”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Debatt om arbetslivsforskning

”Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet”

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

Gunnar Aronsson är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och var tidigare knuten till ALI (Arbetslivsinstitutet). Hans forskning handlar om sambandet mellan arbetets organisering och stress och hälsa.

Arbetslivsforskning är en av flera källor till sådan kunskap. Min utgångspunkt här är densamma som Ann Bergmans när hon i DA-debatt skrev. ”Om arbetslivet är så viktigt som alla säger borde forskning om arbetslivet vara lika viktigt. Men så är det inte”. Ann Bergman fortsatte med en rad frågor angelägna forskningsfrågor och arbetslivsforskningens institutionella framtid och det är den senare diskussionen jag vill anknyta till.

Kanske var insikten om kunskapens värde och betydelse större för 40 år sedan när samhället på allvar började gå in med ekonomiska satsningar på arbetslivsforskning. Jag skriver samhället och inte staten av sakliga skäl. Pengar till Arbetarskyddsfonden togs ut som en avgift i produktionen och var på det sättet tydligt knutet till produktion och arbetsliv. Senare flyttades fonden in i statsbudgeten och kunde bli föremål för partipolitiska överväganden. Detta är historia och poängen är att forskning alltid har ett behov av långsiktighet och stabila villkor. Tyvärr har långsiktighet därefter inte varit någon ledstjärna i arbetslivsforskningspolitiken utan snarare tvärtom.

Det tydligaste exemplet är Arbetslivsinstitutet. Efter bildandet 1995 följde ett decennium av expansion, förvirrande omorganiseringar och omlokalisering av forskningspersonalen i utbyte mot nedlagda regementen – sedan en snabb nedläggning vid regeringsbytet 2006, vilken inte som lovades kompenserades med ökade anslagsmedel att söka för universitetsforskare. Dock fanns så många viljor att en viss kontinuitet kunde bevaras och forskare inom universiteten tog emot ALI-forskare och slöt sig samman och bildade nya grupperingar. Ett klokt FAS avsatte medel till långsiktiga program och uppbyggnad av forskningscentra. Men som Ann Bergman också konstaterar: ”forskningen är tillbakapressad, nyrekrytering av unga har försvårats, det är många mindre miljöer och spridda skurar och det är endast undantagsvis som ett lärosäte lyfter fram arbetslivsforskning som en strategisk satsning med särskilda medel”.

Så vad göra? Långsiktighet är en förutsättning men naturligtvis inte den enda. Arbetslivsforskningens värde och legitimitet ligger i att den skall ha både samhällelig relevans och vetenskaplig kvalitet. Inom universiteten är det i hög grad den vetenskapliga kvaliteten som värderas – där gäller det internationella forskarsamhällets villkor och det är svårt att tänka sig några avsteg från detta. Så det handlar snarare om uppbyggnad av miljöer som i växelverkan med universiteteten kan driva och också ledas av kravet på samhällelig relevans – alltså miljöer med hög vetenskaplig kvalitet men också samhälleligt problembaserade. Dessa miljöers forskningsfrågor gäller arbetslivets problem och arbetslivsforskaren i den miljön angriper dessa frågor med all sin disciplinkunskap och sina vetenskapliga metoder tillsammans med kollegor från andra discipliner.

För att skapa sådana miljöer tror jag det behöver utvecklas en ny form av samarbete mellan universitet och fristående institut. I ett institut läggs ansvar för att den tillämpade forskningen inte kommer på undantag och det finns också ansvar för att åstadkomma tvärvetenskapliga helhetsbilder och kunskapssynteser. Institut och universitet länkas samman genom att enskilda forskare kan växla mellan de två miljöerna.  För en forskare kan det efter en våg av vetenskaplig fördjupning vid en universitetsinstitution följa några år i institutsmiljön och sen åter till universitetet och egna disciplinen. På så sätt skapas ett kretslopp av kunskapsutbyte mellan teori och praktik och mellan olika discipliner och kunskapsområden.

Så mitt förslag är att med utgångspunkt i ovanstående bilda ett Nordiskt arbetslivsinstitut. För detta talar också att de nordiska länderna har många likheter. Det gäller arbetsliv, kultur, välfärdssystem. De är välfärdsstater med stora offentliga sektorer och de står i den meningen för likartade utmaningar för framtiden. De är samtidigt tillräckligt olika för att det skall vara möjligt att göra stringenta komparativa studier med praktiska slutsatser. Nu bedrivs parallell och mycket likartad forskning i de nordiska länderna och det finns stora vetenskapliga och ekonomiska vinster i ökat samarbete. Ett Nordiskt arbetslivsinstitut är ingen ny stor byggnad utan snarare ett virtuellt institut med lokaliseringar i de olika länderna där forskare periodvis arbetar tillsammans och där möten mellan forskare och praktiker arrangeras. Det finns ett brett internationellt intresse för den nordiska modellens hållbarhet både vad gäller välfärd och arbetsliv vilket är ett ytterligare argument för ett nordiskt institut.  Stor öppenhet mot världen utanför Norden skall finnas och plats för många gästforskare.

Mycket mer skulle kunna sägas. Nya medel bör beviljas för att inte skada de kluster av samarbete som växt fram efter ALI-nedläggningen. Sverige lägger den ekonomiska grunden för att starta och på sikt bör det inte vara något problem att samla ihop 300 miljoner årligen för att få den nödvändiga kritiska massan är rimligen inte något problem när kostnaden fördelas över länderna. Långsiktighet kan skapas genom olika styrsystem och ägarkonstruktioner som frikopplar verksamheten från partipolitiska skiftningar.  Verksamheten utvärderas med instrument som både beaktar vetenskaplig kvalitet och arbetslivs- och samhällsrelevans.  Det finns redan ett antal nordiska samarbeten i dessa frågor som gör att byggandet av ett Nordiskt arbetslivsinstitut kan få en flygande start.

Gunnar Aronsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

2

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

10

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

4

Industrin och jämställdhet

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

DebattDet finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

1

”Kvotera. Just do it”

DEBATTEftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

1

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Striden om arbetsrätten

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

Debatt”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

”Därför stöder facken S”

DEBATT”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

”Låt dig inte förföras av högerns locktoner”

DebattTill valet 2006 bländades väljarna av löften om skattesänkningar, och frågan om a-kassan och välfärden kom i skymundan. Men Alliansen genomförde sin arbetarfientliga politik då, och kommer att göra det igen om de får chansen. Och nu tillsammans med SD, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”M är inte för vanligt folk”

DEBATT”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

2

”SD och Alliansen är löntagarfientliga”

DEBATT”I de fall facket inte nått fram förhandlingsvägen har S beslutat att politiskt genomföra löntagarnas krav – efter motstånd från de borgerliga partierna.” Det skriver fem tidigare fackligt förtroendevalda från fyra olika LO-förbund, och uppmanar alla väljare att tänka till noga inför det kommande valet.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.