Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Den nordiska samarbets­modellen är under tryck”

11 juni, 2014

Skrivet av Anthony Kallevig, LO i Norge.

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

Om skribenten:

Anthony Kallevig har sedan 1984 haft en rad uppdrag för LO i Norge, där han nu är utredningschef. Han har särskilt ägnat sig åt innovationsutveckling och industripolitik.

Detta skriver han i ett inlägg som fortsätter debatten om den framtida arbetslivsforskningen:

– De fackliga rättigheterna och partssamarbetet i norden ställs inför nya utmaningar.

Därför behövs ny kunskap om hur medbestämmande- och medinflytandesystemen fungerar på samhälls- och verksamhetsnivå när exempelvis den fackliga organisationsgraden minskar, arbetskraftens rörlighet leder till mångkulturella arbetsorganisationer, nya standardiserade ledningsmodeller ersätter de nordiska.

– Det finns ett behov av forskningsbaserad kunskap för att bättre förstå hur politiken bör utvecklas i framtiden, understryker Kallevig.

– Arbetslivsforskningen var viktig då arbetslivet utvecklades efter andra världskriget. Men sådan forskning tillmäts inte längre lika stor betydelse. Finanskrisen 2008 visade hur globaliseringen ökar pressen på våra verksamheter och behovet att finna mer innovativa organisations- och ledningsmodeller. Det kunde arbetslivsforskningen bidra med då, men var är den nu?

Anthony Kallevig lyfter fram professor Gunnar Aronssons förslag tidigare om ett Nordiskt arbetslivsinstitut:

– Kanske är det förslaget vad som behövs för de överlevande arbetslivsforskarna i Norden?

/LENNART LUND, Debattredaktör.

Anthony Kallevigs debattinlägg i sin helhet (norska)

Er det mulig å gjenskape den nordiske kvalitative arbeidslivsforskningen,   eller er den tapt?

Et av den nordiske  samarbeidsmodellens fortrinn ligger i de relativt velfungerende demokratiske ordningene i nordisk arbeidsliv. I Norden hviler denne samarbeidsmodellen på to sentrale forutsetninger:

  • Felles vilje til utvikling mot et velfungerende demokratisk arbeidsliv,
  • og en felles innsats for en stadig mer konkurransedyktig og innovativt arbeids- og næringsliv.

Det er bred enighet om at det nordiske  medbestemmelses- og medvirkningssystemet har høy legitimitet hos både myndighetene og arbeidslivets parter. Dette er også grunnlaget for vårt trepartssamarbeid, som er unikt.

De utfordringer arbeidslivet møter i en globalisert økonomi medfører at de bedriftsdemokratiske ordningene risikerer å ikke bli vedlikeholdt eller videreutviklet i årene fremover.  Bakgrunnen er at trykket utenfra fra bl.a. utenlandsk eide virksomheter, andre ledelsesmodeller øker, sammen med økt arbeidsinnvandring fra land med andre arbeidsslivskulturer. Dette er bare noen  av mange eksempler på de utfordringer de faglige rettighetene og partssamarbeidet blir stilt overfor.

Utviklingen av den nordiske samarbeidsmodellen har også vært tuftet på et tett samspill mellom partene og nordiske forskningsmiljø. Det som har spilt en sentral rolle i dette  samspillet har vært både det å frembringe forskningsbasert kunnskap, men også den handlingsorienterte forskningen, hvor forsøksvirksomhet har flyttet grensene for hva som er mulig og ønskelig omstilling.

Det er her nok å henvise til partenes nære relasjoner til arbeidslivsforskningsmiljøene som grunnlag for bedriftsdemokratiutviklingen. I Norge påvirket  Samarbeidsforsøkene på sekstitallet, (Emery og Thorsrud)  innretningen av LO og NHOs Hovedavtale, del B og ulike lover og avtaler. Dette gjaldt ikke minst aksjelovens del om  ansatte deltakelse i styrene og arbeidsmiljøloven av 1977.

Partenes felles satsing på medarbeiderinvolvering på arbeidsplassene gjennom forskningsprogrammene BU- 2000 og VS- 2010 i perioden 1994 til 2007, hadde også stor betydning for denne  utviklingen. De bidro til å styrke tilveksten av forskernes kunnskap om partsforholdene i arbeidslivet og om  bedriftsledelsens og de tillitsvalgtes utfordringer.

Fra et arbeidslivsperspektiv ser vi nå et tydelig behov for en mer bevisst satsing på forskning om hvordan det nordiske medbestemmelses- og medvirkningssystemet fungerer på både samfunns- og virksomhetsnivå.

Det er nødvendig å fremskaffe innsikt og ny kunnskap om hvordan medbestemmelses- og
medvirkningssystemet påvirkes og om den Nordiske samarbeidsmodellen kan opprettholdes. For eksempel:

  • når organisasjonsprosenten svekkes
  • når arbeidsmobilitet fører til flerkulturelle arbeidsorganisasjoner, eller
  • når bedrifters betingelser styres av egen posisjon i verdikjeder.
  • når nye standardiserte ledelsesmodeller erstatter de nordiske

Dette er  problemstillinger som det blir viktig å følge i årene fremover.

Det er behov for forskningsbasert kunnskap for bedre å kunne forstå hvilke konsekvenser denne utviklingen får for  fremtidig politikkutforming. Dette gjelder i like stor grad at virksomhetene selv forstår utfordringene som også oppstår ved endringsprosesser.

Forskningsbasert kunnskap om medbestemmelses- og medvirkningsordningene og om den nordiske samarbeidsorienterte ledelsesmodellen  er viktig for å kunne nyttiggjøre seg ordningene og utvikle dem.

Norden ligger på topp i å ha verdens  mest kunnskapsintensive arbeidsstyrke. Gode utdanningsinstitusjoner, høy grad av forskning og innovasjon et effektivt og globalisert næringsliv med verdensledende teknologier og arbeidstakere som er kompetente, engasjerte og som representerer et uutnyttet innovasjonspotensial for Nordisk innovasjonsevne.

Innovasjons og kunnskapsledelse er to viktige lederegenskaper for drive fram økt innovasjon på arbeidsplassene. Men selv om ledelsen har et styringsansvar så har alle medarbeidere en rett og plikt til å drive fram utvikling og innovasjon for å styrke egen arbeidsplass innovasjons – og konkurransekraft.

Disse  utfordringene  må adresseres til alle parter i de respektive Nordiske land ; ved at de politiske myndighetene prioriterer  relevante nasjonale programsatsinger, Nordiske program og at arbeidsorganisering vies oppmerksomhet i EUs Horisont 2020 satsing.  Men det er ikke tilstrekkelig at bare myndighetene alene gjør dette. Også arbeidslivets parter  må ta et aktivt  eierforhold til problemstillinger gjennom å prioritere arbeidsinnsats og midler.  Tilsynsmyndighetene må også klargjør sine behov og roller i videreutviklingen av partssamarbeidet, ved at virksomhetene gjennom vilje til aktiv kunnskapsutvikling og eksperimentering sikrer praksisnære problemstillinger, og ikke minst ved at forskningsmiljøene i Norden blir utfordret til å utforme gode og forskbare problemstillinger.

Hvis dette i det hele tatt skal være mulig må vi revitalisere det kvalitative  Nordiske arbeidslivsforskningsmiljøet.  Registerdatabasert makro relatert arbeidslivsforskning er viktig og nødvendig, men det har vist seg utilstrekkelig  i å kunne gi oss ny innsikt og kunnskap om det som faktisk skjer av endringer ute på våre flerkulturelle  arbeidsplasser og hvordan dette mangfoldet påvirker samhandlingsformer, produktivitet og verdiskaping. Dette evnet den kvalitative aksjonsrettede arbeidslivsforskningen å gi oss kunnskap om. Den var viktig da vi utviklet arbeidslivet vårt  etter 2. verdenskrig, men nå tillegges den ikke like stor betydning.  Finanskrisen i 2008 viste oss til fulle at globaliseringen øker presset på våre virksomheter og deres behov for å finne mer effektive og innovative organisasjons- og ledelsesmodeller. Det var dette den kvalitative arbeidslivsforskningen kunne bidra til, men hvor er de nå?

Kanskje er ideen om en virtuell Nordisk Arbeidslivsforsknings institusjon  et konstruktivt bidrag til å øke mobiliteten blant de gjenlevende arbeidlivsforskerne i Norden?

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

Arbetslivs­forskningen är en ödesfråga!

Med facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

Svensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

”Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö”

”Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö”

När Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

”Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet”

Arbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

”Svensk arbetslivsforskning är utarmad”

Samtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.