DA reder ut de vanligaste frågorna om Teslakonflikten

IF Metalls strejk mot Tesla har skapat debatt i sociala medier. ”Heja IF Metall” skriver många. ”Sluta upp med dessa dumheter” menar andra. Men mitt bland alla tillrop finns också en stor mängd frågetecken.

Fem månader efter konfliktens start reder Dagens Arbete ut några grundläggande frågor om Elon Musk, Tesla, strejken och den svenska modellen.

Nästan ett halvår av strejk – men vad handlar konflikten om?

Det enkla svaret är att IF Metall vill att TM Sweden, Teslas svenska dotterbolag, ska teckna kollektivavtal. Det skulle innebära att de anställda på företagets verkstäder garanteras skäliga löner, pensioner och försäkringar.

Men konflikten har också kommit att utvecklas till något större än så. Såväl IF Metall som andra LO-förbund menar att hela den svenska modellen står på spel.

Vad är då den svenska modellen, och varför vill facken skydda den?

Sverige har en så gott som unik arbetsmarknadsmodell. I de flesta andra länder regleras villkoren på arbetsmarknaden av politikerna, genom till exempel lagar om minimilöner. I Sverige är det istället facken och arbetsgivarorganisationerna som tillsammans förhandlar fram de villkor som ska gälla på arbetsplatserna.

Modellen har bland annat inneburit att Sverige har ovanligt få strejker och en av de fördelar som brukar nämnas är att den gör den svenska arbetsmarknaden mer flexibel. Det är enklare och snabbare att förhandla fram ett nytt kollektivavtal än att rösta fram en ny lag i riksdagen.

Om Tesla går vinnande ur den nu pågående konflikten är fackförbundens farhåga att det öppnar upp för att fler företag ska strunta i kollektivavtal. Det skulle i sin tur leda till att företagen helt själva kan bestämma lön och villkor – utan inblandning från facket och arbetstagarna. Fackförbundens och arbetstagarnas ställning skulle försvagas, vilket skulle öppna upp för politiker att gå in och lagstifta och detaljstyra arbetsmarknaden. Hamnar vi där är den svenska modellen ett minne blott. Det är ett av skälen till att så många fackförbund har gått ut i sympatiåtgärder till stöd för IF Metall.

Varför vill inte Tesla teckna kollektivavtal?

Tesla har varit fåordiga men menar i grunden att man redan har lika bra villkor som i Motorbranschavtalet, det kollektivavtal som facket vill teckna med Tesla. 

Andra stora företag som har varit ovilliga till kollektivavtal, som svenska Spotify och Klarna, pratar ofta om att avtalen inte passar den nya sortens tech-bolag. Den typen av företag brukar argumentera för att kollektivavtal förhindrar ”flexibilitet” och ”snabbhet”.

Men vad blir egentligen bättre med kollektivavtal? Har inte de anställda på Tesla redan bra villkor?

Det beror som mycket annat i den här konflikten på vem du frågar. Tesla hävdar att deras ingångslöner ligger en bra bit över lägstalönen i kollektivavtalet och att deras villkor i stort är jämförbara eller bättre än Motorbranschavtalet.

IF Metall menar å sin sida att det inte stämmer. Snittlönen ligger enligt facket under medel för branschen som helhet och pensionsinbetalningarna är lägre. Dessutom uppger flera tekniker på Tesla som Dagens Arbete tidigare har pratat med att företaget inte tillåter dem att ta ut komptid – något som finns inskrivet i kollektivavtalet.

Hur många är det egentligen som strejkar?

Frågan har varit omdebatterad. Tesla gick i ett tidigt skede ut och sa att färre än tio procent av företagets 300 anställda gått ut i strejk. Men i den siffran räknas även tjänstemän in, alltså anställda som inte omfattas av strejken. IF Metall kontrade med att uppge att mer än hälften av Teslas 130 verkstadsanställda var medlemmar i facket och att merparten av dem gått ut i strejk.

Sanningen tycks snarare ligga någonstans mittemellan. 

Den mest tillförlitliga siffran hittills kommer från Medlingsinstitutet. I deras årsrapport för 2023 framgår att 1 936 dagar förlorades på svensk arbetsmarknad förra året på grund av Teslakonflikten. Det motsvarar 44 heltidstjänster och alltså bara runt en tredjedel av Teslas runt 130 verkstadsarbetare. Det får ses som ett bakslag för IF Metall. Faktum är att om facket hade vetat att så få skulle gå ut i strejk så hade IF Metall aldrig tagit det steget. Det sa förbundets ordförande Marie Nilsson till Dagens Nyheter när uppgifterna blev kända.

Krävs inte en majoritet för att få gå ut i strejk?

I andra länder, som Danmark och Tyskland, begränsas arbetsmarknaden av en proportionalitetsprincip – det vill säga att fackförbunden inte får ta till stridsåtgärder som är mer ingripande än vad som är nödvändigt. Någon sådan regel finns inte i Sverige. IF Metall behöver alltså inte ha en majoritet av verkstadsarbetarna i ryggen för att gå ut i strejk.

Hur stor inverkan har Elon Musk på Tesla i Sverige?

Under konfliktens gång har såväl IF Metall som Medlingsinstitutets uppgett att TM Sweden inte har särskilt mycket att säga till om i frågan om kollektivavtal. Att det till syvende och sist är Elon Musk som bestämmer. Nyligen sa dock Teslas Sverigechef Jens Stark att så inte alls är fallet. Det svenska dotterbolaget är fria att agera som de vill i frågan om kollektivavtal.

Hur länge kan strejken pågå?

Kombinationen av att det är få medlemmar som är ute i strejk och att IF Metall har en välfylld strejkkassa, mellan tio och 15 miljarder kronor, gör att den kan pågå ett bra tag till. 

Adam Daver