterat och centrasliserat nästan allt akut från Sollefteå till Sundsvall.
En stark folkrörelse har växt fram, en ockupation av sjukhuset fortlöper sedan 30jan 2017. S och MP vägrar lyssna på alternativa lösningar vare sig från fd väljare eller kommuner.
Ett enormt politiskt svek, ett allvarligt hot mot demokratin. Vill också säga att alliansens ”löften och sen motstånd” inte varit imponerande.
I Västernorrland är nu frågan:
-Vem i hela världen kan man lita på?
Vem av partierna kan man lita på?
Solidaritet trodde jag var Socialdemokraternas ledord, deras osolidariska handlande är chockerande.

AnnaReet Gillblad:

Syftet med demokratins pelare så som de konstruerades efter andra världskrigets slut var att omöjliggöra chanserna för en omnipotent man att igen genom agitation och att medvetet ställa olika krafter mot varandra driva igenom sin egen vilja, Idag lever vi i en värld där dessa pelare fallit i glömska, sorgligt nog inte minst bland många av de män som själva skördade det allra bästa av att de så länge respekterades och upprätthölls men som idag i rollen som självutnämda experter på största allvar anser sig ha rätt att obevakat säga till ministrar och riksdagsledamöter vad de skall göra eller vad de skall begära i form av stöd av departementens tjänstemän och mediaprofiler som förlorat sig så totalt i tittarsiffror och annonsintäkter att de inte längre kommer ihåg medias uppdrag i en fungerande demokrati,. Vi behöver omgående en utökad offentlighetsprincip och frågan är om vi inte skulle må bra av att den också omfattade i princip all kommunal och statligt finansierad verksamhet. Men i grunden har vi ett successionsproblem. Ett ansvar som går bortom höger och vänster och alla polemik – den mellan en äldre och en kommande generation. I den succesionen har alla ett ansvar att se över sitt eget agerande, att analysera frågan och ansvaret om hur vi hamnade här och göra om – göra rätt. Och – inte minst skärpa till sig. Ett system där personer som t.ex. Finn B. och Peije E. i bästa välvilja men med kraftigt begränsad kompetens inom de områden de vill få fatta beslut om mer eller minder utan inflytande från andra och med bristande respekt och kunskap om demokratins bärande pelare skall vi under inga omständigheter acceptera.

stevO:

Är det demokrati att få rösta var 4 år och politiker kan sedan strunta i sina vallöften?

Finns länder som har betydligt bättre demokrati där man har betydligt fler folkomröstningar och där det är tvingande för politiker att följa dessa.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en "tredje väg" – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

1

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

DEBATTUtredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Avtal 2020

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

1

Provspelar och stämmer

ÖGONBLICKETKlockan är 15.05 på Telleby flöjtfabrik.

Kenneth vill leva på sin bisyssla

Bin är Kenneth Ungers passion. Men med ett stick kan det sluta riktigt illa. Därför är medicinen alltid med i fickan när honungen ska skördas.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

En värld att bevara

BildreportageFotografen Tommy Pedersen vill genom sina bilder visa vilken fantastisk natur vi har och att den är värd att bevara för framtida generationer.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Har jag rätt att stämpla?

Fråga om jobbet | a-kassaJag går en utbildning som är tre år, men jobbar alla lov. Funderar på att gå med i a-kassan. Stämmer det att jag då har rätt att stämpla när jag läst färdig om jag inte får jobb?

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Smart design avgörande i DA:s grilltest

Test: Picknick-grillarDyrast grill är inte alltid bäst. Med några smarta enkla designlösningar står sig en billig picknick-grill väl mot märkesgrillen på utflykten. Men glöm inte att kolla att det är okej att grilla där du är!

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

1

Hur hittar vi en säker byggfirma?

Fråga DA | HusrenoveringVi vill göra vårt fritidshus till en permanent bostad. Vilka rättigheter har vi om hantverkarna inte sköter sig?

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Tips för en fin hemester

HEMESTERNej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

A-kassan då, nu och kanske i framtiden

DA REDER UTDen statliga utredningen föreslår stora ändringar av a-kassan. DA reder ut turerna i en a-kassa som redan har förändrats under coronakrisen.

1

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

Så håller ni sams i sommar

DILEMMAT | KONFLIKTER Semester kan vara sol, bad – och familjegräl. DA frågade några som vet hur man kan undvika bråken. Och vad som är ledighetens största fiende.

En värld av barn

BildreportageFotografen Simon Johansson skildrar barnens värld, i gränslandet mellan fantasi och verklighet.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.