Industriarbetarnas tidning

Redo för katastrofen

4 maj, 2018

Skrivet av

Prepping Ryssen, klimatet, kärnkraftsolycka eller invasion från yttre rymden. Människor har olika skäl för att förbereda sig för katastrofen. Den moderna termen för fenomenet är prepping. För den som vill förkovra sig finns flera böcker i ämnet.

”Ät nu, för i morgon kommer ryssen och då ska pälsen av dig”, är en fras jag växt upp med. Min fars standardord när jag och min syster petade i maten. Vi förstod inte riktigt vad det betydde men den där ryssen verkade läskig så lite mer av mammas vällagade husmanskost slank ner.

Jag hade inte hunnit utveckla någon vidare analytisk förmåga men funderade på om ”ryssen” kunde ha något att göra med byn Ryssbält, utanför Kalix, som min mamma härstammar från. Jag relaterade också till Rysslands ”superfemma” i ishockey som brukade krossa Tre Kronor under 80-talet. Pappa förklarade senare att uttrycket kom från hans far som kom från Skåne.

Något exakt ursprung till frasen kommer jag nog aldrig att finna. Däremot kan vi lugnt konstatera att de där orden är mer aktuella än någonsin. För rysskräcken är tillbaka. Vi hann få ungefär 20 goda år efter Sovjetunionens fall. Nu rustar Putin igen. Kombinerat med Trumps ordkrig om kärnvapen med Nordkoreas Kim Jong-Un så är det inte konstigt att folk börjar se om sitt hus. För att inte tala om allt prat om klimathotet  som ständigt är närvarande.

Läs också: Bara nio måltider från rena anarkin

Nyfikenhet kring prepping ledde mig till diverse Facebook-grupper och forum på nätet. Där samlas kloka och sansade människor som förbereder sig för höststormarnas strömavbrott eller somrarnas vattenbrist. Motpolerna är folk som på allvar tror att jordens undergång är nära och att överlevarna blir de som med vapen i hand kan försvara sina bunkrade förråd.

Det finns även vanlig litteratur som tar upp ämnet. Herman Geijer som skrivit boken Överlev katastrofen – Tolv sätt att förbereda sig, går till botten med de mer psykologiska och sociala delarna av förberedelse. Författaren tar bland annat avstamp i forskning som finns om människor som överlevt katastrofer.

Lars Wilderäng har skrivit flera spänningsromaner där mänskligheten hotas av utomjordingar. Hur samhället kraschar, militärer tar över och ett slags bondesamhälle byggs upp. I hans senaste bok Höstsol hotas Sverige av den stora militärmakten i öster. Vårt moderna samhälles sårbarhet blir uppenbar.

Anna-Maria Stawreberg har skrivit en grundbok-light som heter just Prepping. En praktisk skrift med tydliga tips på hur man kan skaffa mat och vatten, vilken utrustning som är bäst, att packa och grunderna i odling.

Personligen tror jag mest på att lära sig av äldre människor som växt upp under knappa förhållanden eller prata med flyktingar som lämnat oroshärdar och lyckats ta sig till Sverige.

Och glöm inte att göra misstagen innan katastrofen är här. Själv försökte jag gräva en jordkällare på radhustomten. 30 centimeter under jorden väntade tätt packad sprängsten som var omöjlig att forcera med vare sig korp, järnspett eller spade. Jag gav upp efter några dagar och kom på att krypgrunden får tjäna som jordkällare i händelse av katastrof.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Kan industrijobb se ut så här?

Kan industrijobb se ut så här?

Därför vill Henrik Valentin ge en positiv skildring av att jobba i industrin.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.