Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbetslöshet kan organiseras bort”

29 januari, 2016

Debatt Arbetets organisation är avgörande för att hantera utmaningar i svensk ekonomi. Här har samhällsforskning viktiga bidrag att ge, men en aktuell utredning missar målet.

Om skribenterna:

Jan Ch. Karlsson är professor i sociologi, Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet
Gerd Lindgren är professor i sociologi, Sociala och psykologiska studier vid Karlstads universitet
Åke Sandberg är professor em. vid Stockholms universitet, civilekonom och sociolog

  • Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland utlandsfödda och unga som tvingas gå mellan korta jobb
  • Ohälsotalet är högt, ojämlikt fördelat och i växande grad orsakat av organisatoriska förhållanden på arbetsplatserna

Problemen antas kunna åtgärdas genom sänkta löner för s.k. osäkra ”enkla jobb”. På marginalen kan det kanske ge nya jobb, medan de redan lågt avlönade får betala priset. Följden blir ökade problem med ohälsa i arbetslivet. Lönesänkningar så stora att de skulle radikalt öka viljan att anställa har knappast föreslagits. Kraftig subventionering av jobb har gett få sysselsatta.

Vårt förslag är istället utveckling av arbetets organisation. Med höjda kvalifikationer och god lön främjas – som hittills – omvandling i ekonomin. Men idag tvingas kvalificerade anställda ta jobb längre ner i hierarkin, där de tränger undan mindre kvalificerade (le Grand, Szulkin och Tåhlin 2013).

I stället bör arbetsorganisationen utvecklas med kvalificerade jobb på hög- och mellannivå, som anställda kan avancera till och därmed ge plats för mindre kvalificerade – ett slags instegsjobb.

En organisation som saknar personal kan också tillfälligt avskilja enklare uppgifter och därmed ge utrymme för att anställa lägre kvalificerade, kanske nyanlända. Det ger ett annat slags instegsjobb följt av utbildning. Även för dem i arbetsmarknadsåtgärder är samtidig kraftfull satsning på yrkesutbildning avgörande om åtgärderna skall bli annat än meningslösa.

Sysselsättningsgraden är låg för alla utan gymnasieutbildning, särskilt för nyanlända. Högre utbildning ger högre sysselsättningsgrad, utrikes födda har sämst utgångsläge. Men massiva, anpassade utbildningssatsningar räcker inte, det behövs också åtgärder mot uppenbar diskriminering av utlandsfödda med identiska kvalifikationer (Bursell 2012).

Kvalificerade jobb med inflytande befrämjar hälsa i arbetslivet. (Aronsson&Lundberg i Arbete&Hälsa 2015/2.) Förändring av förhållanden och organisation på arbetsplatsen är avgörande för sjukskrivnas återgång i arbete; inte terapi, sjukgymnastik eller mediciner.

Den insikten har Arbetsmiljöverket som efter individens ”psykosociala arbetsmiljö” i sina nya föreskrifter lyfter fram organisatorisk arbetsmiljö och delaktighet och där arbetsgivaren ges ansvar för tillräcklig bemanning och att anställda har nödvändig kompetens för att klara kraven i arbetet.

Betydelsen av arbetets organisation uppmärksammas. Därför är det välkommet att forskningsfonden Forte nu utvärderat arbetsorganisationsforskning. Men utvärderingen missar målet när den fokuserar individ, management och psykologi. I dess osakliga historieskrivning karaktäriseras samhällsvetenskaplig forskning om organisation och inflytande med att ”socialpsykologisk förståelse ersattes med ’klasskamp’”. Trots detta gör utredningen en bred beskrivning av forskningsområdet.

Men utredningens beskrivning omfattar endast tiden efter att en radikal neddragning av forskning om just arbetets organisation skett. Historielös går därför utredningen vilse och den strategiska analysen blir svag.

Det är lätt att instämma i förslag om finansiering, däremot inte om Forte som bas för arbetsorganisationsforskning. De tre topposterna – generaldirektör, huvudsekreterare och styrelseordförande – har alla KI/vårdbakgrund. I styrelsen har de av regeringen utsedda ledamöterna en övervägande medicinsk profil. I december utsågs nya forskarvalda ledamöter, fyra av sju har vård/medicinsk inriktning. Samhällsvetenskaplig forskning om arbete och organisation har allvarligt marginaliserats.

”Äntligen har Sverige blivit en del i den omfattande internationella ledarskapsforskningen” jublar utredningen. Vi menar att, om utredningen undersökt arbetsorganisatoriska alternativ som stärker den svenska modellens ”produktiva rättvisa”, hade det funnits anledning att jubla! En ny Forteutvärdering krävs.

Med sitt exportberoende påverkas Sverige av internationella trender och EU (t.ex lean production), men svensk arbetsorganisation har varit och kan vara annorlunda och nyskapande. Ekonomin styr inte allt. Det finns utrymme för att utveckla det skandinaviska alternativet med avancerad teknik, och arbetsuppgifter som ger de anställda rättvisa, inflytande och framtidsutsikter.

Ska svensk ekonomi återta förlorad terräng krävs satsning på kunskap om arbetets organisation:

  • Sverige är unikt i att sakna ett nationellt, flervetenskapligt kunskapscentrum om arbetslivet med bibliotek, databas om landets arbetsplatser samt förmedling mellan forskning och praktik
  • Särskild uppmärksamhet bör ägnas interaktion med verksamma på arbetsplatser, snarare än linjär ”implementering” av färdig kunskap
  • Forskningen bör bedrivas vid särskilda enheter vid förslagsvis universiteten och integreras i utbildningar.
  • Det krävs en tydlig finansiär – under arbetsmarknadsdepartementet, men även närings- och utbildningsdepartementen – som tillförs resurser från Forte (som prioriterar inomvetenskapliga kriterier och medicin, vård och hälsa) samt från Vinnova (som stödjer tillämpad forskning, men fokuserar affärsmässig innovation). Varken Vinnova eller Forte har förmått stödja en samtidigt vetenskapligt kvalitativ och arbetsplatsrelevant samhällsforskning

Forskning om arbetsorganisation har skurits ned, samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande utsträckning bestäms av arbetets organisation. För att Sverige ska återta sin internationellt ledande position krävs riktad finansiering och institutioner för arbetslivsvetenskap med målen att stärka jobbkvalitet, innovation och konkurrenskraft.

Jan Ch. Karlsson, professor i sociologi, Arbetsvetenskap, Karlstads universitet
Gerd Lindgren, professor i sociologi, Sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet
Åke Sandberg, professor em., Stockholms universitet, civilekonom och sociolog

En kommentar till “Arbetslöshet kan organiseras bort

  • Arbetslöshetens omfattning bestäms i dagens Sverige i första hand genom politiskt-ekonomiska beslut. Beslut som fattas av Riksbanken. Den forskare som av någon anledning väljer att tiga om detta kan inte förväntas bidra till någon förbättring av sysselsättningsläget. Annat än i detta speciella fall möjligen för arbetslivsforskare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.