Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

18 juni, 2014

Skrivet av Tore J Larsson

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

Om skribenten:

  • Tore J Larsson är professor i personsäkerhet och byggande vid Centrum för bygghälsa på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Vi har tidigare skrivit om farliga maskiner, läs artikelserien här.

Här är maskinerna som stympar flest

På ett ögonblick slets fingertoppen sönder

2,7 döda per miljon personkilometer i personbil, 2,5 allvarligt arbetsskadade per 1000 årsarbetare.

Bilarnas och vägsystemets tekniska säkerhet har förändrats radikalt de senaste trettio åren, datorsystemen har rationaliserat det administrativa arbetet och skapat ett nytt sorts bundet kontorsslaveri, men manuellt arbete i verkstadsindustrin, på bygg- och anläggningsarbetsplatser och i vården går till på ungefär samma sätt som på 1970-talet.

Skillnaden i skaderisk mellan olika jobb är lika stor idag som 1975: 6,5 av 1000 metallarbetare och 12 av 1000 byggnadsträarbetare skadade sig allvarligt på jobbet 2012.

AFA Försäkring satsar 150 mkr om året på forskning om hälsa och arbete, varav en mindre del är riktat mot förebyggande av arbetsskador. Under de senaste 10 åren har 47 projekt om ergonomi, arbetsbelastning, fysisk arbetsmiljö och olycksfall fått dela på 114 mkr, ca 8% av AFAs forskningsbudget. Resten av AFAs forskningsmedel – 1,4 miljarder på 10 år – har gått till annan medicinsk forskning.

Det tämligen stabila utfallet av traumatiska arbetsskador orsakade av maskiner, i manuell hantering och genom att man faller – ca 5 000 invaliditeter per år – kan framstå som den ödesbestämda lägsta nivån för svenskt arbetsliv. Men informationen i skaderegistreringssystemet visar hur samma begränsade antal riskfyllda arbetsoperationer och skadeförlopp upprepas vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Detta är knappast en ödesfråga, snarare en fråga om prioritering av systematisk riskhantering, teknikutveckling och omsorg om arbetsmiljön som livsmiljö.

Registret över allvarliga arbetsskador visar att borrmaskiner, slipmaskiner, pressar, lyftanordningar och manuell hantering representerar sammanlagt minst en allvarlig traumatisk arbetsskada i svensk verkstadsindustri varje arbetsdag.

Typiska skadeförlopp identifierar roterande verktyg som kör fast och rycker sönder kroppsdelar, handskar som fastnar och drar in fingrar i verktyget, opålitliga lyftanordningar och överskattning av kroppskrafter i manuell hantering,

Av AFAs skadematerial (2005-2012)  framgår att

  • äldre kvinnliga metallarbetare (56-64) är högt riskutsatta i manuell hantering och i samband med fall,
  • medelålders kvinnliga metallarbetare (36-45) har förhöjd risk att skada sig i kontakt med lyftanordningar,
  • äldre manliga metallarbetare (56-64) har förhöjd risk att skada sig allvarligt i kontakt med handhållna maskiner och verktyg och under manuell hantering,

Det åldrande arbetslivet kan avläsas i ökande andelar fallrelaterade skador på jobbet med allt längre rehabiliteringstider. Risken att skada sig när man faller ökar med stigande ålder; om våra arbetsliv skall bli längre måste vi hantera fallskaderiskerna bättre.

Effektivt skadeförebyggande måste bygga på den kunskap som vi samlar in om de skador som inträffat. Exempelvis framgår av skadeinformationen för metallarbetare 2005–2012 att den dominerande verksamhet som föregår allvarlig skada med maskin eller verktyg är att man rensar, tar bort, justerar, byter eller ställer in något – 38 procent av kvinnornas och 32 procent av männens skador sker i detta scenario. 18 procentav kvinnornas och 8 procent av männens skador föregås av att man fastnar med handske. 10 procent av männens skador sker vid borrmaskin, 8 procent vid slipmaskin eller svarv, och 7 procent vid kap, sax eller klippmaskin.

Korrigerande arbetsuppgifter, städning runt eller i maskin under gång, justering av arbetsstycke under bearbetning – alla de arbetsuppgifter som maskinleverantören inte tillhandahåller instruktioner för – är aktiviteter som påtagligt ökar risken för arbetsskada. Den här typen av, ofta informella, arbetsoperationer behöver analyseras i detalj och med respekt för lokala rutiner på arbetsplatsen för olika typer av maskiner för att den tekniska säkerheten ska kunna förbättras.

Borrmaskinen är den enskilt vanligaste maskinen inblandad i skada. Beslut om vilken typ av borrmaskin som är lämplig vid olika arbetsoperationer är viktiga för att minska skaderisken. Men roterande, handhållna verktyg behöver nya tekniska säkerhetslösningar som förhindrar att användarens hand/arm skadas när maskinen kör fast.

Det är mer än dubbelt så vanligt för kvinnliga metallarbetare, jämfört med manliga, att skada sig allvarligt när de fastnar med handske i maskin eller verktyg. Är det fortfarande så att det saknas lämpliga arbetshandskar i rätt storlek för kvinnliga industriarbetare?

Den större delen av kvinnornas skador – 70 procent – uppstår när man hanterar någon börda utan lyfthjälpmedel – endast 28 procent av männens. 50 procent av männens skador uppstår när man hanterar något med lyfthjälpmedel.

Hantering av lyfthjälpmedel bland manliga metallarbetare representerar ett område som kräver särskild säkerhetsträning, med samma inriktning som truckförarutbildningen. Underskattning av dessa arbetsoperationers risker kan vara vanligare bland yngre män.

Manuell hantering av bördor för hand – utan mekaniska hjälpmedel – bland unga kvinnliga metallarbetare är ett prioriterat område för riktade skadeförebyggande insatser. Kanske måste unga kvinnliga metallarbetare medvetet avstå från att försöka vara starkare än sina manliga arbetskamrater och istället använda lyfthjälpmedel vid tungt manuellt arbete.

Det vanligaste sättet att falla på jobbet är att man snubblar vid förflyttning, men 21 procent av männen och 22 procent av kvinnorna ramlar i samband med att de hanterar maskin eller verktyg. 6 procent av kvinnornas och 3 procent av männens skador uppstår under städning. I 25 procent av männens fallskador figurerar en stege.

Kvinnliga metallarbetare över 55 år löper kraftigt förhöjda risker att skada sig allvarligt när de faller på arbetet. Dubbelt så höga andelar underarmsfrakturer jämfört med männen identifierar också de äldre kvinnliga metallarbetarna. Fallskaderisken är utmärkande för kvinnor i denna åldergrupp och bör vara enklare att kontrollera och förebygga i arbetsmiljön än i fritidslivet.

Det fria bruket av enkla, praktiska och lätt flyttbara stegar i ostrukturerade arbetsuppgifter – på verkstaden och på byggarbetsplatsen – ökar risken för triviala fallolyckor och allvarliga skador. Man underskattar ofta risken i snabba korrigerande insatser där stegen utgör arbetsoperationens svaga del.

I Sverige vet vi vilka de allvarliga skaderiskerna i arbetsmiljön är. Vi vet i vilka yrken och i vilka aktiviteter de högsta skaderiskerna finns. Vi vet, i detalj, hur de allvarliga traumatiska skadeförloppen ser ut. Bristen på praktiskt skadeförebyggande i svenskt arbetsliv beror inte på att vi saknar information.

Vi har gott om resurser för att minska olycksfallsskadorna i svenskt arbetsliv – om vi skulle vilja. Men det kräver förstås att både företag och fack tror att konkret, riktat skadeförebyggande är möjligt, viktigt och kostnadseffektivt.  Och dit har vi inte kommit än.

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

Arbetslivs­forskningen är en ödesfråga!

Med facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

”Den nordiska samarbets­modellen är under tryck”

– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

”Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö”

”Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö”

När Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

”Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet”

Arbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

”Svensk arbetslivsforskning är utarmad”

Samtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Inte konstigt att vi är rädda – vi är ju människor”

Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.