”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Debatt om arbetslivsforskning

”Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck”

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

Om skribenten:

Anthony Kallevig har sedan 1984 haft en rad uppdrag för LO i Norge, där han nu är utredningschef. Han har särskilt ägnat sig åt innovationsutveckling och industripolitik.

Detta skriver han i ett inlägg som fortsätter debatten om den framtida arbetslivsforskningen:

– De fackliga rättigheterna och partssamarbetet i norden ställs inför nya utmaningar.

Därför behövs ny kunskap om hur medbestämmande- och medinflytandesystemen fungerar på samhälls- och verksamhetsnivå när exempelvis den fackliga organisationsgraden minskar, arbetskraftens rörlighet leder till mångkulturella arbetsorganisationer, nya standardiserade ledningsmodeller ersätter de nordiska.

– Det finns ett behov av forskningsbaserad kunskap för att bättre förstå hur politiken bör utvecklas i framtiden, understryker Kallevig.

– Arbetslivsforskningen var viktig då arbetslivet utvecklades efter andra världskriget. Men sådan forskning tillmäts inte längre lika stor betydelse. Finanskrisen 2008 visade hur globaliseringen ökar pressen på våra verksamheter och behovet att finna mer innovativa organisations- och ledningsmodeller. Det kunde arbetslivsforskningen bidra med då, men var är den nu?

Anthony Kallevig lyfter fram professor Gunnar Aronssons förslag tidigare om ett Nordiskt arbetslivsinstitut:

– Kanske är det förslaget vad som behövs för de överlevande arbetslivsforskarna i Norden?

/LENNART LUND, Debattredaktör.

Anthony Kallevigs debattinlägg i sin helhet (norska)

Er det mulig å gjenskape den nordiske kvalitative arbeidslivsforskningen,   eller er den tapt?

Et av den nordiske  samarbeidsmodellens fortrinn ligger i de relativt velfungerende demokratiske ordningene i nordisk arbeidsliv. I Norden hviler denne samarbeidsmodellen på to sentrale forutsetninger:

  • Felles vilje til utvikling mot et velfungerende demokratisk arbeidsliv,
  • og en felles innsats for en stadig mer konkurransedyktig og innovativt arbeids- og næringsliv.

Det er bred enighet om at det nordiske  medbestemmelses- og medvirkningssystemet har høy legitimitet hos både myndighetene og arbeidslivets parter. Dette er også grunnlaget for vårt trepartssamarbeid, som er unikt.

De utfordringer arbeidslivet møter i en globalisert økonomi medfører at de bedriftsdemokratiske ordningene risikerer å ikke bli vedlikeholdt eller videreutviklet i årene fremover.  Bakgrunnen er at trykket utenfra fra bl.a. utenlandsk eide virksomheter, andre ledelsesmodeller øker, sammen med økt arbeidsinnvandring fra land med andre arbeidsslivskulturer. Dette er bare noen  av mange eksempler på de utfordringer de faglige rettighetene og partssamarbeidet blir stilt overfor.

Utviklingen av den nordiske samarbeidsmodellen har også vært tuftet på et tett samspill mellom partene og nordiske forskningsmiljø. Det som har spilt en sentral rolle i dette  samspillet har vært både det å frembringe forskningsbasert kunnskap, men også den handlingsorienterte forskningen, hvor forsøksvirksomhet har flyttet grensene for hva som er mulig og ønskelig omstilling.

Det er her nok å henvise til partenes nære relasjoner til arbeidslivsforskningsmiljøene som grunnlag for bedriftsdemokratiutviklingen. I Norge påvirket  Samarbeidsforsøkene på sekstitallet, (Emery og Thorsrud)  innretningen av LO og NHOs Hovedavtale, del B og ulike lover og avtaler. Dette gjaldt ikke minst aksjelovens del om  ansatte deltakelse i styrene og arbeidsmiljøloven av 1977.

Partenes felles satsing på medarbeiderinvolvering på arbeidsplassene gjennom forskningsprogrammene BU- 2000 og VS- 2010 i perioden 1994 til 2007, hadde også stor betydning for denne  utviklingen. De bidro til å styrke tilveksten av forskernes kunnskap om partsforholdene i arbeidslivet og om  bedriftsledelsens og de tillitsvalgtes utfordringer.

Fra et arbeidslivsperspektiv ser vi nå et tydelig behov for en mer bevisst satsing på forskning om hvordan det nordiske medbestemmelses- og medvirkningssystemet fungerer på både samfunns- og virksomhetsnivå.

Det er nødvendig å fremskaffe innsikt og ny kunnskap om hvordan medbestemmelses- og
medvirkningssystemet påvirkes og om den Nordiske samarbeidsmodellen kan opprettholdes. For eksempel:

  • når organisasjonsprosenten svekkes
  • når arbeidsmobilitet fører til flerkulturelle arbeidsorganisasjoner, eller
  • når bedrifters betingelser styres av egen posisjon i verdikjeder.
  • når nye standardiserte ledelsesmodeller erstatter de nordiske

Dette er  problemstillinger som det blir viktig å følge i årene fremover.

Det er behov for forskningsbasert kunnskap for bedre å kunne forstå hvilke konsekvenser denne utviklingen får for  fremtidig politikkutforming. Dette gjelder i like stor grad at virksomhetene selv forstår utfordringene som også oppstår ved endringsprosesser.

Forskningsbasert kunnskap om medbestemmelses- og medvirkningsordningene og om den nordiske samarbeidsorienterte ledelsesmodellen  er viktig for å kunne nyttiggjøre seg ordningene og utvikle dem.

Norden ligger på topp i å ha verdens  mest kunnskapsintensive arbeidsstyrke. Gode utdanningsinstitusjoner, høy grad av forskning og innovasjon et effektivt og globalisert næringsliv med verdensledende teknologier og arbeidstakere som er kompetente, engasjerte og som representerer et uutnyttet innovasjonspotensial for Nordisk innovasjonsevne.

Innovasjons og kunnskapsledelse er to viktige lederegenskaper for drive fram økt innovasjon på arbeidsplassene. Men selv om ledelsen har et styringsansvar så har alle medarbeidere en rett og plikt til å drive fram utvikling og innovasjon for å styrke egen arbeidsplass innovasjons – og konkurransekraft.

Disse  utfordringene  må adresseres til alle parter i de respektive Nordiske land ; ved at de politiske myndighetene prioriterer  relevante nasjonale programsatsinger, Nordiske program og at arbeidsorganisering vies oppmerksomhet i EUs Horisont 2020 satsing.  Men det er ikke tilstrekkelig at bare myndighetene alene gjør dette. Også arbeidslivets parter  må ta et aktivt  eierforhold til problemstillinger gjennom å prioritere arbeidsinnsats og midler.  Tilsynsmyndighetene må også klargjør sine behov og roller i videreutviklingen av partssamarbeidet, ved at virksomhetene gjennom vilje til aktiv kunnskapsutvikling og eksperimentering sikrer praksisnære problemstillinger, og ikke minst ved at forskningsmiljøene i Norden blir utfordret til å utforme gode og forskbare problemstillinger.

Hvis dette i det hele tatt skal være mulig må vi revitalisere det kvalitative  Nordiske arbeidslivsforskningsmiljøet.  Registerdatabasert makro relatert arbeidslivsforskning er viktig og nødvendig, men det har vist seg utilstrekkelig  i å kunne gi oss ny innsikt og kunnskap om det som faktisk skjer av endringer ute på våre flerkulturelle  arbeidsplasser og hvordan dette mangfoldet påvirker samhandlingsformer, produktivitet og verdiskaping. Dette evnet den kvalitative aksjonsrettede arbeidslivsforskningen å gi oss kunnskap om. Den var viktig da vi utviklet arbeidslivet vårt  etter 2. verdenskrig, men nå tillegges den ikke like stor betydning.  Finanskrisen i 2008 viste oss til fulle at globaliseringen øker presset på våre virksomheter og deres behov for å finne mer effektive og innovative organisasjons- og ledelsesmodeller. Det var dette den kvalitative arbeidslivsforskningen kunne bidra til, men hvor er de nå?

Kanskje er ideen om en virtuell Nordisk Arbeidslivsforsknings institusjon  et konstruktivt bidrag til å øke mobiliteten blant de gjenlevende arbeidlivsforskerne i Norden?

Anthony Kallevig, LO i Norge.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Alla artiklar om Skuggsamhället

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Foto: Anders Hansson

Den sista torsken

BildreportagetFotografen Anders Hansson skildrar torskfiskarnas vardag i Östersjön.

Se alla bildreportage

”Det är stort att få göra det lilla”

Vad hände sen?Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

Battlefield 3

När fabriken invaderas av fiender

Industrin i tv-spel.Smältugnar, kraftstationer och maskinverkstäder. Ibland hämtar tv-spelen inspiration från välkända fabriksmiljöer.

Får de tala om vem som är sjuk?

FRÅGA DA | INTEGRITETVad säger GDPR om att en arbetsgivare skickar ut e-post till alla avdelningar på arbetsplatsen med diverse information, exempelvis frånvaro? Juristen Henrik Ask reder ut.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Halkig väg till pengarna

KOLL PÅ | EFTER OLYCKANCyklar du omkull på väg till jobbet? Eller halkar på gångbanan? Du kan ha rätt till ersättning – men reglerna är krångliga.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Arbetare visas på nytt sätt

FRÅN ROMAN TILL SERIEFIGUR Den svenska arbetarlitteraturen har alltid skildrat miljöer som sällan syns i politiken eller media. Nu hittar en ny generation arbetarförfattare andra uttryck för att beskriva verkligheten.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.