Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Debatt om arbetslivsforskning

”Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet”

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

Gunnar Aronsson är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och var tidigare knuten till ALI (Arbetslivsinstitutet). Hans forskning handlar om sambandet mellan arbetets organisering och stress och hälsa.

Arbetslivsforskning är en av flera källor till sådan kunskap. Min utgångspunkt här är densamma som Ann Bergmans när hon i DA-debatt skrev. ”Om arbetslivet är så viktigt som alla säger borde forskning om arbetslivet vara lika viktigt. Men så är det inte”. Ann Bergman fortsatte med en rad frågor angelägna forskningsfrågor och arbetslivsforskningens institutionella framtid och det är den senare diskussionen jag vill anknyta till.

Kanske var insikten om kunskapens värde och betydelse större för 40 år sedan när samhället på allvar började gå in med ekonomiska satsningar på arbetslivsforskning. Jag skriver samhället och inte staten av sakliga skäl. Pengar till Arbetarskyddsfonden togs ut som en avgift i produktionen och var på det sättet tydligt knutet till produktion och arbetsliv. Senare flyttades fonden in i statsbudgeten och kunde bli föremål för partipolitiska överväganden. Detta är historia och poängen är att forskning alltid har ett behov av långsiktighet och stabila villkor. Tyvärr har långsiktighet därefter inte varit någon ledstjärna i arbetslivsforskningspolitiken utan snarare tvärtom.

Det tydligaste exemplet är Arbetslivsinstitutet. Efter bildandet 1995 följde ett decennium av expansion, förvirrande omorganiseringar och omlokalisering av forskningspersonalen i utbyte mot nedlagda regementen – sedan en snabb nedläggning vid regeringsbytet 2006, vilken inte som lovades kompenserades med ökade anslagsmedel att söka för universitetsforskare. Dock fanns så många viljor att en viss kontinuitet kunde bevaras och forskare inom universiteten tog emot ALI-forskare och slöt sig samman och bildade nya grupperingar. Ett klokt FAS avsatte medel till långsiktiga program och uppbyggnad av forskningscentra. Men som Ann Bergman också konstaterar: ”forskningen är tillbakapressad, nyrekrytering av unga har försvårats, det är många mindre miljöer och spridda skurar och det är endast undantagsvis som ett lärosäte lyfter fram arbetslivsforskning som en strategisk satsning med särskilda medel”.

Så vad göra? Långsiktighet är en förutsättning men naturligtvis inte den enda. Arbetslivsforskningens värde och legitimitet ligger i att den skall ha både samhällelig relevans och vetenskaplig kvalitet. Inom universiteten är det i hög grad den vetenskapliga kvaliteten som värderas – där gäller det internationella forskarsamhällets villkor och det är svårt att tänka sig några avsteg från detta. Så det handlar snarare om uppbyggnad av miljöer som i växelverkan med universiteteten kan driva och också ledas av kravet på samhällelig relevans – alltså miljöer med hög vetenskaplig kvalitet men också samhälleligt problembaserade. Dessa miljöers forskningsfrågor gäller arbetslivets problem och arbetslivsforskaren i den miljön angriper dessa frågor med all sin disciplinkunskap och sina vetenskapliga metoder tillsammans med kollegor från andra discipliner.

För att skapa sådana miljöer tror jag det behöver utvecklas en ny form av samarbete mellan universitet och fristående institut. I ett institut läggs ansvar för att den tillämpade forskningen inte kommer på undantag och det finns också ansvar för att åstadkomma tvärvetenskapliga helhetsbilder och kunskapssynteser. Institut och universitet länkas samman genom att enskilda forskare kan växla mellan de två miljöerna.  För en forskare kan det efter en våg av vetenskaplig fördjupning vid en universitetsinstitution följa några år i institutsmiljön och sen åter till universitetet och egna disciplinen. På så sätt skapas ett kretslopp av kunskapsutbyte mellan teori och praktik och mellan olika discipliner och kunskapsområden.

Så mitt förslag är att med utgångspunkt i ovanstående bilda ett Nordiskt arbetslivsinstitut. För detta talar också att de nordiska länderna har många likheter. Det gäller arbetsliv, kultur, välfärdssystem. De är välfärdsstater med stora offentliga sektorer och de står i den meningen för likartade utmaningar för framtiden. De är samtidigt tillräckligt olika för att det skall vara möjligt att göra stringenta komparativa studier med praktiska slutsatser. Nu bedrivs parallell och mycket likartad forskning i de nordiska länderna och det finns stora vetenskapliga och ekonomiska vinster i ökat samarbete. Ett Nordiskt arbetslivsinstitut är ingen ny stor byggnad utan snarare ett virtuellt institut med lokaliseringar i de olika länderna där forskare periodvis arbetar tillsammans och där möten mellan forskare och praktiker arrangeras. Det finns ett brett internationellt intresse för den nordiska modellens hållbarhet både vad gäller välfärd och arbetsliv vilket är ett ytterligare argument för ett nordiskt institut.  Stor öppenhet mot världen utanför Norden skall finnas och plats för många gästforskare.

Mycket mer skulle kunna sägas. Nya medel bör beviljas för att inte skada de kluster av samarbete som växt fram efter ALI-nedläggningen. Sverige lägger den ekonomiska grunden för att starta och på sikt bör det inte vara något problem att samla ihop 300 miljoner årligen för att få den nödvändiga kritiska massan är rimligen inte något problem när kostnaden fördelas över länderna. Långsiktighet kan skapas genom olika styrsystem och ägarkonstruktioner som frikopplar verksamheten från partipolitiska skiftningar.  Verksamheten utvärderas med instrument som både beaktar vetenskaplig kvalitet och arbetslivs- och samhällsrelevans.  Det finns redan ett antal nordiska samarbeten i dessa frågor som gör att byggandet av ett Nordiskt arbetslivsinstitut kan få en flygande start.

Läs mer: Debatt

Gunnar Aronsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Striden om arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.