”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Debatt om arbetslivsforskning

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

Om skribenten:

  • Tore J Larsson är professor i personsäkerhet och byggande vid Centrum för bygghälsa på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Vi har tidigare skrivit om farliga maskiner, läs artikelserien här.

Här är maskinerna som stympar flest

På ett ögonblick slets fingertoppen sönder

2,7 döda per miljon personkilometer i personbil, 2,5 allvarligt arbetsskadade per 1000 årsarbetare.

Bilarnas och vägsystemets tekniska säkerhet har förändrats radikalt de senaste trettio åren, datorsystemen har rationaliserat det administrativa arbetet och skapat ett nytt sorts bundet kontorsslaveri, men manuellt arbete i verkstadsindustrin, på bygg- och anläggningsarbetsplatser och i vården går till på ungefär samma sätt som på 1970-talet.

Skillnaden i skaderisk mellan olika jobb är lika stor idag som 1975: 6,5 av 1000 metallarbetare och 12 av 1000 byggnadsträarbetare skadade sig allvarligt på jobbet 2012.

AFA Försäkring satsar 150 mkr om året på forskning om hälsa och arbete, varav en mindre del är riktat mot förebyggande av arbetsskador. Under de senaste 10 åren har 47 projekt om ergonomi, arbetsbelastning, fysisk arbetsmiljö och olycksfall fått dela på 114 mkr, ca 8% av AFAs forskningsbudget. Resten av AFAs forskningsmedel – 1,4 miljarder på 10 år – har gått till annan medicinsk forskning.

Det tämligen stabila utfallet av traumatiska arbetsskador orsakade av maskiner, i manuell hantering och genom att man faller – ca 5 000 invaliditeter per år – kan framstå som den ödesbestämda lägsta nivån för svenskt arbetsliv. Men informationen i skaderegistreringssystemet visar hur samma begränsade antal riskfyllda arbetsoperationer och skadeförlopp upprepas vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Detta är knappast en ödesfråga, snarare en fråga om prioritering av systematisk riskhantering, teknikutveckling och omsorg om arbetsmiljön som livsmiljö.

Registret över allvarliga arbetsskador visar att borrmaskiner, slipmaskiner, pressar, lyftanordningar och manuell hantering representerar sammanlagt minst en allvarlig traumatisk arbetsskada i svensk verkstadsindustri varje arbetsdag.

Typiska skadeförlopp identifierar roterande verktyg som kör fast och rycker sönder kroppsdelar, handskar som fastnar och drar in fingrar i verktyget, opålitliga lyftanordningar och överskattning av kroppskrafter i manuell hantering,

Av AFAs skadematerial (2005-2012)  framgår att

  • äldre kvinnliga metallarbetare (56-64) är högt riskutsatta i manuell hantering och i samband med fall,
  • medelålders kvinnliga metallarbetare (36-45) har förhöjd risk att skada sig i kontakt med lyftanordningar,
  • äldre manliga metallarbetare (56-64) har förhöjd risk att skada sig allvarligt i kontakt med handhållna maskiner och verktyg och under manuell hantering,

Det åldrande arbetslivet kan avläsas i ökande andelar fallrelaterade skador på jobbet med allt längre rehabiliteringstider. Risken att skada sig när man faller ökar med stigande ålder; om våra arbetsliv skall bli längre måste vi hantera fallskaderiskerna bättre.

Effektivt skadeförebyggande måste bygga på den kunskap som vi samlar in om de skador som inträffat. Exempelvis framgår av skadeinformationen för metallarbetare 2005–2012 att den dominerande verksamhet som föregår allvarlig skada med maskin eller verktyg är att man rensar, tar bort, justerar, byter eller ställer in något – 38 procent av kvinnornas och 32 procent av männens skador sker i detta scenario. 18 procentav kvinnornas och 8 procent av männens skador föregås av att man fastnar med handske. 10 procent av männens skador sker vid borrmaskin, 8 procent vid slipmaskin eller svarv, och 7 procent vid kap, sax eller klippmaskin.

Korrigerande arbetsuppgifter, städning runt eller i maskin under gång, justering av arbetsstycke under bearbetning – alla de arbetsuppgifter som maskinleverantören inte tillhandahåller instruktioner för – är aktiviteter som påtagligt ökar risken för arbetsskada. Den här typen av, ofta informella, arbetsoperationer behöver analyseras i detalj och med respekt för lokala rutiner på arbetsplatsen för olika typer av maskiner för att den tekniska säkerheten ska kunna förbättras.

Borrmaskinen är den enskilt vanligaste maskinen inblandad i skada. Beslut om vilken typ av borrmaskin som är lämplig vid olika arbetsoperationer är viktiga för att minska skaderisken. Men roterande, handhållna verktyg behöver nya tekniska säkerhetslösningar som förhindrar att användarens hand/arm skadas när maskinen kör fast.

Det är mer än dubbelt så vanligt för kvinnliga metallarbetare, jämfört med manliga, att skada sig allvarligt när de fastnar med handske i maskin eller verktyg. Är det fortfarande så att det saknas lämpliga arbetshandskar i rätt storlek för kvinnliga industriarbetare?

Den större delen av kvinnornas skador – 70 procent – uppstår när man hanterar någon börda utan lyfthjälpmedel – endast 28 procent av männens. 50 procent av männens skador uppstår när man hanterar något med lyfthjälpmedel.

Hantering av lyfthjälpmedel bland manliga metallarbetare representerar ett område som kräver särskild säkerhetsträning, med samma inriktning som truckförarutbildningen. Underskattning av dessa arbetsoperationers risker kan vara vanligare bland yngre män.

Manuell hantering av bördor för hand – utan mekaniska hjälpmedel – bland unga kvinnliga metallarbetare är ett prioriterat område för riktade skadeförebyggande insatser. Kanske måste unga kvinnliga metallarbetare medvetet avstå från att försöka vara starkare än sina manliga arbetskamrater och istället använda lyfthjälpmedel vid tungt manuellt arbete.

Det vanligaste sättet att falla på jobbet är att man snubblar vid förflyttning, men 21 procent av männen och 22 procent av kvinnorna ramlar i samband med att de hanterar maskin eller verktyg. 6 procent av kvinnornas och 3 procent av männens skador uppstår under städning. I 25 procent av männens fallskador figurerar en stege.

Kvinnliga metallarbetare över 55 år löper kraftigt förhöjda risker att skada sig allvarligt när de faller på arbetet. Dubbelt så höga andelar underarmsfrakturer jämfört med männen identifierar också de äldre kvinnliga metallarbetarna. Fallskaderisken är utmärkande för kvinnor i denna åldergrupp och bör vara enklare att kontrollera och förebygga i arbetsmiljön än i fritidslivet.

Det fria bruket av enkla, praktiska och lätt flyttbara stegar i ostrukturerade arbetsuppgifter – på verkstaden och på byggarbetsplatsen – ökar risken för triviala fallolyckor och allvarliga skador. Man underskattar ofta risken i snabba korrigerande insatser där stegen utgör arbetsoperationens svaga del.

I Sverige vet vi vilka de allvarliga skaderiskerna i arbetsmiljön är. Vi vet i vilka yrken och i vilka aktiviteter de högsta skaderiskerna finns. Vi vet, i detalj, hur de allvarliga traumatiska skadeförloppen ser ut. Bristen på praktiskt skadeförebyggande i svenskt arbetsliv beror inte på att vi saknar information.

Vi har gott om resurser för att minska olycksfallsskadorna i svenskt arbetsliv – om vi skulle vilja. Men det kräver förstås att både företag och fack tror att konkret, riktat skadeförebyggande är möjligt, viktigt och kostnadseffektivt.  Och dit har vi inte kommit än.

Tore J Larsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

2

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

3

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.