”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Debatt om arbetslivsforskning

Kunskapen om olyckorna finns – men var är satsningarna?

DA DebattSvensk vägtrafik och svenska arbetsplatser är förmodligen världens säkraste trafik- och arbetsmiljöer. Vi skadar och dödar relativt färre på vägen eller på jobbet i Sverige än vad man gör i resten av världen.

Om skribenten:

  • Tore J Larsson är professor i personsäkerhet och byggande vid Centrum för bygghälsa på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Vi har tidigare skrivit om farliga maskiner, läs artikelserien här.

Här är maskinerna som stympar flest

På ett ögonblick slets fingertoppen sönder

2,7 döda per miljon personkilometer i personbil, 2,5 allvarligt arbetsskadade per 1000 årsarbetare.

Bilarnas och vägsystemets tekniska säkerhet har förändrats radikalt de senaste trettio åren, datorsystemen har rationaliserat det administrativa arbetet och skapat ett nytt sorts bundet kontorsslaveri, men manuellt arbete i verkstadsindustrin, på bygg- och anläggningsarbetsplatser och i vården går till på ungefär samma sätt som på 1970-talet.

Skillnaden i skaderisk mellan olika jobb är lika stor idag som 1975: 6,5 av 1000 metallarbetare och 12 av 1000 byggnadsträarbetare skadade sig allvarligt på jobbet 2012.

AFA Försäkring satsar 150 mkr om året på forskning om hälsa och arbete, varav en mindre del är riktat mot förebyggande av arbetsskador. Under de senaste 10 åren har 47 projekt om ergonomi, arbetsbelastning, fysisk arbetsmiljö och olycksfall fått dela på 114 mkr, ca 8% av AFAs forskningsbudget. Resten av AFAs forskningsmedel – 1,4 miljarder på 10 år – har gått till annan medicinsk forskning.

Det tämligen stabila utfallet av traumatiska arbetsskador orsakade av maskiner, i manuell hantering och genom att man faller – ca 5 000 invaliditeter per år – kan framstå som den ödesbestämda lägsta nivån för svenskt arbetsliv. Men informationen i skaderegistreringssystemet visar hur samma begränsade antal riskfyllda arbetsoperationer och skadeförlopp upprepas vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Detta är knappast en ödesfråga, snarare en fråga om prioritering av systematisk riskhantering, teknikutveckling och omsorg om arbetsmiljön som livsmiljö.

Registret över allvarliga arbetsskador visar att borrmaskiner, slipmaskiner, pressar, lyftanordningar och manuell hantering representerar sammanlagt minst en allvarlig traumatisk arbetsskada i svensk verkstadsindustri varje arbetsdag.

Typiska skadeförlopp identifierar roterande verktyg som kör fast och rycker sönder kroppsdelar, handskar som fastnar och drar in fingrar i verktyget, opålitliga lyftanordningar och överskattning av kroppskrafter i manuell hantering,

Av AFAs skadematerial (2005-2012)  framgår att

  • äldre kvinnliga metallarbetare (56-64) är högt riskutsatta i manuell hantering och i samband med fall,
  • medelålders kvinnliga metallarbetare (36-45) har förhöjd risk att skada sig i kontakt med lyftanordningar,
  • äldre manliga metallarbetare (56-64) har förhöjd risk att skada sig allvarligt i kontakt med handhållna maskiner och verktyg och under manuell hantering,

Det åldrande arbetslivet kan avläsas i ökande andelar fallrelaterade skador på jobbet med allt längre rehabiliteringstider. Risken att skada sig när man faller ökar med stigande ålder; om våra arbetsliv skall bli längre måste vi hantera fallskaderiskerna bättre.

Effektivt skadeförebyggande måste bygga på den kunskap som vi samlar in om de skador som inträffat. Exempelvis framgår av skadeinformationen för metallarbetare 2005–2012 att den dominerande verksamhet som föregår allvarlig skada med maskin eller verktyg är att man rensar, tar bort, justerar, byter eller ställer in något – 38 procent av kvinnornas och 32 procent av männens skador sker i detta scenario. 18 procentav kvinnornas och 8 procent av männens skador föregås av att man fastnar med handske. 10 procent av männens skador sker vid borrmaskin, 8 procent vid slipmaskin eller svarv, och 7 procent vid kap, sax eller klippmaskin.

Korrigerande arbetsuppgifter, städning runt eller i maskin under gång, justering av arbetsstycke under bearbetning – alla de arbetsuppgifter som maskinleverantören inte tillhandahåller instruktioner för – är aktiviteter som påtagligt ökar risken för arbetsskada. Den här typen av, ofta informella, arbetsoperationer behöver analyseras i detalj och med respekt för lokala rutiner på arbetsplatsen för olika typer av maskiner för att den tekniska säkerheten ska kunna förbättras.

Borrmaskinen är den enskilt vanligaste maskinen inblandad i skada. Beslut om vilken typ av borrmaskin som är lämplig vid olika arbetsoperationer är viktiga för att minska skaderisken. Men roterande, handhållna verktyg behöver nya tekniska säkerhetslösningar som förhindrar att användarens hand/arm skadas när maskinen kör fast.

Det är mer än dubbelt så vanligt för kvinnliga metallarbetare, jämfört med manliga, att skada sig allvarligt när de fastnar med handske i maskin eller verktyg. Är det fortfarande så att det saknas lämpliga arbetshandskar i rätt storlek för kvinnliga industriarbetare?

Den större delen av kvinnornas skador – 70 procent – uppstår när man hanterar någon börda utan lyfthjälpmedel – endast 28 procent av männens. 50 procent av männens skador uppstår när man hanterar något med lyfthjälpmedel.

Hantering av lyfthjälpmedel bland manliga metallarbetare representerar ett område som kräver särskild säkerhetsträning, med samma inriktning som truckförarutbildningen. Underskattning av dessa arbetsoperationers risker kan vara vanligare bland yngre män.

Manuell hantering av bördor för hand – utan mekaniska hjälpmedel – bland unga kvinnliga metallarbetare är ett prioriterat område för riktade skadeförebyggande insatser. Kanske måste unga kvinnliga metallarbetare medvetet avstå från att försöka vara starkare än sina manliga arbetskamrater och istället använda lyfthjälpmedel vid tungt manuellt arbete.

Det vanligaste sättet att falla på jobbet är att man snubblar vid förflyttning, men 21 procent av männen och 22 procent av kvinnorna ramlar i samband med att de hanterar maskin eller verktyg. 6 procent av kvinnornas och 3 procent av männens skador uppstår under städning. I 25 procent av männens fallskador figurerar en stege.

Kvinnliga metallarbetare över 55 år löper kraftigt förhöjda risker att skada sig allvarligt när de faller på arbetet. Dubbelt så höga andelar underarmsfrakturer jämfört med männen identifierar också de äldre kvinnliga metallarbetarna. Fallskaderisken är utmärkande för kvinnor i denna åldergrupp och bör vara enklare att kontrollera och förebygga i arbetsmiljön än i fritidslivet.

Det fria bruket av enkla, praktiska och lätt flyttbara stegar i ostrukturerade arbetsuppgifter – på verkstaden och på byggarbetsplatsen – ökar risken för triviala fallolyckor och allvarliga skador. Man underskattar ofta risken i snabba korrigerande insatser där stegen utgör arbetsoperationens svaga del.

I Sverige vet vi vilka de allvarliga skaderiskerna i arbetsmiljön är. Vi vet i vilka yrken och i vilka aktiviteter de högsta skaderiskerna finns. Vi vet, i detalj, hur de allvarliga traumatiska skadeförloppen ser ut. Bristen på praktiskt skadeförebyggande i svenskt arbetsliv beror inte på att vi saknar information.

Vi har gott om resurser för att minska olycksfallsskadorna i svenskt arbetsliv – om vi skulle vilja. Men det kräver förstås att både företag och fack tror att konkret, riktat skadeförebyggande är möjligt, viktigt och kostnadseffektivt.  Och dit har vi inte kommit än.

Läs mer: Debatt | Opinion

Tore J Larsson

Vad tycker du? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Vid Volvos Uddevallafabrik hade arbetarna kunskap om bygget av en hel bil och därför en särskild förmåga att bidra med nytänkande, skriver Åke Sandberg. Foto: TT NYHETSBYRÅN

"Vi behöver ett nationellt institut för arbetsmiljö"

DA DebattNär Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 uppstod ett tomrum. Universitetsinstitutioner prioriterar inte självklart flervetenskapligt samarbete och inte heller problem- och praktikorientering.

Arbetslivsforskningen är en ödesfråga!

DA DebattMed facit i hand kan vi konstatera att nedläggningen av arbetslivsinstitutet och den kraftiga bantningen av Arbetsmiljöverket var ett viktigt led i Reinfeldts och alliansens strategi att försvaga de fackliga organisationernas arbete och trovärdighet och inledningen till angreppen mot vårt välfärdssamhälle.

"Den nordiska samarbetsmodellen är under tryck"

DA debatt– Den unika nordiska modellen för samarbete i arbetslivet utsätts för tryck utifrån, konstaterar Anthony Kallevig, utredningschef för LO i Norge. Trycket kommer bland annat via ökat utländskt ägande och nya modeller för företagsledning.

"Samhällsutveckling kräver kunskap om arbetslivet"

DA DebattArbete är grunden för välstånd och därför behöver ett samhälle som vill utvecklas kunskaper om arbetslivets villkor och om förutsättningar – mänskliga, organisatoriska, ekologiska, ekonomiska förutsättningar.

"Svensk arbetslivsforskning är utarmad"

DA DebattSamtidigt som arbetslivet genomgår stora förändringar har forskningen på området pressats tillbaka. Nu behövs öronmärkta medel för att skapa en samlande kraft för en långsiktig forskning, skriver Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vi kan inte bara äta hamburgare

KrönikaSågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Arbetsrätten

”Lasutredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.