"Som en insekt i sin kokong kryper insikten fram"Carl-Einar Häckner känner viss åldersnoja i Göteborg

”Ge mer plats åt unga – att höja pensionerna vore klockrent”Hanna Persson på Lamiflex i Nyköping om hur nästa regering borde förändra arbetslivet.

1985. Cyril Ramaphosa provar att ta sig fram med spark för första gången vid gruvan i Kristineberg norr om Lyckelse. Bilden till höger, 2018. Cyril Ramaphosa som nyvald president (till vänster), och nationalförsamlingens talman Baleka Mbete, (t.h) kommer till parlamentet in Kapstaden, Sydafrika. Foto: TT Nyhetsbyrån

Strejkledaren som blev president

ANCCyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset gick via svenska gruvor och facklig solidaritet. Sydafrikas sak var vår – men också svår.

Cyril Ramaphosa

Född i Soweto, Johannesburg 1952.

Fängslad i elva månader 1974 och sex månader 1976 för aktiviteter mot apartheidregimen.

Var med och grundade gruvarbetarförbundet NUM, National Union of Mineworkers 1982.

Ledde den stora strejken 1987 då 250 000 gruvarbetare strejkade i tre veckor.

Ordförande i National Reception Committe som förhandlade fram Nelson Mandelas frigivning 1990.

Utsågs till generalsekreterare för ANC 1991.

Parlamentsledamot 1994 och som ordförande i den konstituerande församlingen utarbetar han den nya författningen.

Hoppade av politiken 1997 och blev affärsman.

Satt i styrelsen för gruvbolaget Lonmin när 34 av företagets anställda sköts ihjäl av kravallpolis i Marikanagruvan 2012.

Återkom till politiken 2012 och blev vice ordförande i ANC.

Valdes till ordförande i ANC 2017 och utsågs i februari 2018 till Sydafrikas president.

Sydafrika

1910 bildas befrielserörelsen ANC, African National Congress, för att ta till vara de svartas intressen i landet som koloniserats av holländare och britter.

1948 införs lagar som åtskiljer svarta och vita. Systemet kallas apartheid, åtskillnad.

1962 fängslas Nelson Mandela och andra ANC-ledare anklagade för terrorism.

1976 utbryter uppror i Soweto och andra kåkstäder.

1985 organiserar sig en halv miljon svarta arbetare i den nystartade landsorganisationen Cosatu.

1987 utbryter den mest omfattande strejken under apartheid, den tre veckor långa gruvstrejken.

1989 övertas styret i det vita nationalistpartiet av FW de Klerk som vill förhandla med ANC.

1991 friges Nelson Mandela som sedan väljs till president 1994.

1999 efterträds Mandela av Thabo Mbeki.

2008 avsätts Mbeki och efterträds av Jacob Zuma.

2018 avsätts Zuma och efterträds av Cyril Ramaphosa.

En man i lumberjacka och jeans steg av flyget i Kiruna, en höstdag 1987. Det norrbottniska landskapet brann av alla färger och mannen som stigit av planet tjusades av det han såg, drog i sig den klara luften. Det var bland annat det här som han gillade med Sverige. Syret, det tysta lugnet, vidderna, friheten han kunde ana.

Han befann sig en så där 16 000 kilometer hemifrån. Hemma, det var den överbefolkade kåkstaden Soweto i Johannesburg i Sydafrika. Mannens namn var Cyril Ramaphosa, då 35 år och på väg för att träffa fackföreningen i LKAB:s Kirunagruva, Gruvtolvan. Han behövde deras stöd.

Cyril Ramaphosa hade just lett det nystartade sydafrikanska gruvarbetarförbundet NUM genom den mest omfattande strejken i landets moderna historia. En kvarts miljon arbetare hade lagt ner arbetet i landets guld- och kolgruvor. De höll ut i tre veckor.
Uthålligheten och sammanhållningen överraskade både gruvbolag och regering i ett land där strejker på sin höjd hade varat någon enstaka dag.

Till Kiruna anlände en stärkt och förhoppningsfull gruvarbetarledare.

Här skulle han informera LKAB-kamraterna om de sydafrikanska gruvarbetarnas kamp för drägliga arbetsvillkor, fackliga rättigheter och i förlängningen också ett slut på den rasåtskillnad som utestängde den svarta majoritetsbefolkningen från de mest grundläggande rättigheterna.

I dag är Cyril Ramaphosa Sydafrikas president.

Han har tagit över – först som ordförande för regeringspartiet ANC och sedan själva presidentämbetet – efter den korruptionsanklagade Jacob Zuma. Ramaphosa har utlovat kamp mot korruptionen och en nystart för landet. Men Cyril Ramaphosa är inget okontroversiellt namn.

”Han sa till mig att ’om man ska koka vatten ska man inte slå av värmen för tidigt’. Sanktionerna skulle vara kvar.”

För tjugo år sedan lämnade han politiken och påbörjade en karriär i näringslivet som gav honom en ansenlig förmögenhet – enligt BBC långt över tre miljarder svenska kronor. Rikedomen har gjort honom till måltavla för de radikala strömningar som ser honom som ”det vita kapitalets lakej”. En kritik som tilltog när han satt i styrelsen för det gruvbolag som skickade kravallpolis att döda 34 strejkande gruvarbetare i Marikana för sex år sedan. Ramaphosa har bett om ursäkt för det inträffade och en undersökningskommission har friat honom från ansvar.

1987 när vi tog vi flyget tillsammans upp till Kiruna gav han ett ödmjukt och vänligt intryck. Drack en cola medan han eftertänksamt varvade politiska analyser av läget i Sydafrika med småprat om familjen, om frun och barnen hemma i Soweto.

Han berättade om sitt liv, hur han som son till en polis fått chansen att plugga. Om 1970-talets studentprotester och hur han drogs in i uppbygget av det nya gruvarbetarförbundet som han blev generalsekreterare för. När planet gick ner för landning tystnade han och tittade ut över vidderna som sprakade i höstfärger.

En av de svenskar som bäst känner Cyril Ramaphosa är Anders Stendalen i Grängesberg, Gruvs sista förbundsordförande. Stendalen var också ordförande i den världsomspännande Gruvarbetarinternationalen just när det sydafrikanska förbundet började ta form. De kom tidigt i kontakt med varandra.

Anders Stendalen minns sitt första möte med Cyril Ramaphosa en smällkall och snörik vinterdag 1979. I Arlandas ankomsthall stod Ramaphosa sommarklädd i t-tröja och sandaler. Utomhustemperaturen mätte 22 minusgrader. Direkt bar det av till Pub i centrala Stockholm för inköp av varma kläder. Precis som den ryska bolsjevikledaren Lenin ett halvsekel innan hade bytt garderob på varuhuset innan han begav sig hem för att leda revolutionen.

Cyril Ramaphosa kom också att leda en revolution, men utan vare sig blodsutgjutelse eller inbördeskrig. Utgången var långt ifrån given när han utsågs av den då fängslade och livstidsdömde Nelson Mandela att leda förhandlingarna med den vita minoriteten om att avveckla rasåtskillnaden och införa demokrati.

Ramaphosa ledde en framförhandlad revolution. 1994 genomfördes de första fria valen och Nelson Mandela kunde efter 27 år i fängelse väljas till landets första svarta president.

1985. ”Vi presenterar Cyril och hans kamrater för Olof Palme. De två hade aldrig tidigare träffats men de fann omedelbart varandra och hade ett både långt och intressant samtal. För Olof var det bra att äntligen få information från människor som levde inne i Sydafrika.”

Anders Stendalen och Cyril Ramaphosa har träffats många gånger. Tillsammans har de rest runt i Sverige och besökt olika gruvor och fackklubbar. Med åren har det både blivit kräftskivor hemma hos Stendalen i Grängesberg och uppskattade utflykter på Bergslagssjöar där de delade den rofyllda tystnaden med varandra. Ramaphosa visade sig vara en hängiven fiskare. Anders Stendalen har också varit en välkommen gäst hemma hos Ramaphosa i Soweto.

De håller fortfarande kontakt.

– Så fort han befinner sig i Sverige så ringer han och hör om vi kan träffas. Senast han hörde av sig var i fjol. Då ringde han från Stockholm och undrade om jag inte kunde komma ner. Men det passade inte den gången.

Den tidiga kontakten dem emellan ledde till att Anders Stendalen också fick träffa Nelson Mandela vid ett flertal tillfällen. När Mandela hade frigivits ur sin långa isolering på fängelseön Robben Island var Sverige det land han först besökte 1992. Mandela kom då i sällskap med sin chefsförhandlare, Cyril Ramaphosa.

Anders Stendalen var den enda svenska fackförbundsledare som bjöds in till enskilt samtal med Mandela vid detta besök. Han kallades till Haga slott där sydafrikanerna bodde. När Ramaphosa för en stund lämnade rummet lutade sig Mandela mot Stendalen och pekade efter Ramaphosa.

– Han är helt enastånde, outstanding.

1991. Cyril Ramaphosa och Anders Stendalen i samtal med Nelson Mandela i Johannesburg.

Berättelsen om Anders Stendalen och Cyril Ramaphosa är berättelsen om ett svenskt fackförbunds stöd till sina kamrater i ett land där svarta saknade de mest grundläggande rättigheter. Systemet byggde på rasåtskillnad, apartheid. De svarta fick inte rösta, de förvägrades nationella pass. De fick inte bo var de ville utan hänvisades till särskilda ”hemländer”. I gruvorna tvingades de ta de farligaste jobben. De fick inte sköta gruvhissarna och en vit gruvarbetare, med betydligt mindre ansträngande och mindre riskfyllda arbetsuppgifter, tjänade i regel sex gånger mer än en svart.

Sydafrikas sak var vår. Men Sydafrikas sak var också svår – för delar av fackföreningsrörelsen. Rasåtskillnaden väckte avsky världen över och många krävde total bojkott av regimen. Anders Stendalens Gruv slöt upp på den hårdare bojkottlinjen.

– Sydafrikanerna själva ville att vi skulle bojkotta. Då tycker jag att man ska respektera deras vilja.

När han träffade Nelson Mandela i Stockholm 1992 – två år före det första demokratiska valet – var fortfarande de svenska sanktionerna i kraft. Stendalen minns att Mandela gillade det.

– Han sa till mig att ”om man ska koka vatten ska man inte slå av värmen för tidigt”. Sanktionerna skulle vara kvar till apartheidsystemet var borta.

1986. Hemma hos Stendalen i Grängesberg för möte över några kräftor. Förutom Cyril och hans fru deltog bland annat Stig Blomkvist (mittemot Cyril) som var Gruvinternationalens projektledare. Gruv hade många projekt i Sydafrika.

För Gruvs systerförbund Metall var det mer komplicerat. Metall kom ofta på kant med solidaritetsrörelsen mot apartheid som krävde att Sverige helt skulle klippa banden till Sydafrika. Metall sa ja till sanktioner mot Sydafrika men ville inte att de svenska företagen skulle stänga sina fabriker och dra sig ur landet. Då hade anläggningarna tagits över av amerikaner eller britter eller kanske sydafrikaner och då var inget vunnet.

Metalls uppfattning var att de svenska företagen skulle få övervintra – men att villkoren för de svarta arbetarna skulle förbättras så att förhållandena kunde tjäna som föredömen.

På de svenska företagen tog det nya metallfacket Numsa sina första steg och när apartheidregimen föll steg det svarta metallfacket ut som ett av de bäst organiserade förbunden. Stödet från svensk fackföreningsrörelse uppskattades. Den som drev Sydafrikafrågan för förbundet, Bengt Jakobsson, kom att belönas med det prestigefyllda Elijah Barayi-priset, den sydafrikanska landsorganisationen Cosatus hedersutmärkelse uppkallad efter dess första ordförande.

2018. Cyril Ramaphosa svors in som Syd­afrikas nya president den 15 februari. Foto: Rodger Bosch/AP

”Jag hoppas det går bra för honom.Sydafrika är ett fantastiskt land och förtjänar ett värdigt ledarskap.”

Från Grängesberg följer Anders Stendalen hur det går för Cyril Ramaphosa. Utmaningarna är gigantiska. Var tredje sydafrikan går utan arbete. Över fem miljoner är hiv-positiva. Kriminaliteten plågar befolkningen där mord är sex gånger vanligare än i USA. Lägg därtill en korruption som ätit sig långt in i regeringspartiet ANC.

Många trodde att Cyril Ramaphosa skulle ta över redan efter Nelson Mandela. Privat ska också Mandela ha sagt att han föredrog Cyril Ramaphosa som sin efterträdare. Men inom ANC betraktades Ramaphosa med misstänksamhet bland det ledarskap som tillbringat årtionden i landsflykt.

Med sin fackliga bakgrund ansågs Ramaphosa vara lite av en outsider. Mandela kördes över och behöll sina tvivel om efterträdaren Thabo Mbeki för sig själv, enligt Financial Times-journalisten Alec Russell i boken After Mandela.

Men nu har Cyril Ramaphosa till slut tagit över.

– Jag hoppas det går bra för honom, säger Anders Stendalen. Sydafrika är ett fantastiskt land och förtjänar ett värdigt ledarskap.

Åker du ner till Stockholm nästa gång han ringer?

– Det får vi se då. Kanske det.

Om nu inte presidenten får för sig att göra ett återbesök i Grängesberg, vill säga.

Artikelförfattaren och Cyril Ramaphosa på Arlanda 1987. En av dem blev senare president.


hg@da.se

2Kommentarer

Thomas Johansson:

I senaste numret av vår facktidning finns ett hela 6-sidigt reportage om Sydafrikas nya president, Cyril Ramaphosa. Ett reportage som enligt mig är en enda lång hyllning till en i Sydafrika mycket kontroversiell människa. Visst det finns några rader om just detta, men det är snarast en liten parentes i den långa hyllningen. Jag tänker bland annat på Ramaphosas agerande under strejken vid Marikanagruvan den 16 augusti 2012. Ett datum som för Sydafrikas del tillsammans med Sharpevillemassakern är ett skammens datum.
Vid denna strejk mördades kallblodigt 34 gruvarbetare och 78 gruvarbetare skadades allvarligt när sydafrikansk polis i ett blodigt fältslag med polishundar och helikoptrar öppnade eld. De flesta gruvarbetarna sköts i ryggen när de flydde för sina liv. Vid senare efterforskningar, givetvis inte från polis och åklagare, utan från journalister och andra som brydde sig om gruvarbetarnas situation framkom att Cyril Ramaphosas agerande under denna strejk mycket väl kan ha bidragit till polisens vansinniga agerande.
Ramaphosa satt vid denna tid i styrelsen för det brittiska gruvföretaget Lonmin som äger gruvan och han utövade påtryckningar på högsta polisledningen att slå till hårt och skoningslöst mot vad han kallade de ”fega/illojala kriminella” (”dastardly criminal”). Han använder aldrig orden strejkande arbetare, den tidigare ordföranden för gruvarbetarnas fackförening. Det som sedan händer är fullständigt häpnadsväckande, 270 gruvarbetare arresteras och åtalas för morden. Inga poliser eller fula fiskar som Ramaphosa åtalas. Först efter tre år 2015 läggs åtalen ner mot de strejkande gruvarbetarna. Så ser rättvisan ut i Sydafrika.
Denna strejk avslöjade också en djup splittring inom den sydafrikanska fackföreningsrörelsen. Nya fackföreningar bildas i protest mot att sydafrikanska LO(Cosatu), där sydafrikanska gruvarbetarförbundet(NUM) ingår, har blivit en megafon åt ANC-regimen. Just vid Marikanagruvan fanns det flera gruvarbetare som var medlemmar i en ny fackförening(Amcu). Att Dagens Arbete med detta som bakgrund kan skriva en sådan artikel är för mig en gåta. Visst Ramaphosa ber om ursäkt för sitt agerande under strejken och en undersökningskommission har friat han från ansvar. Men innebär det automatiskt att Ramaphosa är skuldfri? Hela denna skamlösa händelse borde besinnat redaktionen från att hylla en av Sydafrikas rikaste människor. Enligt mig har han gruvarbetarblod på sina händer. Förutom att Ramaphosa är rik som ett troll är han fortfarande medlem i det sydafrikanska kommunistpartiet. En kombination som inte inger något större hopp för arbetarklassen och de fattiga i ett Sydafrika där inkomstskillnaderna är kanske störst i hela världen.

Tomas Johansson, medlem sedan 1976

Hans Strandberg:

Svar till Tomas Johansson: Artikeln var tänkt som ett porträtt av Cyril Ramaphosa utifrån ett svenskt fackligt perspektiv där vi också beskrev de slitningar som Sydafrika-frågan vållade. I det sammanhanget var det förstås självklart att också ta upp hans roll som företagsman och hans förmögenhet.
Men syftet var inte att reda ut inte att reda ut vad som hände vid Marikanagruvan och vilken roll Ramaphosa kunde ha haft för den blodiga utgången. Massakern och vad som föregick den vore ämne för en egen artikel. Vi fördjupar oss inte heller i Ramaphosas betydelse för den stora gruvstrejken 1987 som kom att skaka apartheidsystemet i grunden.
/Gunilla Ericson, redaktionschef DA

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

IF Metall låter avtalen löpa på

IF Metalls tre-åriga avtal från i fjol kommer att löpa på till och med mars 2020. Ett enigt avtalsråd beslutade i dag att inte säga upp det tredje avtalsåret, vilket överenskommelsen gav möjlighet till.

Vänster i bild: Niklas Ekelöw Höger i bild: Emanuel Näslund Bilden tagen av: Viktor Fremling för WorldSkills Sweden

De vill bli bäst i Europa

I morgon drar Yrkes-EM i gång i ungerska Budapest. 32 svenska ungdomar tvälar i 27 olika yrkesgrenar. Emanuel Näslund och Niklas Ekelöw tänkte vinna i klassen automationsteknik.

Illustration: REBECCA ELFAST

Så får du hjälp med din migrän

Koll påHuvudet spränger och du vill kräkas. Det kan vara migrän. Vi tog hjälp av huvudvärksspecialisten och läkaren Mattias Linde för att ta reda på vad du kan göra.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Vi tycker att vi är lite mer än ett särintresse”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson hävdar att SD gör att riksdagen får en borgerlig majoritet med en ”svårsmält syn på arbetsrätten”. När riksdagen öppnar på måndag får alla ledamöter en broschyr med förbundets fyra viktigaste krav.

Välkommen till Kina

BildreportagetLars Tunbjörk är en legendarisk svensk fotograf, som bland annat medverkade flitigt i Dagens Arbete. Hans livsverk hyllas nu på Fotografiska i Stockholm. Här finns bland annat några bilder från hans skildring av hur Kina klev in i det moderna konsumtionssamhället.

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Möt A-kassans nya robot

Den nya handläggaren på IF Metalls A-kassa jobbar dygnet runt. Kim är en chattrobot, som blir bättre på att svara ju mer du frågar.

Ingen semester men långledig i maj och augusti. Perfekt, tycker Morgan Frösslund. Foto: Ola Torkelsson

Fabriken som tog bort semestern

NÖJDAScan Dust i Landskrona stänger inte under sommaren. Semesterdagarna är utlagda i schemat som gör att de anställda får fler långledigheter. Medlemsomröstningarna ger samma svar varje gång – fortsätt systemet!

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

AnalysFinanskrisen för tio år sedan gav tron på helt fria marknader en törn. Världen undvek en ren depression genom en "ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund", skriver DA:s Harald Gatu.

Riksdagsvalet 2018

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

IF MetallIF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

PappersSå säger Mikael Lilja, Pappers vice ordförande, dagen efter valet. Han är inte nöjd, heller inte helt nedstämd: ”SD fick faktiskt färre röster än vad jag hade befarat, samtidigt som det gick lite bättre för S än jag tidigare hade trott.”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

GSFörbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att arbetarrörelsen under den här mandatperioden misslyckats med att visa för medlemmarna hur bra det går för Sverige. Han oroas över läget men tror att Stefan Löfvens förhandlarerfarenhet är ett "ess i skjortärmen."

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

DA FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

De stred mot solidariteten

DA HISTORIADe kallades ”svartfötter” av facket, arbetsgivarna sade ”arbetsvilliga”. Strejkbrytarna tog vilka jobb som helst och skyddades av polis och militär. Utifrån Bengt Ohlssons nya roman skriver DA:s Harald Gatu om den blodigaste tiden i svensk arbetarhistoria. Läs eller lyssna!

1

Valet är nu – och det är ditt!

KRÖNIKA”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Foto: Adam Daver

Här lagras valurnorna

ÖGONBLICKETPatric Steinvall drar ut de sista valboxarna från företagets lager till en lastbil som väntar.

Industriroboten dansar balett

20 streetdansare, 5000 liter vatten och så en tre meter hög industrirobot från ABB. På fredag är det premiär för en helt ny uppsättning av Stravinskijs balett "Våroffer", på Stadsteatern i Stockholm.

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

Val 2018Näringsminister Mikael Damberg hävdar att regeringen ökat självförtroendet i svensk industri. Han gläds åt fler jobb och bättre produktivitet, men menar att robotiseringen går för långsamt. Samtidigt kritiserar han Migrationsverket för utvisningen av ingenjörer.

”Din framtid står inte mot min”

”Din framtid står inte mot min. Tvärtom blir den större om fler är med och formar den”, skriver krönikören Daniel Mathisen, som har läst Fatemeh Khavaris bok ”Jag stannar till slutet”.

Så blev Löfvens industrisatsning

VAL 2018Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

1

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

Val uppåt väggarna

VAL 2018Nu råder valbudskapsfeber runt om i Sverige. DA visar hur affischerna historiskt gått från propaganda till ironi, hur både moderater och socialdemokrater lockat väljare med hjälp en cabriolet – och vem var egentligen Lennart?

Val 2018 | Pensionen

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

5

”Sänk pensionsåldern i stället för att höja den”

Stämpla inHanna Persson på Lamiflex i Nyköping om hur nästa regering borde förändra arbetslivet.

Korttidsarbete – så kan det bli

Gå ned 60 procent i arbetstid och behåll 80 procent av lönen när företaget krisar. Så kan det bli om det nya förslaget om korttidsarbete blir verklighet.

Framtidens kontrollrum kartläggs

Ny teknikHur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.

Första malmtåget från Pajalagruvan

Northlands gamla gruva i Pajala är i gång sedan i somras – och nu rullar första malmtåget till Narvik sedan 2014. Gruvan drivs nu av Kaunis Iron och har gett cirka 200 personer jobb, den siffran kan stiga till 300 när produktionen är i full gång.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.