”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Debatt om arbetslivsforskning

”Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck”

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

Om skribenten:

Anthony Kallevig har sedan 1984 haft en rad uppdrag för LO i Norge, där han nu är utredningschef. Han har särskilt ägnat sig åt innovationsutveckling och industripolitik.

Detta skriver han i ett inlägg som fortsätter debatten om den framtida arbetslivsforskningen:

– De fackliga rättigheterna och partssamarbetet i norden ställs inför nya utmaningar.

Därför behövs ny kunskap om hur medbestämmande- och medinflytandesystemen fungerar på samhälls- och verksamhetsnivå när exempelvis den fackliga organisationsgraden minskar, arbetskraftens rörlighet leder till mångkulturella arbetsorganisationer, nya standardiserade ledningsmodeller ersätter de nordiska.

– Det finns ett behov av forskningsbaserad kunskap för att bättre förstå hur politiken bör utvecklas i framtiden, understryker Kallevig.

– Arbetslivsforskningen var viktig då arbetslivet utvecklades efter andra världskriget. Men sådan forskning tillmäts inte längre lika stor betydelse. Finanskrisen 2008 visade hur globaliseringen ökar pressen på våra verksamheter och behovet att finna mer innovativa organisations- och ledningsmodeller. Det kunde arbetslivsforskningen bidra med då, men var är den nu?

Anthony Kallevig lyfter fram professor Gunnar Aronssons förslag tidigare om ett Nordiskt arbetslivsinstitut:

– Kanske är det förslaget vad som behövs för de överlevande arbetslivsforskarna i Norden?

/LENNART LUND, Debattredaktör.

Anthony Kallevigs debattinlägg i sin helhet (norska)

Er det mulig å gjenskape den nordiske kvalitative arbeidslivsforskningen,   eller er den tapt?

Et av den nordiske  samarbeidsmodellens fortrinn ligger i de relativt velfungerende demokratiske ordningene i nordisk arbeidsliv. I Norden hviler denne samarbeidsmodellen på to sentrale forutsetninger:

  • Felles vilje til utvikling mot et velfungerende demokratisk arbeidsliv,
  • og en felles innsats for en stadig mer konkurransedyktig og innovativt arbeids- og næringsliv.

Det er bred enighet om at det nordiske  medbestemmelses- og medvirkningssystemet har høy legitimitet hos både myndighetene og arbeidslivets parter. Dette er også grunnlaget for vårt trepartssamarbeid, som er unikt.

De utfordringer arbeidslivet møter i en globalisert økonomi medfører at de bedriftsdemokratiske ordningene risikerer å ikke bli vedlikeholdt eller videreutviklet i årene fremover.  Bakgrunnen er at trykket utenfra fra bl.a. utenlandsk eide virksomheter, andre ledelsesmodeller øker, sammen med økt arbeidsinnvandring fra land med andre arbeidsslivskulturer. Dette er bare noen  av mange eksempler på de utfordringer de faglige rettighetene og partssamarbeidet blir stilt overfor.

Utviklingen av den nordiske samarbeidsmodellen har også vært tuftet på et tett samspill mellom partene og nordiske forskningsmiljø. Det som har spilt en sentral rolle i dette  samspillet har vært både det å frembringe forskningsbasert kunnskap, men også den handlingsorienterte forskningen, hvor forsøksvirksomhet har flyttet grensene for hva som er mulig og ønskelig omstilling.

Det er her nok å henvise til partenes nære relasjoner til arbeidslivsforskningsmiljøene som grunnlag for bedriftsdemokratiutviklingen. I Norge påvirket  Samarbeidsforsøkene på sekstitallet, (Emery og Thorsrud)  innretningen av LO og NHOs Hovedavtale, del B og ulike lover og avtaler. Dette gjaldt ikke minst aksjelovens del om  ansatte deltakelse i styrene og arbeidsmiljøloven av 1977.

Partenes felles satsing på medarbeiderinvolvering på arbeidsplassene gjennom forskningsprogrammene BU- 2000 og VS- 2010 i perioden 1994 til 2007, hadde også stor betydning for denne  utviklingen. De bidro til å styrke tilveksten av forskernes kunnskap om partsforholdene i arbeidslivet og om  bedriftsledelsens og de tillitsvalgtes utfordringer.

Fra et arbeidslivsperspektiv ser vi nå et tydelig behov for en mer bevisst satsing på forskning om hvordan det nordiske medbestemmelses- og medvirkningssystemet fungerer på både samfunns- og virksomhetsnivå.

Det er nødvendig å fremskaffe innsikt og ny kunnskap om hvordan medbestemmelses- og
medvirkningssystemet påvirkes og om den Nordiske samarbeidsmodellen kan opprettholdes. For eksempel:

  • når organisasjonsprosenten svekkes
  • når arbeidsmobilitet fører til flerkulturelle arbeidsorganisasjoner, eller
  • når bedrifters betingelser styres av egen posisjon i verdikjeder.
  • når nye standardiserte ledelsesmodeller erstatter de nordiske

Dette er  problemstillinger som det blir viktig å følge i årene fremover.

Det er behov for forskningsbasert kunnskap for bedre å kunne forstå hvilke konsekvenser denne utviklingen får for  fremtidig politikkutforming. Dette gjelder i like stor grad at virksomhetene selv forstår utfordringene som også oppstår ved endringsprosesser.

Forskningsbasert kunnskap om medbestemmelses- og medvirkningsordningene og om den nordiske samarbeidsorienterte ledelsesmodellen  er viktig for å kunne nyttiggjøre seg ordningene og utvikle dem.

Norden ligger på topp i å ha verdens  mest kunnskapsintensive arbeidsstyrke. Gode utdanningsinstitusjoner, høy grad av forskning og innovasjon et effektivt og globalisert næringsliv med verdensledende teknologier og arbeidstakere som er kompetente, engasjerte og som representerer et uutnyttet innovasjonspotensial for Nordisk innovasjonsevne.

Innovasjons og kunnskapsledelse er to viktige lederegenskaper for drive fram økt innovasjon på arbeidsplassene. Men selv om ledelsen har et styringsansvar så har alle medarbeidere en rett og plikt til å drive fram utvikling og innovasjon for å styrke egen arbeidsplass innovasjons – og konkurransekraft.

Disse  utfordringene  må adresseres til alle parter i de respektive Nordiske land ; ved at de politiske myndighetene prioriterer  relevante nasjonale programsatsinger, Nordiske program og at arbeidsorganisering vies oppmerksomhet i EUs Horisont 2020 satsing.  Men det er ikke tilstrekkelig at bare myndighetene alene gjør dette. Også arbeidslivets parter  må ta et aktivt  eierforhold til problemstillinger gjennom å prioritere arbeidsinnsats og midler.  Tilsynsmyndighetene må også klargjør sine behov og roller i videreutviklingen av partssamarbeidet, ved at virksomhetene gjennom vilje til aktiv kunnskapsutvikling og eksperimentering sikrer praksisnære problemstillinger, og ikke minst ved at forskningsmiljøene i Norden blir utfordret til å utforme gode og forskbare problemstillinger.

Hvis dette i det hele tatt skal være mulig må vi revitalisere det kvalitative  Nordiske arbeidslivsforskningsmiljøet.  Registerdatabasert makro relatert arbeidslivsforskning er viktig og nødvendig, men det har vist seg utilstrekkelig  i å kunne gi oss ny innsikt og kunnskap om det som faktisk skjer av endringer ute på våre flerkulturelle  arbeidsplasser og hvordan dette mangfoldet påvirker samhandlingsformer, produktivitet og verdiskaping. Dette evnet den kvalitative aksjonsrettede arbeidslivsforskningen å gi oss kunnskap om. Den var viktig da vi utviklet arbeidslivet vårt  etter 2. verdenskrig, men nå tillegges den ikke like stor betydning.  Finanskrisen i 2008 viste oss til fulle at globaliseringen øker presset på våre virksomheter og deres behov for å finne mer effektive og innovative organisasjons- og ledelsesmodeller. Det var dette den kvalitative arbeidslivsforskningen kunne bidra til, men hvor er de nå?

Kanskje er ideen om en virtuell Nordisk Arbeidslivsforsknings institusjon  et konstruktivt bidrag til å øke mobiliteten blant de gjenlevende arbeidlivsforskerne i Norden?

Anthony Kallevig, LO i Norge.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

2

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi har mycket att lära av Ludvika

LEDARECivilsamhället är avgörande i motståndet mot nazism. Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar, skriver Helle Klein i sin ledare.

40 år av bombhot, mord och politik

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.