”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Debatt om arbetslivsforskning

”Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet”

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

Gunnar Aronsson är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och var tidigare knuten till ALI (Arbetslivsinstitutet). Hans forskning handlar om sambandet mellan arbetets organisering och stress och hälsa.

Arbetslivsforskning är en av flera källor till sådan kunskap. Min utgångspunkt här är densamma som Ann Bergmans när hon i DA-debatt skrev. ”Om arbetslivet är så viktigt som alla säger borde forskning om arbetslivet vara lika viktigt. Men så är det inte”. Ann Bergman fortsatte med en rad frågor angelägna forskningsfrågor och arbetslivsforskningens institutionella framtid och det är den senare diskussionen jag vill anknyta till.

Kanske var insikten om kunskapens värde och betydelse större för 40 år sedan när samhället på allvar började gå in med ekonomiska satsningar på arbetslivsforskning. Jag skriver samhället och inte staten av sakliga skäl. Pengar till Arbetarskyddsfonden togs ut som en avgift i produktionen och var på det sättet tydligt knutet till produktion och arbetsliv. Senare flyttades fonden in i statsbudgeten och kunde bli föremål för partipolitiska överväganden. Detta är historia och poängen är att forskning alltid har ett behov av långsiktighet och stabila villkor. Tyvärr har långsiktighet därefter inte varit någon ledstjärna i arbetslivsforskningspolitiken utan snarare tvärtom.

Det tydligaste exemplet är Arbetslivsinstitutet. Efter bildandet 1995 följde ett decennium av expansion, förvirrande omorganiseringar och omlokalisering av forskningspersonalen i utbyte mot nedlagda regementen – sedan en snabb nedläggning vid regeringsbytet 2006, vilken inte som lovades kompenserades med ökade anslagsmedel att söka för universitetsforskare. Dock fanns så många viljor att en viss kontinuitet kunde bevaras och forskare inom universiteten tog emot ALI-forskare och slöt sig samman och bildade nya grupperingar. Ett klokt FAS avsatte medel till långsiktiga program och uppbyggnad av forskningscentra. Men som Ann Bergman också konstaterar: ”forskningen är tillbakapressad, nyrekrytering av unga har försvårats, det är många mindre miljöer och spridda skurar och det är endast undantagsvis som ett lärosäte lyfter fram arbetslivsforskning som en strategisk satsning med särskilda medel”.

Så vad göra? Långsiktighet är en förutsättning men naturligtvis inte den enda. Arbetslivsforskningens värde och legitimitet ligger i att den skall ha både samhällelig relevans och vetenskaplig kvalitet. Inom universiteten är det i hög grad den vetenskapliga kvaliteten som värderas – där gäller det internationella forskarsamhällets villkor och det är svårt att tänka sig några avsteg från detta. Så det handlar snarare om uppbyggnad av miljöer som i växelverkan med universiteteten kan driva och också ledas av kravet på samhällelig relevans – alltså miljöer med hög vetenskaplig kvalitet men också samhälleligt problembaserade. Dessa miljöers forskningsfrågor gäller arbetslivets problem och arbetslivsforskaren i den miljön angriper dessa frågor med all sin disciplinkunskap och sina vetenskapliga metoder tillsammans med kollegor från andra discipliner.

För att skapa sådana miljöer tror jag det behöver utvecklas en ny form av samarbete mellan universitet och fristående institut. I ett institut läggs ansvar för att den tillämpade forskningen inte kommer på undantag och det finns också ansvar för att åstadkomma tvärvetenskapliga helhetsbilder och kunskapssynteser. Institut och universitet länkas samman genom att enskilda forskare kan växla mellan de två miljöerna.  För en forskare kan det efter en våg av vetenskaplig fördjupning vid en universitetsinstitution följa några år i institutsmiljön och sen åter till universitetet och egna disciplinen. På så sätt skapas ett kretslopp av kunskapsutbyte mellan teori och praktik och mellan olika discipliner och kunskapsområden.

Så mitt förslag är att med utgångspunkt i ovanstående bilda ett Nordiskt arbetslivsinstitut. För detta talar också att de nordiska länderna har många likheter. Det gäller arbetsliv, kultur, välfärdssystem. De är välfärdsstater med stora offentliga sektorer och de står i den meningen för likartade utmaningar för framtiden. De är samtidigt tillräckligt olika för att det skall vara möjligt att göra stringenta komparativa studier med praktiska slutsatser. Nu bedrivs parallell och mycket likartad forskning i de nordiska länderna och det finns stora vetenskapliga och ekonomiska vinster i ökat samarbete. Ett Nordiskt arbetslivsinstitut är ingen ny stor byggnad utan snarare ett virtuellt institut med lokaliseringar i de olika länderna där forskare periodvis arbetar tillsammans och där möten mellan forskare och praktiker arrangeras. Det finns ett brett internationellt intresse för den nordiska modellens hållbarhet både vad gäller välfärd och arbetsliv vilket är ett ytterligare argument för ett nordiskt institut.  Stor öppenhet mot världen utanför Norden skall finnas och plats för många gästforskare.

Mycket mer skulle kunna sägas. Nya medel bör beviljas för att inte skada de kluster av samarbete som växt fram efter ALI-nedläggningen. Sverige lägger den ekonomiska grunden för att starta och på sikt bör det inte vara något problem att samla ihop 300 miljoner årligen för att få den nödvändiga kritiska massan är rimligen inte något problem när kostnaden fördelas över länderna. Långsiktighet kan skapas genom olika styrsystem och ägarkonstruktioner som frikopplar verksamheten från partipolitiska skiftningar.  Verksamheten utvärderas med instrument som både beaktar vetenskaplig kvalitet och arbetslivs- och samhällsrelevans.  Det finns redan ett antal nordiska samarbeten i dessa frågor som gör att byggandet av ett Nordiskt arbetslivsinstitut kan få en flygande start.

Läs mer: Debatt

Gunnar Aronsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

Arbetsrätten

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

DEBATTUtredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

2

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

3

Coronakrisen

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Krisstöd

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.