Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Sven-Ingvar Andersson, en av Iggesunds tro­tjänare. Foto: David Lundmark.

Vem ska ta över ­efter Sven-Ingvar?

Den genomsnittliga anställningstiden för de som slutar på Iggesund är 44 år. Sven-Ingvar Andersson har varit här i 42 år. Foto: David Lundmark.

Återväxten i industrin Iggesunds bruk står inför en stor utmaning: att ersätta alla de hundratals arbetare som går i pension med nya. Sven-Ingvar Andersson, 64, är en av dem som snart lämnar. Han hade tidigare tänkt sluta vid 67.
– Men nu kan det säkert bli redan vid 65. Jag känner mig lite trött, säger han.

Hälsingland. Klockan har passerat tolv och vinden utanför fönstren är obarmhärtig. Storm, bekräftar SMHI. Samtidigt, här i köket intill fiberlinjens manöverrum, sitter kemberedaren Sven-Ingvar Andersson och tar igen sig på en stol.

Han kan det här, det märker man snabbt. Alla arbetsuppgifter han har. Liksom alla knappar, skärmar, rutiner och, ja, över huvud taget tycks han vara insatt i det mesta som har med massa, kartong, Holmenkoncernen och Iggesund Paperboard att göra.

Men så har han ju också jobbat på bruket i 42 år. Ända sedan 1976, samma år som tv-serien Raskens hade premiär, Jimmy Carter blev president och en av Iggesunds nutida storkunder – elektronikjätten Apple – grundades.

– Tja, säger han, åren går. Men under alla dessa år har jag också trivts utmärkt på jobbet. Tills i somras …

– Fast nej, glöm det, jag ska väl inget annat säga än att jag trivs bra!

Vad hände i somras?

Han tvekar ett ögonblick, sedan släpper han det:

– Jag blev trött. Less. Less på jobbet. Noll uppskattning för att man alltid ställer upp som man gör. Jag orkar snart inte mer.

Droppen var sommarsemestern, berättar han. Eller snarare avsaknaden av den. Då hade varken han eller någon annan på avdelningen fått ut någon längre semesterledighet på tre år.

– Men så skulle jag äntligen få tre sammanhängande semesterveckor i augusti. Fast så blev det förstås inte. Något krånglade, och eftersom det fattades folk blev jag ändå tvungen att åka hit två gånger och jobba.

Kunde du inte bara säga nej?

– Kanske det, men jag har svårt att göra det när de ringer. Och du förstår, som ensamstående är man rätt så flexibel … Det finns liksom inget som håller kvar mig där hemma.

Du lever för jobbet?

– Inte så direkt. Visst, jag är snäll och ställer alltid upp, men det är nog mest för pengarnas skull som jag åker hit och jobbar. Och arbetskamraterna förstås, de betyder väldigt mycket för mig.

Han kastar en blick mot kollegorna i manöverrummet intill, fortsätter:

– Så det blev lite för mycket då, och det sitter i än. Jag har ännu inte fått humöret att svänga.

”Bara förra året gjorde jag  197,5 övertidstimmar,  på grund av ­bristen på folk.”

Sven-Ingvar Andersson är en av de många på Iggesunds bruk som antingen har eller kommer att gå i pension inom kort. Nu i dagarna fyller han 64, och han tvekar inför framtiden.

– Jag har tidigare sagt att jag ska gå i pension när jag blir 67, men nu kan det säkert bli redan vid 65. Som sagt, jag känner mig lite trött. Bara förra året gjorde jag 197,5 övertidstimmar, på grund av bristen på folk.

Avdelningsordförande Christer Johansson oroar sig för bemanningen. Foto: David Lundmark.

Bemanningen, eller återväxten, är en fråga som det snackas ganska mycket om. Och oron och missnöjet märks inte bara på Sven-Ingvar Anderssons avdelning, utan även i de andra byggnaderna som vi besöker.

”Dålig planering”, som många uttrycker det. Särskilt som bruket nu är inne i en period då ungefär hälften av dess cirka 800 anställda ska gå i pension.

– Problemet är att företaget inte tar in nytt folk i tid, säger avdelningsordförande Christer Johansson och menar att kompetensöverföringen på så vis äventyras.

– Många av våra jobb tar ju i regel ganska lång tid att lära sig. Ett år per befattning kan man säga. Men tyvärr börjar företaget inte rekrytera förrän ”Olle” säger att han ska gå i pension, även fast ledningen förstås redan vet att ”Olle” är i pensionsåldern och snart ska gå hem.

Han skakar på huvudet.

– Nä, de agerar för sent och ser det bara som en kostnad.

”Problemet är att företaget inte tar in nytt folk i tid.”

Vi träffar Christer Johansson över en fika inne på fackets kontor en bit utanför grindarna, och med vid bordet sitter även Iggesunds personalchef, Bea Tomassen. De är väl bekanta med varandra sedan länge. Båda började jobba här för ett trettiotal år sedan, på 80-talet, på den tiden som bruket sysselsatte det dubbla.

Bea Tomassen medger att ”systematiken i upplärningen och säkringen av kompetensen” innebär ”en stor utmaning”, som hon uttrycker det, men att detta inte utgör någon större fara för företagets verksamhet i stort.

Under 2014 genomfördes en omorganisation på företaget. Den innebar att de personer som närmade sig pensionsstrecket först utsågs till mentorer och fick lära upp sina kollegor vad de kunde, innan de gick i pension.

– Men förra året kom vi till en punkt då vi blev tvungna att ersätta varje person som gick hem, säger Bea Tomassen och i nästa sekund fyller Christer Johansson på:

– Ja, det måste vi ju för annars blir vi tvungna att slå igen. Vi måste ha folk.

Och folk, det söker man, berättar Bea Tomassen.

– Just nu söker vi operatörer, gruppchefer, labbfolk, personer på underhållssidan – alla möjliga kategorier.

Vad lockar ni dem med?

Christer Johansson skrattar till medan Bea Tomassen fortsätter:

– Vi är otroligt angelägna om att vara en attraktiv arbetsplats, det är en överlevnadsfråga för oss. Och vad som gör det attraktivt är möjligheten att få vara med och påverka.

Hon stödjer sig på vad ”en partsammansatt referensgrupp” kom fram till för en tid sedan.
– Det är det som främst gör vår arbetsplats attraktiv.

”Här gör vi världens bästa kartong”, säger personalchefen Bea Tomassen. Foto: David Lundmark.

Fack och arbetsledning kom också överens om att införa två diskussionsforum på fabriken, berättar hon. Dels arbetsplatsträffar under två heldagar per år och med obligatorisk närvaro. Dels så kallade samverkansträffar var sjätte vecka.

– Det är det vi har lagt oss vinn om nu – att ge möjlighet att vara med och påverka.

Hur är det, Christer, får ni vara med och påverka?

– Nej, jag håller inte riktigt med eftersom vi inte får vara med och diskutera innehållet i de där samverkansträffarna. Dem har företaget ensidigt bestämt innehållet på, vilket vi inte sa från början.

Bea Tomassen bemöter den kritiken genom att säga att man fortfarande befinner sig i något slags uppstartsfas.

– På vissa ställen har det funkat bra på, andra mindre bra, säger hon.

Men det är väl inte bara medbestämmande som ni lockar med?

– Nej, jag kan tänka mig många saker. Naturen, närheten till havet och skogen, gym som man får disponera fritt, stipendier, fria badtider, goda utvecklingsmöjligheter och mycket annat.

– Dessutom har vi ett väldigt starkt varumärke. Här gör vi världens bästa kartong och just nu är vi inne i en period av mer förändring än tidigare. Att vara en del av den resan tror jag lockar många.

Hur många sökande är det på en tjänst?
– Väldigt många till vissa tjänster. Till operatörstjänster i driften kan det vara 30–40 stycken. Men det allra svåraste är att hitta kompetens på underhållssidan, där får vi inga sökande alls ibland.

Varför då? Är det för dåligt betalt på underhållssidan, Christer?

– Jo, så är det nog. Jag tror att man generellt i vår bransch har prioriterat skiftarbetare. I fjol satsade vi i och för sig mer på underhåll i våra lönerevisioner, men det räcker liksom inte och då blir det svårt att rekrytera.

”Jag trivs superbra. Jobbet är ­otroligt varierande och det är mycket frihet under ansvar här.”

Medelåldern bland de ny­anställda på Iggesund är 37 år. 29-åriga Sandra Nilsson anställdes förra året. Foto: David Lundmark.

Vad säger du, Bea?

– Vi betalar lön enligt de avtal vi har. Hos oss har vi samma värdering i botten för underhållspersonal som för operatörsroller. Om det är rätt att ha samma lönestruktur och värdering för samtliga kan diskuteras.

För att täcka det framtida behovet av utbildad arbetskraft är både Bea Tomassen och Christer Johansson överens om att det skulle behövas en särskild utbildningssatsning här i regionen. Inriktad på just massa- och pappersindustrin.

Ungefär som det gymnasieprogram som startades på Polhemsskolan i Gävle i höstas, och som DA skrev om då.

– Ja, jag tycker att samhället tillsammans med företagen i södra Norrland skulle gå ihop och diskutera en gymnasieutbildning med inriktning på vår bransch. Det skulle alla ha nytta av, säger Christer Johansson.

Tillbaka till blåsten och arbetet innanför grindarna igen. Förra året, 2017, gick 59 personer i pension samtidigt som företaget nyanställde 36.

En av dem är Sandra Nilsson, en 29-årig småbarnsmamma från Hudiksvall. Hon började jobba på utlastningscentralen i september förra året. Ja, tack vare ett tidigare vikariat på arksalen sommaren innan hamnade hon på en förturslista och
blev så småningom erbjuden en anställning.

– JA, kände jag! Mitt första fasta jobb, jag jublade. Och på kända Iggesunds bruk, dessutom. Som så många andra har jobbat på. Det kändes så coolt på något sätt.

Och vad känner du i dag?

– Jag trivs superbra. Jobbet är otroligt varierande och det är mycket frihet under ansvar här. Och fina arbetskamrater. Dessutom får jag röra på mig mycket. Här slipper jag stå still vid en maskin som jag har gjort tidigare under karriären.

Finns det något som du är mindre nöjd med?

– Planeringen kanske. Men annars är det superkul. Och lönen är helt okej, det finns ju de som har det sämre.


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.