”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

”Ardis flykt från Afrika är en nutida Utvandrarna”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

Fikarumshatet

Volvo Cars kommunikationschef i Olofström, Jonas Knutsson, samarbetar med IF Metalls ombud Maarit Torikka och Fredrik Svensson för att hålla rasismen borta från fabriksgolvet. Foto: Madeleine Andersson.

Så ska Volvo mota rasismen

Foto: Madeleine Andersson.

På Volvo Cars i Olofström samarbetar företagets ledning och IF Metall för att hålla rasismen borta från fabriksområdet. Tiden fram till nästa val kan bli skitig, tror de.

Fiktionen: En krog i ett litet samhälle någonstans i södra Sverige. Runt ett bord sitter ett sällskap och dricker öl. Stämningen förändras när de börjar prata om vilka som fick vara kvar efter att ortens grönsaksfabrik minskade personalstyrkan. Samtalet glider snart in på att svenskarna fick gå hem, medan invandrarna fick stanna kvar.

”Det handlar om vem som är billigast”, slår en av männen i sällskapet fast.
”Det där är inte alls sant”, får han genast mothugg av mannen på andra sidan bordet.

Dialogen utspelar sig i filmen Äta, sova, dö. Han som säger ifrån var klubbordförande på livsmedelsföretaget, har suttit många gånger i förhandlingar med ledningen, och vet att det som gäller är ”lika lön för lika arbete”. Mannen kontrar i stället med att säga:

”Du sitter och förhandlar och förhandlar, och är själv arbetslös. Hur fan kommer det sig då? Vem har tagit ditt jobb?”

”Det  … Ashlim.”
”Ashlim, ja precis! Exakt! Ha, ha, ha.”

”Det finns industriarbetare som inte vill sitta i fikarummen längre.” Fredrik Svensson.

Verkligheten: Restaurangen på Volvo Cars övre fabrik i Olofström. Ett trettiotal matgäster njuter i lugn och ro av lunchrasten. Bruset av röster är behagligt och avkopplande. Runt ett bord i matsalen sitter Maarit Torikka, Estika Vasic och Fredrik Svensson framför en dator och tittar på en scen från den prisbelönta filmen. Det märks på dem att de inte gillar det de ser. De dricker inte ur kaffekopparna under visningen.

Filmscenen griper tag i dem för den återspeglar verkligheten på ett rått sätt:

– Det finns industriarbetare som inte vill sitta i fikarummen längre, och så är det över hela Sverige, säger Fredrik Svensson, sammankallande för IF Metall Blekinges jämställdhets- och integrationskommitté.

Hans vapendragare Maarit Torikka är fackklubbens jämställdhetsansvariga på Volvo Cars. De är i sin tur beroende av insatser av personer som Estika Vasic, som är pressoperatör och skyddsombud. Hon är dotter till en av många jugoslaver som fick jobb på Volvo på 1960-talet.

– Mina föräldrar gick skilda vägar och det dröjde till 1987 innan jag själv kom till Sverige. Efter två år började jag jobba på Volvo. Jag kunde inte mycket svenska och förstod inte alla ord. De skrattade åt mina misstag, men jag har aldrig känt mig mobbad eller att någon försökt trycka ner mig, säger hon.

Maarit Torikka. Foto: Madeleine Andersson.

Maarit Torikka är själv född i Sverige och ättling till finländare som en gång i tiden emigrerade hit för att jobba. Hon har arbetat ännu längre på Volvo, 35 år, och kan peka ut en tydlig förändring:

– Jargongen är råare i dag. Tidigare hade vi problem när det gällde sexuella anspelningar. I dag är snacket mest rasistiskt.

– Ja, vi har fått en backlash där, medger kommunikationschefen Jonas Knutsson, när vi träffar honom tillsammans med facket för att prata om företagets syn på hur kampen om fikarummet ska gå till, i ett allt hårdare samhällsklimat.

Jonas Knutsson har ansvar för den operationella utvecklingen på Volvo Car Group och han inser att det lär behövas olika strategier framöver.

– Fram till nästa riksdagsval kommer det att bli skitigt i sociala medier och på landets arbetsplatser. Det blir svårt att trolla bort det. Det blir mer polariserat och fler slussar som öppnas.

På Volvo Cars har man sedan i höstas en uppdaterad uppförandekod som gäller för alla anställda. I den fastslås dels att företaget har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och mobbning, dels att alla medarbetare ska behandla varandra med respekt, värdighet och vanlig hövlighet.

Den anställde som känner sig utsatt för något som strider mot uppförandekoden kan ringa anonymt till en het telefonlinje och anmäla det. Tanken är att så snabbt som möjligt kunna ge stöd till den drabbade och återställa ordningen på den aktuella avdelningen.

– Det är oerhört viktigt att telefonlinjen finns, för det är en tydlig signal om att företaget bryr sig om arbetsmiljön, och det underlättar för de anställda att slå larm och säga ifrån när det behövs, säger Fredrik Svensson.

”Jargongen är råare i dag. Tidigare hade vi problem när det gällde sexuella anspelningar. I dag är snacket mest rasistiskt.” Maarit Torikka

För cirka tio år sedan lanserade Volvo konceptet ”Power of We”, för att visa att man uppfattar alla anställda, oavsett bakgrund och kön, som lika viktiga lagspelare som arbetar tillsammans mot samma mål.

– Vi måste vara väldigt duktiga för att förbli konkurrenskraftiga. Våra medarbetare kan inte göra ett halvdant jobb. De måste därför må bra och det gör de genom att få vara sig själva. Det ska inte vara en belastning på arbetsplatsen att vara annorlunda, säger Jonas Knutsson.

Men strategier, uppförandekoder och telefonlinjer räcker inte alltid. Ibland krävs att någon ingriper omedelbart. Någon som Fredrik Svensson:
– De ber mig komma ut när det känns obekvämt.

”Vi ska våga ta hjälp av varandra. Ingen ska vara ensam. Vi är en kamporganisation, inte en jävla fotbollsförening”, säger Fredrik Svensson. Foto: Madeleine Andersson.

Han minns särskilt en gång då ett skyddsombud kontaktade honom för att den rasistiska jargongen var i gång ordentligt i ett fikarum. Sverige hade infört gränskontroller riktade mot flyktingar som kom in i landet via Danmark. Vid borden och till doften av nybryggt kaffe tjafsades det om olika religioner och antal människor som invandrade hit. Skyddsombudet hade varken tillräckligt mycket kunskaper eller uthållighet.

Fredrik Svensson kom därför på idén att samla in gruppen med det påhittade skälet att man skulle ha en försäkringsgenomgång. Det tog inte lång tid innan diskussionen om försäkringar gled in på ämnet invandrare, öppna gränser, skithöga samhällskostnader och fattiga pensionärer.

Fredrik Svensson visste att det skulle bli ett tufft samtal och hade samlat på sig fakta. Han visade också konkreta exempel på hur man kan lösa problem. Han berättade hur han tillsammans med andra boende i angränsande Vilshult, med relativt små insatser, lyckats främja integrationen av familjerna som bodde på ortens flyktingförläggning. Allt som hade krävts var att samla och reparera ett antal gamla cyklar som flyktingbarnen fick använda.

– Alla lyssnade på mig. Det var ett 20-tal anställda på mötet men det var tre som var drivande. Till slut var det bara en som vägrade byta åsikt, säger Fredrik Svensson.

”Nya medarbetare kommer in hela tiden och vi måste därför skapa en miljö där alla känner sig välkomna.” Bogdanka Sublja

En annan industriarbetare som vågar ingripa om det behövs är Bogdanka Sublja. Vi träffar henne vid en arbetsstation i övre verkstaden.

– Jag kom till Volvo 1989 och trivdes direkt. Det var mest trevligt folk på golvet och det rådde en fin harmoni. De var omtänksamma och man tog hand om varandra. Nu är det okej att spotta ut vad som helst och det avspeglas här.

Bogdanka Sublja är känd för att vara en av dem som reagerar omedelbart och säger ifrån när hon hör kränkande kommentarer vid fikaborden eller i lunchrummet. Att kompromissa om värderingar är inte aktuellt, enligt henne, och det är ett arbete som måste få ta tid.

– Nya medarbetare kommer in hela tiden och vi måste därför skapa en miljö där alla känner sig välkomna. Den hårda jargongen är inte okej och jag slutar aldrig prata om det. Att förändra människor kan ta mer än en vecka, men man måste tro på att det går, säger Bogdanka Sublja.

25-åringen Sophie Tjärnberg tror också att det är möjligt att skapa en bättre arbetsmiljö:

– Jag tror på möten, för det är svårt att hata någon som man lär känna, säger hon.
Sophie Tjärnberg är en av väldigt många ungdomar som Volvo har anställt i Olofström på senare år. Hon ingår i koncernens ungdomsutskott och har diskuterat uppförandekoden i olika grupper.

Med rötter både i Kroatien och i Norrland värdesätter hon mångfalden på arbetsgolvet högt. Arbetare med olika bakgrunder umgås gärna med varandra och jobbar sida vid sida, men ett tydligt problem är, enligt henne, att fler och fler väljer att isolera sig och väljer sin egen verklighet utanför arbetstiden. En verklighet där man mestadels får höra det man vill höra och inget mer.

– Det finns gott om alternativa fakta i dagens samhälle. Och det är lite farligt. Många lever i bikupor och det är svårt att övertyga varandra, säger Sophie Tjärnberg.

För både platschefen och de fackliga representanterna är det tydligt att samarbetet dem emellan är avgörande för att lyckas i kampen om fikarummet.

– Det är viktigt att få företaget med sig i arbetet, annars slåss facket ensamt mot väderkvarnar och förlorar fajten, säger Fredrik Svensson.

– Det är företagen som har bollen när det gäller arbetsmiljön. Rasten är en helig tid. På fabriksgolvet är man i sin bubbla. Det är i fikarummet som man andas ut och får nya krafter, fastslår Maarit Torikka.

Fredrik Svensson. Foto: Madeleine Andersson

Fredrik Svensson gick IF Metalls nya samtalskurs ”Förebildning” i slutet av sommaren 2016, och han lär fortsätta ta diskussionen så länge det behövs.

– Jag har ett par arbetskamrater som gärna vill sätta i gång mig för de vet att jag står upp för våra värderingar. En gång stod vi vid kaffeautomaten i slutet av lunchrasten och en av dem försökte provocera mig. Men då använde jag samtalsmetoden och det fungerade.

Han blev verkligen helt ställd.

Vad säger du till fackligt förtroendevalda som är trötta på att jobba i motvind?

– Vi ska våga ta hjälp av varandra. Ingen ska vara ensam. Vi är en kamporganisation, inte en jävla fotbollsförening! Och vi ska kämpa tillsammans, säger Fredrik Svensson.

Fiktionen igen. Tillbaka till krogen någonstans i södra Sverige. Fackets representant blir avbruten av en hånfull man.

”Fan, blattar, juggar och muslimer och fan vet  …”
Den unga kvinnan avbryter honom:
” Alltså, du kan inte säga så.”
”Vad kan jag inte säga?”
”Alltså, jag och pappa är också muslimer.”
”Är ni?”
”Jo”, svarar hon.
”Det är sant”, fyller fackombudet i.

Filmscenen från Äta, sova, dö blir för mycket för Fredrik Svensson. Han förblir tyst och det nästan kommer blixtar ur hans ögon. Maarit Torikka börjar prata:

– Jag får ont om någon kallar mig finne. Jag tycker det är ett skällsord. Samma sak med blatte, jugge eller svartskalle. Det är inte okej. Sedan väljer man många gånger att skratta bort det, för det blir lättare än att ta en diskussion.

– Jag säger nästan tvärtemot, fyller Estika Vasic i. Hon påpekar att hon har inga problem med att själv säga att hon är svartskalle. Hon kom inte till Sverige på grund av något krig, och kommer man hit för att få möjligheten till ett bättre liv, då är det bara att ta emot det och acceptera läget, tycker hon.

– Jag är nästan stolt när de säger att jag är en utlänning eller svartskalle. För då kan jag ge kommentaren tillbaka: att javisst jag är det, men jag är här på grund av att Sverige på 1960-talet ville ha oss, säger Estika Vasic.

– Jag tycker inte det är okej att kalla någon för svartskalle för vi har alla ett namn, och vi har alla lika värde, säger Maarit Torikka.

– Nej, det är inte okej, medger Estika Vasic.

Fredrik Svensson sätter till slut ord på det han känner efter att ha sett filmscenen:

– Hade den där dialogen ägt rum här på Volvo så hade jag först använt fakta. Jag hade förklarat hur det ligger till, men jag hade blivit vansinnig om någon som jobbar på samma fabrik hade sagt så i en folksamling.

Foto: Madeleine Andersson.

Verkligheten igen. Två fikapauser som är 18 minuter långa och en halvtimmes lunch. Det är tiden som arbetarna på Volvo har på sig för att äta och vila. Klockan 13.45 samlas teamen från presslinjerna 35 och 36 på Volvos övre fabrik i Olofström i ett enkelt inrett fikarum.

Fredrik Svensson passar på och frågar rakt ut om någon av dem på senare tid har hört någon uttrycka sig rasistiskt eller sexistiskt.

– Nej, i alla fall inte i vårt arbetslag, säger Elias Olsson och de andra instämmer.

Pausen är över. Tiden går fort denna eftermiddag. Estika Vasics arbetspass är slut och hon åker hem. I bilen känner hon sig lyckligt lottad över sitt jobb och över att veta att det är på Volvo hon vill knoga fram till pensionen.

De som tar över produktionen efter Estikas arbetslag går i stället med raska steg till sina stationer för att sida vid sida, i ett respektfullt kamratskap, fortsätta bygga bilar och skapa välstånd. Utan giftiga kommentarer. Utan sårande påhopp.


hector.barajas@dagensarbete.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Artiklarna träffade hjärtat på mig”

Dagens Arbetes reportage om kampen mot rasismen i fikarummen har engagerat många läsare. Här publicerar vi en av berättelserna från industrigolvet.

3

Han hade nog deltagit – om han blivit inbjuden

Ledarkrönika Jeanette Herulf minns en döv man på en industri i södra Sverige och tänker på likheten mellan honom och dem som ännu inte fått lära sig svenska.

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

14

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

1

Så bemöter du fördomarna i fikarummet

DilemmatHur hanterar du fikarumsrasimen? DA frågade chefen på storbolaget, fackordföranden och en expert på främlingsfientlighet.

Lars Piirhonen. Foto:Sonja Jansson.

"Vi måste få upp ögonen på folk"

På skolgården var det Lars Piirhonen som fick ta emot rasistisk glåpord. När han nu ser hatet riktas mot andra grupper är han inte rädd för att sätta ner foten.

Läs mer från Dagens Arbete:

Batterifabriken läggs i Skellefteå

Batteritillverkaren Northvolt satsar i både Skellefteå och Västerås. Fabriken med tillverkning hamnar i Skellefteå, där 2000 till 2500 ska anställas där. Utvecklingen ska ligga i Västerås, med ungefär 300 anställda. DA rapporterar från dagens presskonferens.

Uppladdning för avgasfria gator

DA REDER UTDe framställs som det nya goda transportalternativet. Här i Sverige vill ett företag starta en batterifabrik som kan ge tusentals jobb. Men hur miljövänliga är egentligen elbilarna?

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Hallå där Joakim Carlsson …

Joakim Carlsson är en av 27 tävlande svenskar i Yrkes-VM i Abu Dhabi, som inleds i morgon lördag.”Jag skulle bli besviken om jag hamnade utanför topp tio”.

”Jag har ett stort 
ansvar för säkerheten”

Det här gör jag Lorena Olivares är ställare på pressvets, på Shiloh Industries i Rimbo.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Applechefen kollade in sin kartong i Iggesund

IGGESUNDS BRUKApplechefen Tim Cook var på snabbvisit i Sverige på torsdagen. Då avslöjades en mer än tio år gammal hemlighet – företagets kartong görs bland annat av Iggesunds bruk. Nu fick Cook se tillverkningen på plats.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Håll fingrarna borta från lönerna!

KrönikaAlliansens förslag om inträdesjobb är ett försök att runda kollektivavtalet och införa lagstadgad ingångslön. Det måste stoppas.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Robotforskare debuterar på Dramaten

Den världsberömda robotforskaren Danica Kragić Jensfelt kommer att blanda teater och föreläsning på Dramaten i nästa månad. Hon vill visa upp teknikens möjligheter men också visa på de moraliska fallgroparna.

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Återväxten i industrin

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Fördel Västerås i kampen om ny batterifabrik

Energijätten ABB går in som finansiär i Northvolts planerade batterifabrik. Därmed ökar chanserna för att det blir Västerås och inte Skellefteå som får anläggningen.

Hämta mer