Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Debatt om arbetslivsforskning

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

Om skribenten:

  • Tore J Larsson är professor i personsäkerhet och byggande vid Centrum för bygghälsa på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Vi har tidigare skrivit om farliga maskiner, läs artikelserien här.

Här är maskinerna som stympar flest

På ett ögonblick slets fingertoppen sönder

2,7 döda per miljon personkilometer i personbil, 2,5 allvarligt arbetsskadade per 1000 årsarbetare.

Bilarnas och vägsystemets tekniska säkerhet har förändrats radikalt de senaste trettio åren, datorsystemen har rationaliserat det administrativa arbetet och skapat ett nytt sorts bundet kontorsslaveri, men manuellt arbete i verkstadsindustrin, på bygg- och anläggningsarbetsplatser och i vården går till på ungefär samma sätt som på 1970-talet.

Skillnaden i skaderisk mellan olika jobb är lika stor idag som 1975: 6,5 av 1000 metallarbetare och 12 av 1000 byggnadsträarbetare skadade sig allvarligt på jobbet 2012.

AFA Försäkring satsar 150 mkr om året på forskning om hälsa och arbete, varav en mindre del är riktat mot förebyggande av arbetsskador. Under de senaste 10 åren har 47 projekt om ergonomi, arbetsbelastning, fysisk arbetsmiljö och olycksfall fått dela på 114 mkr, ca 8% av AFAs forskningsbudget. Resten av AFAs forskningsmedel – 1,4 miljarder på 10 år – har gått till annan medicinsk forskning.

Det tämligen stabila utfallet av traumatiska arbetsskador orsakade av maskiner, i manuell hantering och genom att man faller – ca 5 000 invaliditeter per år – kan framstå som den ödesbestämda lägsta nivån för svenskt arbetsliv. Men informationen i skaderegistreringssystemet visar hur samma begränsade antal riskfyllda arbetsoperationer och skadeförlopp upprepas vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Detta är knappast en ödesfråga, snarare en fråga om prioritering av systematisk riskhantering, teknikutveckling och omsorg om arbetsmiljön som livsmiljö.

Registret över allvarliga arbetsskador visar att borrmaskiner, slipmaskiner, pressar, lyftanordningar och manuell hantering representerar sammanlagt minst en allvarlig traumatisk arbetsskada i svensk verkstadsindustri varje arbetsdag.

Typiska skadeförlopp identifierar roterande verktyg som kör fast och rycker sönder kroppsdelar, handskar som fastnar och drar in fingrar i verktyget, opålitliga lyftanordningar och överskattning av kroppskrafter i manuell hantering,

Av AFAs skadematerial (2005-2012)  framgår att

  • äldre kvinnliga metallarbetare (56-64) är högt riskutsatta i manuell hantering och i samband med fall,
  • medelålders kvinnliga metallarbetare (36-45) har förhöjd risk att skada sig i kontakt med lyftanordningar,
  • äldre manliga metallarbetare (56-64) har förhöjd risk att skada sig allvarligt i kontakt med handhållna maskiner och verktyg och under manuell hantering,

Det åldrande arbetslivet kan avläsas i ökande andelar fallrelaterade skador på jobbet med allt längre rehabiliteringstider. Risken att skada sig när man faller ökar med stigande ålder; om våra arbetsliv skall bli längre måste vi hantera fallskaderiskerna bättre.

Effektivt skadeförebyggande måste bygga på den kunskap som vi samlar in om de skador som inträffat. Exempelvis framgår av skadeinformationen för metallarbetare 2005–2012 att den dominerande verksamhet som föregår allvarlig skada med maskin eller verktyg är att man rensar, tar bort, justerar, byter eller ställer in något – 38 procent av kvinnornas och 32 procent av männens skador sker i detta scenario. 18 procentav kvinnornas och 8 procent av männens skador föregås av att man fastnar med handske. 10 procent av männens skador sker vid borrmaskin, 8 procent vid slipmaskin eller svarv, och 7 procent vid kap, sax eller klippmaskin.

Korrigerande arbetsuppgifter, städning runt eller i maskin under gång, justering av arbetsstycke under bearbetning – alla de arbetsuppgifter som maskinleverantören inte tillhandahåller instruktioner för – är aktiviteter som påtagligt ökar risken för arbetsskada. Den här typen av, ofta informella, arbetsoperationer behöver analyseras i detalj och med respekt för lokala rutiner på arbetsplatsen för olika typer av maskiner för att den tekniska säkerheten ska kunna förbättras.

Borrmaskinen är den enskilt vanligaste maskinen inblandad i skada. Beslut om vilken typ av borrmaskin som är lämplig vid olika arbetsoperationer är viktiga för att minska skaderisken. Men roterande, handhållna verktyg behöver nya tekniska säkerhetslösningar som förhindrar att användarens hand/arm skadas när maskinen kör fast.

Det är mer än dubbelt så vanligt för kvinnliga metallarbetare, jämfört med manliga, att skada sig allvarligt när de fastnar med handske i maskin eller verktyg. Är det fortfarande så att det saknas lämpliga arbetshandskar i rätt storlek för kvinnliga industriarbetare?

Den större delen av kvinnornas skador – 70 procent – uppstår när man hanterar någon börda utan lyfthjälpmedel – endast 28 procent av männens. 50 procent av männens skador uppstår när man hanterar något med lyfthjälpmedel.

Hantering av lyfthjälpmedel bland manliga metallarbetare representerar ett område som kräver särskild säkerhetsträning, med samma inriktning som truckförarutbildningen. Underskattning av dessa arbetsoperationers risker kan vara vanligare bland yngre män.

Manuell hantering av bördor för hand – utan mekaniska hjälpmedel – bland unga kvinnliga metallarbetare är ett prioriterat område för riktade skadeförebyggande insatser. Kanske måste unga kvinnliga metallarbetare medvetet avstå från att försöka vara starkare än sina manliga arbetskamrater och istället använda lyfthjälpmedel vid tungt manuellt arbete.

Det vanligaste sättet att falla på jobbet är att man snubblar vid förflyttning, men 21 procent av männen och 22 procent av kvinnorna ramlar i samband med att de hanterar maskin eller verktyg. 6 procent av kvinnornas och 3 procent av männens skador uppstår under städning. I 25 procent av männens fallskador figurerar en stege.

Kvinnliga metallarbetare över 55 år löper kraftigt förhöjda risker att skada sig allvarligt när de faller på arbetet. Dubbelt så höga andelar underarmsfrakturer jämfört med männen identifierar också de äldre kvinnliga metallarbetarna. Fallskaderisken är utmärkande för kvinnor i denna åldergrupp och bör vara enklare att kontrollera och förebygga i arbetsmiljön än i fritidslivet.

Det fria bruket av enkla, praktiska och lätt flyttbara stegar i ostrukturerade arbetsuppgifter – på verkstaden och på byggarbetsplatsen – ökar risken för triviala fallolyckor och allvarliga skador. Man underskattar ofta risken i snabba korrigerande insatser där stegen utgör arbetsoperationens svaga del.

I Sverige vet vi vilka de allvarliga skaderiskerna i arbetsmiljön är. Vi vet i vilka yrken och i vilka aktiviteter de högsta skaderiskerna finns. Vi vet, i detalj, hur de allvarliga traumatiska skadeförloppen ser ut. Bristen på praktiskt skadeförebyggande i svenskt arbetsliv beror inte på att vi saknar information.

Vi har gott om resurser för att minska olycksfallsskadorna i svenskt arbetsliv – om vi skulle vilja. Men det kräver förstås att både företag och fack tror att konkret, riktat skadeförebyggande är möjligt, viktigt och kostnadseffektivt.  Och dit har vi inte kommit än.

Läs mer: Debatt | Opinion

Tore J Larsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

Striden om arbetsrätten

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.