Spionförfattaren som själv var agent
John le Carrés romaner är lika vindlande och snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer underrättelseagenten George Smiley genom decennierna.
Industriarbetarnas tidning
4 maj, 2018
Skrivet av Marcus Derland
Prepping Ryssen, klimatet, kärnkraftsolycka eller invasion från yttre rymden. Människor har olika skäl för att förbereda sig för katastrofen. Den moderna termen för fenomenet är prepping. För den som vill förkovra sig finns flera böcker i ämnet.
”Ät nu, för i morgon kommer ryssen och då ska pälsen av dig”, är en fras jag växt upp med. Min fars standardord när jag och min syster petade i maten. Vi förstod inte riktigt vad det betydde men den där ryssen verkade läskig så lite mer av mammas vällagade husmanskost slank ner.
Jag hade inte hunnit utveckla någon vidare analytisk förmåga men funderade på om ”ryssen” kunde ha något att göra med byn Ryssbält, utanför Kalix, som min mamma härstammar från. Jag relaterade också till Rysslands ”superfemma” i ishockey som brukade krossa Tre Kronor under 80-talet. Pappa förklarade senare att uttrycket kom från hans far som kom från Skåne.
Något exakt ursprung till frasen kommer jag nog aldrig att finna. Däremot kan vi lugnt konstatera att de där orden är mer aktuella än någonsin. För rysskräcken är tillbaka. Vi hann få ungefär 20 goda år efter Sovjetunionens fall. Nu rustar Putin igen. Kombinerat med Trumps ordkrig om kärnvapen med Nordkoreas Kim Jong-Un så är det inte konstigt att folk börjar se om sitt hus. För att inte tala om allt prat om klimathotet som ständigt är närvarande.
Läs också: Bara nio måltider från rena anarkin
Nyfikenhet kring prepping ledde mig till diverse Facebook-grupper och forum på nätet. Där samlas kloka och sansade människor som förbereder sig för höststormarnas strömavbrott eller somrarnas vattenbrist. Motpolerna är folk som på allvar tror att jordens undergång är nära och att överlevarna blir de som med vapen i hand kan försvara sina bunkrade förråd.
Det finns även vanlig litteratur som tar upp ämnet. Herman Geijer som skrivit boken Överlev katastrofen – Tolv sätt att förbereda sig, går till botten med de mer psykologiska och sociala delarna av förberedelse. Författaren tar bland annat avstamp i forskning som finns om människor som överlevt katastrofer.
Lars Wilderäng har skrivit flera spänningsromaner där mänskligheten hotas av utomjordingar. Hur samhället kraschar, militärer tar över och ett slags bondesamhälle byggs upp. I hans senaste bok Höstsol hotas Sverige av den stora militärmakten i öster. Vårt moderna samhälles sårbarhet blir uppenbar.
Anna-Maria Stawreberg har skrivit en grundbok-light som heter just Prepping. En praktisk skrift med tydliga tips på hur man kan skaffa mat och vatten, vilken utrustning som är bäst, att packa och grunderna i odling.
Personligen tror jag mest på att lära sig av äldre människor som växt upp under knappa förhållanden eller prata med flyktingar som lämnat oroshärdar och lyckats ta sig till Sverige.
Och glöm inte att göra misstagen innan katastrofen är här. Själv försökte jag gräva en jordkällare på radhustomten. 30 centimeter under jorden väntade tätt packad sprängsten som var omöjlig att forcera med vare sig korp, järnspett eller spade. Jag gav upp efter några dagar och kom på att krypgrunden får tjäna som jordkällare i händelse av katastrof.