Industriarbetarnas tidning

Redo för katastrofen

4 maj, 2018

Skrivet av

Prepping Ryssen, klimatet, kärnkraftsolycka eller invasion från yttre rymden. Människor har olika skäl för att förbereda sig för katastrofen. Den moderna termen för fenomenet är prepping. För den som vill förkovra sig finns flera böcker i ämnet.

”Ät nu, för i morgon kommer ryssen och då ska pälsen av dig”, är en fras jag växt upp med. Min fars standardord när jag och min syster petade i maten. Vi förstod inte riktigt vad det betydde men den där ryssen verkade läskig så lite mer av mammas vällagade husmanskost slank ner.

Jag hade inte hunnit utveckla någon vidare analytisk förmåga men funderade på om ”ryssen” kunde ha något att göra med byn Ryssbält, utanför Kalix, som min mamma härstammar från. Jag relaterade också till Rysslands ”superfemma” i ishockey som brukade krossa Tre Kronor under 80-talet. Pappa förklarade senare att uttrycket kom från hans far som kom från Skåne.

Något exakt ursprung till frasen kommer jag nog aldrig att finna. Däremot kan vi lugnt konstatera att de där orden är mer aktuella än någonsin. För rysskräcken är tillbaka. Vi hann få ungefär 20 goda år efter Sovjetunionens fall. Nu rustar Putin igen. Kombinerat med Trumps ordkrig om kärnvapen med Nordkoreas Kim Jong-Un så är det inte konstigt att folk börjar se om sitt hus. För att inte tala om allt prat om klimathotet  som ständigt är närvarande.

Läs också: Bara nio måltider från rena anarkin

Nyfikenhet kring prepping ledde mig till diverse Facebook-grupper och forum på nätet. Där samlas kloka och sansade människor som förbereder sig för höststormarnas strömavbrott eller somrarnas vattenbrist. Motpolerna är folk som på allvar tror att jordens undergång är nära och att överlevarna blir de som med vapen i hand kan försvara sina bunkrade förråd.

Det finns även vanlig litteratur som tar upp ämnet. Herman Geijer som skrivit boken Överlev katastrofen – Tolv sätt att förbereda sig, går till botten med de mer psykologiska och sociala delarna av förberedelse. Författaren tar bland annat avstamp i forskning som finns om människor som överlevt katastrofer.

Lars Wilderäng har skrivit flera spänningsromaner där mänskligheten hotas av utomjordingar. Hur samhället kraschar, militärer tar över och ett slags bondesamhälle byggs upp. I hans senaste bok Höstsol hotas Sverige av den stora militärmakten i öster. Vårt moderna samhälles sårbarhet blir uppenbar.

Anna-Maria Stawreberg har skrivit en grundbok-light som heter just Prepping. En praktisk skrift med tydliga tips på hur man kan skaffa mat och vatten, vilken utrustning som är bäst, att packa och grunderna i odling.

Personligen tror jag mest på att lära sig av äldre människor som växt upp under knappa förhållanden eller prata med flyktingar som lämnat oroshärdar och lyckats ta sig till Sverige.

Och glöm inte att göra misstagen innan katastrofen är här. Själv försökte jag gräva en jordkällare på radhustomten. 30 centimeter under jorden väntade tätt packad sprängsten som var omöjlig att forcera med vare sig korp, järnspett eller spade. Jag gav upp efter några dagar och kom på att krypgrunden får tjäna som jordkällare i händelse av katastrof.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.