Industriarbetarnas tidning

#metoo-uppropet som kom av sig

6 mars, 2019

Skrivet av

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

”Kom igen grabbar!” säger någon till arbetslaget. Men märker du inte att det står fyra kvinnor här? tänker Ida Sjölander.

Hon säger att hon är sådan som tar in mycket som händer runt omkring, hur folk uttrycker sig, rör vid andra, tittar.

– Småsaker som jag reflekterar över som andra kanske inte lägger märke till.

Det är så hon förklarar att just hon försökte dra igång ett #metoo-upprop i industrin. Hon hade reagerat på snacket, och även sett trakasserier. Hon fick ihop ett par engagerade, men sedan gick det trögt.

– Folk sa, ”Najs att du gör det här.” Det fanns en vilja att det skulle ske, men inte engagemanget att göra det själv. Jag kunde inte dra det på egen hand.

En del kvinnor sa att de inte brydde sig om att bli kallade grabbar. ”Det är så de snackar, bara.” Många kände också att de inte ville svartmåla företaget.

– Men det handlar ju inte om vilket företag du jobbar på!

Trots att nästan var tredje kvinna i IF Metall uppger att de blivit utsatt för sexuella trakasserier det senaste året, blev #metoo aldrig stort i industrin. Ida Sjölander tror att det kan ha att göra med sättet man jobbar.

Hon var i kontakt med några som startade uppropet bland jurister. Där har man längre, etablerade relationer med varandra, tror hon.

– I industrin jobbar du kanske bara några månader.

Om man vantrivs är det lätt att byta avdelning eller arbetsplats. Den som är mer beroende av sin arbetsplats, som juristerna är, måste välja mellan att stå ut eller säga ifrån, tror hon.

Att industriarbetare själva är lättare att byta ut tror hon också påverkade.

– Då vill man inte vara den som är jobbig.

Själv kände hon att hon saknade kontakter med andra arbetsplatser. Kanske är det lättare i andra branscher, man känner nån som jobbar på ett annat hotell eller sjukhus, funderar hon.

Märker du någon skillnad efter #metoo?

– Kanske inte på jobbet direkt, men socialt. Det är många som säger att det blev för mycket.

En del tycker att det skrivits överdrivet mycket, eller att det är obehagligt att bli ifrågasatt.

– Men vad trist att det är sånt jag kommer på när du frågar. ”Vad hände?” ”Jo, folk tyckte att det blev för mycket”.

Hon tror att många reagerade på berättelserna om sexuella övergrepp, att det var så vanligt. Däremot kanske de inte reflekterade över hur de själva betedde sig på jobbet.

– Det flög över huvudet på många att det handlar om allt från det vardagliga till det extrema. Jag tror att det är därför många tycker att det har blivit för stort… ”men vaddå, alla våldtar ju inte”. Men det handlar ju om maktbalans, om respekt, både privat och professionellt, ekonomiskt, det handlar om allt.

Själv fortsätter hon att påpeka när hon tycker att någon använder grovt språk och tilltal som inte är okej.

– Jag har upptäckt att man kan mötas med ”Oj jag ber om ursäkt för att du tog illa upp, jag sa det inte till dig.”

Men, säger hon, det handlar inte om att hon tar illa upp, utan om vad man kan säga på en arbetsplats

Hon tycker att företaget kanske skulle behöva påminna då och då om hur man pratar med varandra, så som de gör när man börjar sin anställning. Hon har inte varit i kontakt med facket om #metoo och är osäker på vad de kan göra. Det är inte alltid lätt att nå fram med till exempel informationsblad.

– Om man inte bryr sig lyssnar man ändå inte.

Hennes ständiga påpekanden på jobbet har ändå haft en viss effekt.

– Det har gått från ”Kom igen grabbar” till ”Kom igen grabbar… och tjejer!” Men jag tycker man kan säga ”Kom igen gruppen”!

6 kommentarer till “#metoo-uppropet som kom av sig

  • Jag har läst den…

    Jobbar själv där båda könen använder grovt språk och där tjejer har halvnakna bilder på vältränad män på skåpen i omklädningrumet.
    Jargongen påminner även på mitt jobb.

    Ska vi förändra oss? Nej… gillar man det inte, byt jobb.

    Och åter igen, sluta vara så förbannat kränkta….

  • Varför kan inte jargongen vara rå? Jag har inget problem med det. Har man problem med det så får man byta jobb eller finna sig i hur det är.

  • Förvisso om du stevO tål men om ens arbetskamrat far illa då?
    För vi är ju olika.
    Är det då inte bättre med en hjärtligare och kamratlig tonläge för allas trevnad och respekt,att visa hänsyn

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Det är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier.”Det är som om alla har frågan på näthinnan nu”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Regeringen mötte parterna om #metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. ”Ett överväldigande gensvar från parterna”, kommenterar Johansson.

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ministermöte med LO om #metoo

Ministermöte med LO om #metoo

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och jämställdhetsminister Åsa Regnér kallar arbetsmarknadens parter till möte om sexuella trakasserier. ”Vi är skyldiga att genomföra förändringar”, säger Regnér till DA.

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. ”Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade”, säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.