”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Foto: Fredrik Swartling
Foto: Fredrik Swartling
Foto: Fredrik Swartling
Foto: Fredrik Swartling

En framtid byggd av skräp

Retrofuturistisk hobby Hemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Foto: Fredrik Swartling

Magnus Johansson

Ålder: 41 år.

Bor: Falun.

Familj: Sambon Åsa Bellskog och två barn.

Arbete: Operatör på Kvarnsvedens pappersbruk.

Bakgrund: Född i Silverdalen i Hultsfreds kommun. Har sysslat med konsthantverk i olika former sedan han var barn.

I december 2017 publicerade Magnus Johansson en instagrambild på en modell av zeppelinaren ”Z-46 Silver Goose” från det svenska försvarets experimentella 1800-talsserie. En tung, cylinderformad maskin med en kraftig propeller monterad under farkosten. Rostigt brunfärgad av de många åren i förvaring och mer lik en tidig ubåtsprototyp än en motordriven gasballong.

En man var förvånad. Han hade aldrig hört talas om att svenska försvaret använde zeppelinare förr. ”Är du svensk? Jag är, men jag har aldrig hört talas om den”, kommenterade han på engelska.

”Kul att du gillar bygget. Den är dock helt och hållet en produkt av min fantasi”, svarade Magnus Johansson och förklarade att namnet och farkostens historia var påhittade.

”Kan jag fråga vad för nått du använt för att få till ytan och hålen?” fortsatte mannen.

”Som du såg så är kroppen gjord av ett gammalt whiskyrör, ytan är ark av häftklammer som man använder i kopieringsapparater. Alla nitar är små glaspärlor som är limmade en och en. Cockpiten är en gammal datormus.”

Magnus Johanssons farkoster är ett slags konstnärligt återbruk. Han bygger dem av sådant som han har liggande hemma eller hittar slängt utanför pappersbruket där han jobbar. Mikrofonen från ett par hörselkåpor, datorfläktar, tablettburkar, kretskort, måttband och stiftpennor – nästan allt går att använda. Att plocka isär saker är som att öppna ett kinderägg, tycker han.

– Jag har använt mycket elektronikkomponenter och slaktat många kretskort. Man tar något oväntat och gör något annat av det. Det syns inte direkt vad det är, men sedan tittar folk närmare och säger ”vad fan, det är ju en sån där”. Det är ganska häftigt.

De färdiga modellernas distinkta stil brukar kallas för steampunk. En alternativ framtid där den andra industriella revolutionen aldrig ägde rum.

Magnus Johansson med modellen M45-Mantis

”Det roligaste med byggandet är när man lägger på det första lagret färg, och delarna blir enhetliga.
Allt smälter ihop. Det är den största kicken.” säger Magnus Johansson. Foto: Fredrik Swartling

I denna fiktiva värld tog historien en annan vändning i mitten av 1800-talet. Det moderna industrisamhället kom av sig och massproduktionen av, till exempel, stål och elektricitet förblev främmande. Inte heller uppfanns förbränningsmotorn. Ångmaskinen var även framöver den viktigaste motorn.

Jules Vernes steampunk-ubåt

Foto: Buena Vista/TT

Ett tidigt exempel på den estetik som skulle komma att prägla steampunken är Disneys filmatisering av Jules Vernes roman En världsomsegling under havet från 1954.

Kapten Nemos ubåt Nautilus uppvisar i filmen många av de detaljer som utmärker genren: blandningen av föråldrad och framtida teknik, den dämpade färgskalan och inte minst de många nitarna.

En värld fylld med ubåtar, luftballonger och utomjordiska maskiner som tycks sprungna ur en roman av Jules Vernes eller H.G. Wells. Kugghjul och mässing – morgondagens teknologi som en 1800-talsmänniska föreställde sig den.

– Vissa skulle hävda att mina byggen inte är steampunk. Det finns många underkategorier och vad jag gör är kanske inte renodlad steampunk. Möjligtvis var den första farkosten jag byggde det, men efter den har det kanske smugit sig in någon förbränningsmotor, säger Magnus Johansson.

Hemmet i Falun är samma märkliga blandning av välbekant och främmande. Ett glasskåp ovanför sängen pryds av såväl dalahästar som hans egna retrofuturistiska byggen: en ångdriven motorcykel, en fisklik båt och svenska försvarets 1800-tals-zeppelinare. Sänglamporna är ett par strålkastare från en gammal Volvo, troligtvis från 30-talet.

På väggarna i vardagsrummet och köket finns hemmabyggda klockor och lampor – smutsigt rejäla men samtidigt invecklat detaljerade. Magnus Johansson kan inte låta bli. Han har alltid sysslat med konst och hantverk: jobbat med trä och metall, slipat och putsat stenar (i hallen sitter ett stort skåp med stensamlingen) och byggt modeller.

Som liten ritade han, byggde mycket lego och monterade färdiga byggsatser – framför allt jetflygplan. Båda föräldrarna har arbetat inom pappersindustrin. Ingen av dem är särskilt konstnärlig (”farsan är duktig på att bygga saker, men inte direkt konstnärlig – det skulle jag inte säga”). Ändå har båda bröderna ägnat stora delar av livet åt just måleri, musik och konsthantverk.

Bortsett från dalahästarna är det mesta av inredningen i sovrummet byggt av Magnus Johansson. Ovanför sängen förvarar föräldrarna alltid ett paket Dextrosol, eftersom deras son har diabetes. Foto: Fredrik Swartling

När Magnus Johansson i tjugoårsåldern flyttade från Silverdalen i närheten av Hultsfred till Falun, svor han att han aldrig mer skulle jobba på ett pappersbruk. I stället skulle han studera media, reklam och socialantropologi. Pappersbruket i Småland låg bakom honom. Han var färdig som pappersarbetare.

– Det gick så där, säger han.

Tjugosex år gammal, efter att ha tagit en examen i medie- och kommunikationsvetenskap, fick han anställning som operatör på Kvarnsvedens pappersbruk. Något han inte ångrar i dag, nästan femton år senare. Han jobbar sju dagar på pappersbruket, och är ledig fem. Dagar han kan viga åt att färdigställa farkosterna som han redan konstruerat i detalj i sitt huvud.

– Det är skönt att ha ett projekt att gå och fundera på. Tankearbetet är nästan roligare än själva byggandet. Att klura ut hur man ska få till det, säger han.

– Men jag har inget projekt just nu, så jag har varit alldeles rastlös under friveckan. Det rycker i hela kroppen, jag måste ha något att göra.

Magnus Johansson i en fåtölj.

Magnus Johansson i vardagsrummet. Lampan bakom honom är en av alla egenbyggda inredningsdetaljer som finns i huset. Foto: Fredrik Swartling

Ibland tänker han att hans konstnärliga intresse skulle dö om han fick arbeta med det på heltid. Eller är det något han bara intalar sig, ett utstuderat självbedrägeri?

Nej, så är det nog inte.

– Jag tror att det är ett perfekt upplägg för min del. Det behöver inte vara kommersiellt, jag gör det bara för min egen skull.

Den första farkosten byggde han i slutet av 2017. ”J-42 Copperhead”, kallar han den. Också den ingick i svenska försvarets experimentella 1800-talsserie.

– Det är halva nöjet att komma på bakgrundshistorien, säger Magnus Johansson.

Modellbyggandet upptäckte han på Instagram. Han såg personer som ägnade sig åt ”kitbashing”. De köpte färdiga byggsatser, men i stället för att följa ritningen kombinerade de delar från olika byggsatser för att skapa helt egna modeller.

– Men det är inte ekonomiskt hållbart. Så jag tänkte: ”Då tar jag skräp i stället.” Och det funkade, säger han.

– Det finns skönhet i mycket, men det gäller att man letar efter det.

På köksbordet står fler av de färdiga modellerna uppställda. En blandning av militära fordon, utomjordiska konstruktioner och djurlika farkoster (bland annat en ubåt i form av en bläckfisk). Bara förra året byggde han drygt tjugo stycken.

– Steampunk är en tilltalande stil, just det gamla: kugghjulen, slangarna och framför allt nitarna.

Det är ett rent helvete att sätta dit nitarna, men de gör hela bygget, säger Magnus Johansson och tillägger:

– Jag gjorde en fisk en gång. Och jag tror att jag limmade fast fjortonhundra nitar.

Han pekar på modellerna och förklarar vad de är gjorda av. Han har pappersbruket att tacka för mycket, till exempel hörselkåporna och resistorerna. Annat har barnen fått bidra med. Han har fått glaspärlor av dottern Klara och stulit lego av sonen Olle (”men han har typ tre ton, så jag tror inte att han märker något”). Varje del fäster han med superlim.

– Det roligaste med byggandet är när man lägger på det första lagret färg, och delarna blir enhetliga. Allt smälter ihop. Det är den största kicken. Nittionio procent av tiden ser modellerna ut som dagisprojekt. Det är en lång process för den där lilla kicken: att få lägga på färgen.

Magnus Johansson dokumenterar arbetet på Instagram och publicerar bilder på de färdiga modellerna. I december förra året sammanställde han dessutom en bok med bilder.

Förra året gjorde Magnus Johansson en bok med bilder på de modeller han hade byggt dittills – omkring tjugo stycken. En granne foto­graferade dem. Foto: Fredrik Swartling

Men den senaste tiden har han publicerat allt färre bilder på retrofuturistiska farkoster. I stället fylls hans flöde av djur målade i starka, metalliska färger.

– Jag blev inspirerad när vi såg Syskonen Baudelaires olycksaliga liv på Netflix. Där var det med en ubåt som såg ut som en bläckfisk, säger Magnus Johansson.

Familjen har vant sig vid att bo i ett hus fyllt av historier från en alternativ framtid (”ja, huset är nog väldigt ’Magnus-inspirerat’, eller ’Magnus-mättat’”). Han bygger oftast sina modeller vid köksbordet och spraymålar dem ute i förrådet. En modell tar ungefär en vecka att färdigställa.

Någon öppnar ytterdörren. Sambon Åsa Bellskog. Också hon sysslar med konsthantverk.

– När du plockar undan dina grejer, plockar jag fram mina. Vi turas om. Det är bra att du har något att göra, säger hon till sin sambo.

– Overksamma händer är djävulens redskap, flinar han.

Modellbyggen på bord

Den senaste tiden har Magnus Johanssons modellbyggande rört sig i en ny riktning. Nu bygger han djur i starka, klara färger. En detalj kvarstår däremot: den stora mängden nitar. Foto: Fredrik Swartling

Vanligtvis är Magnus Johanssons modeller utspridda i huset, men i dag står flera av dem uppställda på matbordet. Här finns bland annat en luftballong, ett ufo, en grön ödla och en ubåt som är en märklig korsning av en dödskalle och en bläckfisk.

– Det är tur att jag inte är lagd åt det pedantiska hållet. För det blir ju en del grejer. Men när du väl håller på med något, brukar du ju hålla till här i köket. I alla fall på vintern när du inte kan vara i förrådet, säger Åsa Bellskog.

– Alla de här har jag byggt här inne. För att behålla lite kontakt med er, säger Magnus Johansson.

– Ja, det är väl tur att du inte bara sitter i förrådet.

Läs mer: Reportage


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

Rullarna med etiketter som ska lyftas ur maskinen och packas i kartonger väger 14 kilo. Det låter inte så tungt – men 60 rullar på en dag blir 840 kilo. Foto: Anna Sigge

Ett lyft för Stefans rygg

ReportageI vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

poäng och nya världar ska ge arbetslust.

Skutskär blir till tv-spel

GamificationBruket i Skutskär har byggt upp en dataspelsvärld av sin arbetsplats, tanken är att göra jobbet mer lockande för unga. Med spelen får operatören bättre överblick, och beröm när läckan är tätad. Lyckas försöket kan det spridas till andra fabriker inom Stora Enso.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

Välkommen in till neonmuseet. Foto: Linn Bergbrant

Följ med till Londons neontempel

SKYLTMAKAREFamiljen Bracey har varit neonets mästare i flera generationer, deras färgglada skyltar finns i butiker över hela världen och har använts i modereportage och storfilmer. Läs eller lyssna till reportaget om det självlysande museet i London.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ökad vinst och ­minskad värk

ROTATIONMeritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

Framtidslandet

Uppdrag: Rädda bygden!

ReportageAck Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

6

En annorlunda pappersarbetare

KnivskarpHennes verktyg är bland annat skalpell, tång och limpistol. I papper viker hon till elefanter, krukväxter - och till med sig själv. Möt konstnären Fideli Sundqvist, och se DA:s film där hon visar hur du själv kan skapa ett löv.

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Gäddfiske och pissväder

FiskeMontören Conny Lekmyr älskar att fiska, men avskyr fisk. DA följde honom på jakt efter gäddan, den "svenska sötvattenskrokodilen". Det är lugnt och varmt - "svenneväder", fnyser Conny.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

Carina Johansson granskar utlåningen. Foto: David Lundmark

När kommer Zlatan tillbaka?

EGET BIBLIOTEKSå fick eldsjälen Carina Johansson fart på läsningen på Nobia i Tidaholm.

Modets drottning abdikerar

Som H&M:s chefsdesigner har Margareta van den Bosch klätt både Madonna och stora delar av svenska folket.

Vad ska vi leva av?

REPORTAGENu är avtalsrörelsen igång på allvar igen, det kommer att som vanligt att bli ett manglande om löner, övertidsersättning, pensioner. Men det finns också en bakomliggande, molande fråga: vad ska vi jobba med i framtiden? Harald Gatu ställde den under en resa genom industrisverige 2014. Nu kan du lyssna på reportaget.

Hur mycket pengar är nog?

ReportageDu är pank och tärningen styr din spelpjäs till ett hotell på Norrmalmstorg. Game over! I Monopolvärlden är spelet slut när en person sitter med alla pengar. I verkligheten har 85 superrika personer lika mycket pengar som de 3,5 miljarder fattigaste har tillsammans. Hur länge till kan vi spela?

Rally. Foto: Jan Nordström

Fritiden går i hundra knyck

MotorfrälstAllt började med en Volvo Duett när Uffe Eriksson var tio år. I fjol blev han svensk mästare i rallycross – nu tar han sats i en ny sits.

Rockhammar har 46 anställda varav 40 är pappers­­arbetare. Foto: David Lundmark

"Vi bygger faktiskt en helt ny fabrik"

Det sjuder av optimism i Rockhammar. Nu byggs en ny produktionslinje - en del av ägaren BillerudKorsnäs 900-miljonerssatsning.

Foto: David Lundmark

Hon älskar att ta sig vatten över huvudet

Resan till andra sidan jorden blev starten för något som nu slukar hennes fritid. Camilla Sånebo Hellman är såld på dykning – DA följde med henne under vattnet.

Sebastian Kallionpää har spelat boule så länge han kan minnas. Första gången han tävlade var han sju år. Foto: David Lundmark.

Träffar bakom bruket

Sebastian Kallionpää spänner blicken i grusplanen bakom farsans jobb. Armen svingar framåt och fingrarna släpper klotet. Klang! Stål möter stål i en klockren träff. Välkommen till Oppboga Boulesällskap.

Michael Gustafsson

Stålmannen som gillar motvind

KitesurfningDet går inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Ojnareskogen

Foto: Karl Melander

Striden om kalkbrottet

ReportageEn öken? Eller förutsättningen för liv? 
En konflikt om ett kalkbrott på norra Gotland 
hamnade på löpsedlarna och delade ön i två läger.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.