Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Debatt om arbetslivsforskning

”Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck”

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

Om skribenten:

Anthony Kallevig har sedan 1984 haft en rad uppdrag för LO i Norge, där han nu är utredningschef. Han har särskilt ägnat sig åt innovationsutveckling och industripolitik.

Detta skriver han i ett inlägg som fortsätter debatten om den framtida arbetslivsforskningen:

– De fackliga rättigheterna och partssamarbetet i norden ställs inför nya utmaningar.

Därför behövs ny kunskap om hur medbestämmande- och medinflytandesystemen fungerar på samhälls- och verksamhetsnivå när exempelvis den fackliga organisationsgraden minskar, arbetskraftens rörlighet leder till mångkulturella arbetsorganisationer, nya standardiserade ledningsmodeller ersätter de nordiska.

– Det finns ett behov av forskningsbaserad kunskap för att bättre förstå hur politiken bör utvecklas i framtiden, understryker Kallevig.

– Arbetslivsforskningen var viktig då arbetslivet utvecklades efter andra världskriget. Men sådan forskning tillmäts inte längre lika stor betydelse. Finanskrisen 2008 visade hur globaliseringen ökar pressen på våra verksamheter och behovet att finna mer innovativa organisations- och ledningsmodeller. Det kunde arbetslivsforskningen bidra med då, men var är den nu?

Anthony Kallevig lyfter fram professor Gunnar Aronssons förslag tidigare om ett Nordiskt arbetslivsinstitut:

– Kanske är det förslaget vad som behövs för de överlevande arbetslivsforskarna i Norden?

/LENNART LUND, Debattredaktör.

Anthony Kallevigs debattinlägg i sin helhet (norska)

Er det mulig å gjenskape den nordiske kvalitative arbeidslivsforskningen,   eller er den tapt?

Et av den nordiske  samarbeidsmodellens fortrinn ligger i de relativt velfungerende demokratiske ordningene i nordisk arbeidsliv. I Norden hviler denne samarbeidsmodellen på to sentrale forutsetninger:

  • Felles vilje til utvikling mot et velfungerende demokratisk arbeidsliv,
  • og en felles innsats for en stadig mer konkurransedyktig og innovativt arbeids- og næringsliv.

Det er bred enighet om at det nordiske  medbestemmelses- og medvirkningssystemet har høy legitimitet hos både myndighetene og arbeidslivets parter. Dette er også grunnlaget for vårt trepartssamarbeid, som er unikt.

De utfordringer arbeidslivet møter i en globalisert økonomi medfører at de bedriftsdemokratiske ordningene risikerer å ikke bli vedlikeholdt eller videreutviklet i årene fremover.  Bakgrunnen er at trykket utenfra fra bl.a. utenlandsk eide virksomheter, andre ledelsesmodeller øker, sammen med økt arbeidsinnvandring fra land med andre arbeidsslivskulturer. Dette er bare noen  av mange eksempler på de utfordringer de faglige rettighetene og partssamarbeidet blir stilt overfor.

Utviklingen av den nordiske samarbeidsmodellen har også vært tuftet på et tett samspill mellom partene og nordiske forskningsmiljø. Det som har spilt en sentral rolle i dette  samspillet har vært både det å frembringe forskningsbasert kunnskap, men også den handlingsorienterte forskningen, hvor forsøksvirksomhet har flyttet grensene for hva som er mulig og ønskelig omstilling.

Det er her nok å henvise til partenes nære relasjoner til arbeidslivsforskningsmiljøene som grunnlag for bedriftsdemokratiutviklingen. I Norge påvirket  Samarbeidsforsøkene på sekstitallet, (Emery og Thorsrud)  innretningen av LO og NHOs Hovedavtale, del B og ulike lover og avtaler. Dette gjaldt ikke minst aksjelovens del om  ansatte deltakelse i styrene og arbeidsmiljøloven av 1977.

Partenes felles satsing på medarbeiderinvolvering på arbeidsplassene gjennom forskningsprogrammene BU- 2000 og VS- 2010 i perioden 1994 til 2007, hadde også stor betydning for denne  utviklingen. De bidro til å styrke tilveksten av forskernes kunnskap om partsforholdene i arbeidslivet og om  bedriftsledelsens og de tillitsvalgtes utfordringer.

Fra et arbeidslivsperspektiv ser vi nå et tydelig behov for en mer bevisst satsing på forskning om hvordan det nordiske medbestemmelses- og medvirkningssystemet fungerer på både samfunns- og virksomhetsnivå.

Det er nødvendig å fremskaffe innsikt og ny kunnskap om hvordan medbestemmelses- og
medvirkningssystemet påvirkes og om den Nordiske samarbeidsmodellen kan opprettholdes. For eksempel:

  • når organisasjonsprosenten svekkes
  • når arbeidsmobilitet fører til flerkulturelle arbeidsorganisasjoner, eller
  • når bedrifters betingelser styres av egen posisjon i verdikjeder.
  • når nye standardiserte ledelsesmodeller erstatter de nordiske

Dette er  problemstillinger som det blir viktig å følge i årene fremover.

Det er behov for forskningsbasert kunnskap for bedre å kunne forstå hvilke konsekvenser denne utviklingen får for  fremtidig politikkutforming. Dette gjelder i like stor grad at virksomhetene selv forstår utfordringene som også oppstår ved endringsprosesser.

Forskningsbasert kunnskap om medbestemmelses- og medvirkningsordningene og om den nordiske samarbeidsorienterte ledelsesmodellen  er viktig for å kunne nyttiggjøre seg ordningene og utvikle dem.

Norden ligger på topp i å ha verdens  mest kunnskapsintensive arbeidsstyrke. Gode utdanningsinstitusjoner, høy grad av forskning og innovasjon et effektivt og globalisert næringsliv med verdensledende teknologier og arbeidstakere som er kompetente, engasjerte og som representerer et uutnyttet innovasjonspotensial for Nordisk innovasjonsevne.

Innovasjons og kunnskapsledelse er to viktige lederegenskaper for drive fram økt innovasjon på arbeidsplassene. Men selv om ledelsen har et styringsansvar så har alle medarbeidere en rett og plikt til å drive fram utvikling og innovasjon for å styrke egen arbeidsplass innovasjons – og konkurransekraft.

Disse  utfordringene  må adresseres til alle parter i de respektive Nordiske land ; ved at de politiske myndighetene prioriterer  relevante nasjonale programsatsinger, Nordiske program og at arbeidsorganisering vies oppmerksomhet i EUs Horisont 2020 satsing.  Men det er ikke tilstrekkelig at bare myndighetene alene gjør dette. Også arbeidslivets parter  må ta et aktivt  eierforhold til problemstillinger gjennom å prioritere arbeidsinnsats og midler.  Tilsynsmyndighetene må også klargjør sine behov og roller i videreutviklingen av partssamarbeidet, ved at virksomhetene gjennom vilje til aktiv kunnskapsutvikling og eksperimentering sikrer praksisnære problemstillinger, og ikke minst ved at forskningsmiljøene i Norden blir utfordret til å utforme gode og forskbare problemstillinger.

Hvis dette i det hele tatt skal være mulig må vi revitalisere det kvalitative  Nordiske arbeidslivsforskningsmiljøet.  Registerdatabasert makro relatert arbeidslivsforskning er viktig og nødvendig, men det har vist seg utilstrekkelig  i å kunne gi oss ny innsikt og kunnskap om det som faktisk skjer av endringer ute på våre flerkulturelle  arbeidsplasser og hvordan dette mangfoldet påvirker samhandlingsformer, produktivitet og verdiskaping. Dette evnet den kvalitative aksjonsrettede arbeidslivsforskningen å gi oss kunnskap om. Den var viktig da vi utviklet arbeidslivet vårt  etter 2. verdenskrig, men nå tillegges den ikke like stor betydning.  Finanskrisen i 2008 viste oss til fulle at globaliseringen øker presset på våre virksomheter og deres behov for å finne mer effektive og innovative organisasjons- og ledelsesmodeller. Det var dette den kvalitative arbeidslivsforskningen kunne bidra til, men hvor er de nå?

Kanskje er ideen om en virtuell Nordisk Arbeidslivsforsknings institusjon  et konstruktivt bidrag til å øke mobiliteten blant de gjenlevende arbeidlivsforskerne i Norden?

Läs mer: Debatt

Anthony Kallevig, LO i Norge.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

”Denna dag, liksom de flesta denna vecka, är det ganska öde”

LäsarbildenLars-Eric Jönsson på Tetra Pak i Lund om hur hans jobb har påverkats av Coronakrisen.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Läs hela bevakningen av Coronakrisen här

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

Nya regler ska ge fler rätt till a-kassa

a-kassaDen som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Info om coronaviruset på flera språk

Nyheter om det nya coronaviruset i Sverige på english, العربية, suomeksi, Soomaali, فارسی|دری, Kurmancî, سۆرانی, davvisámegilli, romani, meänkielelä och på lätt svenska.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DebattDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Så kan du själv byta olja på bilen

Tips från proffsetAtt byta motorolja med jämna mellanrum är helt avgörande för om bilen ska leva länge. Bilmekanikern Aws Hashem på Bavaria bilverkstad i Solna visar hur du byter olja som ett proffs.

"Jag gillar det kluriga, att lösa saker”

ProfilenNatur och industri får inspirera när Bea Olsson skapar. Drivved från Klarälven blir lyktor, lampor och möbler.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.