”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Håll de kalla vindarna borta

Skräckdokumentären American Winter visar hur vanliga hyggliga familjer effektivt kvaddas ”over there”. Du blir arbetslös eller sjuk. Du genomgår en skilsmässa eller drabbas av ett dödsfall. Ett av dina barn har kanske särskilda behov. Så räcker inte pengarna, så stryps elen.

Och vips så saknar ni matpengar och du skäms, fördärvas och blir till slut sjuk själv av situationen, och ni vuxna gråter inför barnen, och barnen gråter inför föräldrarna, och särskilt dottern, för hon känner sig skyldig till mammas bedrövliga ekonomiska situation, eftersom det är hon som har magsjukdomen, som blev så dyr, och mammas skuld bara växer och växer, och det är inte nådigt att vara liten och sjuk då.

Och gossen oroar sig för att han inte kan hjälpa till med familjeekonomin, och han som så gärna vill gå på college sen, hur ska han nu kunna spara till studierna? Oron gnager, nöter och strax känner barnen sådan faslig skuld för att de alls kostar pengar, för mamma har inte ens råd med lunchbox till jobbet, och nu orkar barnen inte med skolan heller längre. Skamberget växer.

Och de som jobbar, jobbar ihjäl sig, för skitlöner och vanliga hyggliga familjer begriper inte hur det kunde bli så här, när det alldeles nyss inte alls var så här. Nyss åt ni middag, drack ni vin, drömde ni om framtiden, och hur skulle ni bo och vart ni skulle resa. ”Vi hade bra utbildning, vi hade jobb, vi hade trygghet.” Och det var ni som skänkte pengar till välgörenhet.

Och nu, nu står ni här i matbankskön, som bara växer, för när fattigdomen ökar höjs normen för att få hjälp. Hur kunde den amerikanska drömmen komma att handla om att överleva i stället för att leva, undrar du och fattar inte att ni som en trebarnsfamilj som tjänar 616 dollar (3 900 kronor) inte får någon hjälp överhuvudtaget. Men här står ni nu och ber om matkuponger och elpengar. Och ni får en slant men det räcker inte, och ni vräks, och nu bor ni plötsligt i ett garage, och sedan inte ens där längre, och din tolvårige son spyr i rännstenen eftersom han har sån ångest för att han, och du, hans mamma, tvingas ta in på härbärget.

Nä, det var sannerligen inte detta ni drömde om i era värsta mardrömmar, ty ni var en helt vanlig liten hygglig familj, men pappa råkade dö och då gick det utför och nu är det natt och ni måste ju ha tak över huvudet.

Konstigt kanske, men nu är till och med riskbolagsägaren orolig, fast han själv ger stora pengar till hjälporganisationen. Han säger att det är en myt att fler får det bättre när rika blir rikare. För om det stämde att välmående företag och rika människor är jobbskapande, så skulle USA

drunkna i jobb och då skulle inte de vanliga hyggliga familjerna köa i matbanksköerna. Och borgmästaren i Portland oroar sig också, investeringar i barn är dyrt, och effekterna tar lång tid att se, men å andra sidan om man inte satsar på just barnen kommer bekymren, problemen, huvudbryet om tjugo år. Offentliga sociala hjälpinsatser för en trygg framtid är nödvändiga, säger borgmästaren. Ty ett system som hellre skickar ut dyra akuta brandbilar, poliser, ambulanser i stället för att satsa på en bred sjukvårdsförsäkring, som skulle investera i de vanliga hyggliga familjerna, som inget annat vill, än att klara sig själv, är galet.

Och jag tänker: Hallå Sverige!

De amerikanska vintervindarna piskar redan kusten.

 

Läs mer: Krönikor | Susanna Alakoski

Läs mer från Dagens Arbete:

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Jorden skadas och anställda skadas

KRÖNIKAGretas budskap gäller även i arbets­livet – det gäller att agera nu för att spara liv, skriver Peter Larsson.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi bossar på planeten och gör vad vi vill

KrönikaMen tänk om det vore vi som blev upplockade och fick leva resten av livet i en bur, skriver Stefan Eriksson.

1

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

Plötsligt var vissa liv inget värda

KrönikaMedan makten sitter med armarna i kors fortsätter dödsskjutningarna, skriver Alexandra Pascalidou.

1

Bensinupproret

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

Lägerelden är ändå viktigast

KrönikaVad skulle vi bygga för samhälle om vi tvingades börja om? Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om att lägereldar förenar mer än tekniska framsteg.

Industrin och jämställdhet

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

GÄSTKRÖNIKATack för att mina sunkiga värderingar ifrågasattes i tid, annars kanske jag också varit en medelålders, vit man som på Facebook postat hatiska inlägg om invandrare och kvinnor”, skriver Kennet Bergqvist.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

GästkrönikaSvetsaren och feministen Maria Höök funderar över gränslandet mellan okej och kränkande skämt, och när man själv blir en del av problemet.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

BONUS I INDUSTRIN

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

Gästkrönika”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

1

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Klyftorna är ett problem – för alla

Krönika”Den svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.