Industriarbetarnas tidning

Lita inte på tysta överenskommelser

9 oktober, 2013

Skrivet av Anna Tiberg

Att missköta arbetstiderna kan leda till att du får sparken. Men det är inte bara de skrivna reglerna på en arbetsplats som har betydelse för om du får ta en extra paus.

Känner du till de skrivna reglerna på arbetsplatsen?

  •  Har ni oskrivna regler och är det i så fall problematiskt? Gå in på www.facebook.com/dagensarbete och diskutera eller kommentar artikeln här där du kan vara anonym.

TIPSA OSS!

  • Vi fördjupar vi oss i ämnen som rör ditt arbete. Vad vill du läsa mer om? Mejla red@da.se eller ställ din fråga här.

Lönefusket på LKAB

  • För att kunna bryta mot regler på arbetsplatsen måste du först känna till dem. Är reglerna nedskrivna ska du ha informerats om dem, annars kan arbetsgivaren inte påstå att du misskött dig (om inte felen är grova och självklara).
  • Men även om det finns skrivna regler kan praxis vara en annan. Hur brukar man göra, vilka är arbetsplatsens oskrivna regler? Kan man till exempel visa att en chef kände till att man brukar ta paus i strid mot reglerna, och att chefen inte har reagerat, antas chefen ha godkänt pauserna.
  • Bryter du mot en regel ska arbetsgivaren först och främst tillrättavisa dig, och klargöra att beteendet kan leda till uppsägning. Den hårdare formen, avskedande, är bara tillåten vid mycket grov misskötsamhet.
  • Arbetsgivaren kan naturligtvis säga att de oskrivna reglerna inte ska gälla längre och säga att man ska hålla sig till det skrivna. Men då gäller det skrivna från den stund man får beskedet, inte bakåt i tiden.
  • Alla arbetsplatser får sägas ha oskrivna regler. Att man tar naturliga pauser när produktionen rullar är till exempel vanligt. Exempel på tidigare rättsfall är det om anställda på en chokladfabrik som hämtade godis från lagret till fikarummet. Arbetarna avskedades för att ha begått regelbrott. Själva hänvisade de till hur man alltid hade gjort, och domstolen gav dem rätt. Ett annat fall handlar om en brevbärare som tog med sig ett paket hem utan att först betala via postförskott. Han hade glömt pengarna hemma, och betalade nästa dag. Men då var han redan polisanmäld och avskedades. Arbetskamraterna gjorde en namninsamling där man skrev att det var praxis att hämta egna paket och betala i efterhand. Det höll Arbetsdomstolen med om, och ogiltigförklarade avskedandet.

”Lyft frågan”

 

Dan Holke, chefsjurist på fackens juristbyrå LO-TCO Rättsskydd.

I förra numret skrev vi om arbetarna som tvingades sluta på LKAB för att de fuskat med övertiden. Själva säger de att de hade en överenskommelse med närmaste cheferna om att jobba på beting. Ska man lita på sådana överenskommelser?

– Det är farligt. Man bör tänka sig för och vara medveten om att man utsätter sig för en risk. Kalkylera med att arbetsledaren kan komma att förneka att han godkänt det hela. I det här fallet har man kvällstid åkt hemifrån för att stämpla ut från jobbet. Då räcker det nog inte att man kan visa att närmaste cheferna vet. Arbetsdomstolen skulle anse att man borde ha begripit att det här inte är okej.

 Alla arbetsplatser har oskrivna regler. Hur vet man vad som är okej?

– Någon i reportaget sa att när han började tyckte han att ”det här verkar underligt”, men sen gjorde han som alla andra. Det är farligt att glida med, fast man innerst inne vet att det man gör är fel. I ett sådant läge ska man lyfta frågan på sin arbetsplats.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Kan chefen tvinga mig att betala?

Kan chefen tvinga mig att betala?

Vad gäller om du slarvar på jobbet och råkar tappa något så att det förstörs? Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, reder ut vad som gäller.

Många känner sig lurade av Arbetsrättsexperten

Många känner sig lurade av Arbetsrättsexperten

Juristbyrån Arbetsrättsexperten lockar med gratis bedömning för personer som blivit av med jobbet. Men löften om snabb hjälp och skadeståndsersättning leder fort till fakturor på höga belopp.

Okunnig chef frestas att kränka

När cheferna är okunniga kan konkreta argument ersättas av auktoritära metoder. Det kan gå så långt att arbetstagare får sparken för att de inte håller med sina chefer, tror Gunnar Aronsson på arbetslivsinstitutet. Listan över lumpet behandlade arbetstagare som Dagens Arbete skrivit om kan bli lång. Här är några fall från de senaste månaderna: • […]

”Min bild är att vi får ett reellt inflytande”

”Min bild är att vi får ett reellt inflytande”

Josefine Larsson, utredare på IF Metall, ska ingå i regeringens las-grupp.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Företaget sa att det inte var deras fel att hon blev sjuk. Jaana Isaksson kämpade i tre år för att motbevisa dem.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Hon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

Skadades mellan jobb – nu ger Afa honom rätt

Skadades mellan jobb – nu ger Afa honom rätt

Mikaels företag gick i konkurs, och han hyrdes ut till ett annat bolag under uppsägningstiden. Där krossades han underarm men när arbetsskadan skulle regleras trodde inte Afa på honom. Sex år efter olyckan har Mikael fått rätt, och totalt 580 000 kronor i ersättning.

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.