”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Debatt om arbetslivsforskning

”Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet”

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

Gunnar Aronsson är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och var tidigare knuten till ALI (Arbetslivsinstitutet). Hans forskning handlar om sambandet mellan arbetets organisering och stress och hälsa.

Arbetslivsforskning är en av flera källor till sådan kunskap. Min utgångspunkt här är densamma som Ann Bergmans när hon i DA-debatt skrev. ”Om arbetslivet är så viktigt som alla säger borde forskning om arbetslivet vara lika viktigt. Men så är det inte”. Ann Bergman fortsatte med en rad frågor angelägna forskningsfrågor och arbetslivsforskningens institutionella framtid och det är den senare diskussionen jag vill anknyta till.

Kanske var insikten om kunskapens värde och betydelse större för 40 år sedan när samhället på allvar började gå in med ekonomiska satsningar på arbetslivsforskning. Jag skriver samhället och inte staten av sakliga skäl. Pengar till Arbetarskyddsfonden togs ut som en avgift i produktionen och var på det sättet tydligt knutet till produktion och arbetsliv. Senare flyttades fonden in i statsbudgeten och kunde bli föremål för partipolitiska överväganden. Detta är historia och poängen är att forskning alltid har ett behov av långsiktighet och stabila villkor. Tyvärr har långsiktighet därefter inte varit någon ledstjärna i arbetslivsforskningspolitiken utan snarare tvärtom.

Det tydligaste exemplet är Arbetslivsinstitutet. Efter bildandet 1995 följde ett decennium av expansion, förvirrande omorganiseringar och omlokalisering av forskningspersonalen i utbyte mot nedlagda regementen – sedan en snabb nedläggning vid regeringsbytet 2006, vilken inte som lovades kompenserades med ökade anslagsmedel att söka för universitetsforskare. Dock fanns så många viljor att en viss kontinuitet kunde bevaras och forskare inom universiteten tog emot ALI-forskare och slöt sig samman och bildade nya grupperingar. Ett klokt FAS avsatte medel till långsiktiga program och uppbyggnad av forskningscentra. Men som Ann Bergman också konstaterar: ”forskningen är tillbakapressad, nyrekrytering av unga har försvårats, det är många mindre miljöer och spridda skurar och det är endast undantagsvis som ett lärosäte lyfter fram arbetslivsforskning som en strategisk satsning med särskilda medel”.

Så vad göra? Långsiktighet är en förutsättning men naturligtvis inte den enda. Arbetslivsforskningens värde och legitimitet ligger i att den skall ha både samhällelig relevans och vetenskaplig kvalitet. Inom universiteten är det i hög grad den vetenskapliga kvaliteten som värderas – där gäller det internationella forskarsamhällets villkor och det är svårt att tänka sig några avsteg från detta. Så det handlar snarare om uppbyggnad av miljöer som i växelverkan med universiteteten kan driva och också ledas av kravet på samhällelig relevans – alltså miljöer med hög vetenskaplig kvalitet men också samhälleligt problembaserade. Dessa miljöers forskningsfrågor gäller arbetslivets problem och arbetslivsforskaren i den miljön angriper dessa frågor med all sin disciplinkunskap och sina vetenskapliga metoder tillsammans med kollegor från andra discipliner.

För att skapa sådana miljöer tror jag det behöver utvecklas en ny form av samarbete mellan universitet och fristående institut. I ett institut läggs ansvar för att den tillämpade forskningen inte kommer på undantag och det finns också ansvar för att åstadkomma tvärvetenskapliga helhetsbilder och kunskapssynteser. Institut och universitet länkas samman genom att enskilda forskare kan växla mellan de två miljöerna.  För en forskare kan det efter en våg av vetenskaplig fördjupning vid en universitetsinstitution följa några år i institutsmiljön och sen åter till universitetet och egna disciplinen. På så sätt skapas ett kretslopp av kunskapsutbyte mellan teori och praktik och mellan olika discipliner och kunskapsområden.

Så mitt förslag är att med utgångspunkt i ovanstående bilda ett Nordiskt arbetslivsinstitut. För detta talar också att de nordiska länderna har många likheter. Det gäller arbetsliv, kultur, välfärdssystem. De är välfärdsstater med stora offentliga sektorer och de står i den meningen för likartade utmaningar för framtiden. De är samtidigt tillräckligt olika för att det skall vara möjligt att göra stringenta komparativa studier med praktiska slutsatser. Nu bedrivs parallell och mycket likartad forskning i de nordiska länderna och det finns stora vetenskapliga och ekonomiska vinster i ökat samarbete. Ett Nordiskt arbetslivsinstitut är ingen ny stor byggnad utan snarare ett virtuellt institut med lokaliseringar i de olika länderna där forskare periodvis arbetar tillsammans och där möten mellan forskare och praktiker arrangeras. Det finns ett brett internationellt intresse för den nordiska modellens hållbarhet både vad gäller välfärd och arbetsliv vilket är ett ytterligare argument för ett nordiskt institut.  Stor öppenhet mot världen utanför Norden skall finnas och plats för många gästforskare.

Mycket mer skulle kunna sägas. Nya medel bör beviljas för att inte skada de kluster av samarbete som växt fram efter ALI-nedläggningen. Sverige lägger den ekonomiska grunden för att starta och på sikt bör det inte vara något problem att samla ihop 300 miljoner årligen för att få den nödvändiga kritiska massan är rimligen inte något problem när kostnaden fördelas över länderna. Långsiktighet kan skapas genom olika styrsystem och ägarkonstruktioner som frikopplar verksamheten från partipolitiska skiftningar.  Verksamheten utvärderas med instrument som både beaktar vetenskaplig kvalitet och arbetslivs- och samhällsrelevans.  Det finns redan ett antal nordiska samarbeten i dessa frågor som gör att byggandet av ett Nordiskt arbetslivsinstitut kan få en flygande start.

Läs mer: Debatt

Gunnar Aronsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

10
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.