Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Snart serveras maten i Grillska gården som byggdes i början av 1700-talet. På den tiden var Iggesunds bruk ett järnbruk. De flesta av pappersarbetarna har varit här tidigare och fått sin guldklocka. Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Här hyllas veteranerna

ReportageLjusen fladdrar på trappan till den vackra gamla herrgården. Senare på kvällen kommer Kerstin Bohlin och Ingvar Flank att skåla med ett glas Parusso Armando från 2008. De är två av flera som fira­s av i årets veteranfest på Iggesunds bruk.

Guldklocka och fest efter 25 år

  • Alla som varit anställda 25 år på Iggesunds bruk får en guldklocka. I andra Holmenbruk kan de anställda välja andra alternativ än en guldklocka, men så är det inte (än så länge, diskussioner pågår) på Iggesunds bruk.
  • Klockorna delas ut på vintern, i Grillska gården, under samma typ av fest som veteranfesten.

Takmålningarna i den välbevarade 1700-talshallen är enorma. Stora blommönster i grönt och gult, målade i en stil som liknar kurbits. Vi tittar på målningarna och trängs bland gästerna för att hänga av våra ytterkläder, på tillfälligt besök för att delta i kvällens höjdpunkt. Utdelningen av silverskålar.

Det viskas om att kungen kommer hit ibland och bor i flygeln. Elektrikern Sven-Erik Enbom nickar. Han vet det mesta om byggnaderna som hör till Iggesunds bruk . Det behövdes inga ritningar för honom, säger en arbetskamrat. Efter 40 år på bruket visste han direkt var felet var ändå.

Kvällen börjar med en välkomstdrink och tal av vd:n och platschefen. Sedan delas paket ut till veteranerna. Det är inte guldklockor det gäller den här gången. De flesta som är inbjudna har redan fått en, för länge sedan. De har jobbat långt mer än 25 år på bruket.

När det är Kerstin Bohlins tur går hon fram till vd:n, hälsar och tar emot det inslagna paketet. Hon vet vad det innehåller men det är ändå lite spännande att dra undan pappret. Silverskålen ser liten och gullig ut, tänker hon. Perfekt att ha geléhallon i.

Skålen är tillverkad av en smed i Hudiksvall. I botten syns stämpeln från Iggesunds bruk. För 100 år sedan kunde silvret ha kommit från just den här platsen. Herrgården vi rör oss i ligger 30 meter från det gamla järnverket där allting började. I dag är all produktion koncentrerad till fabriksanläggningar väster om stan. Och där tillverkar man papper, inte järn.

Den nya vd:n Annica Bresky tackar för arbetarnas insatser. Hon ser fram emot att få höra alla intressanta berättelser från bruket senare under kvällen, säger hon. En del har hon redan fått höra under rundan bland de inbjudna.

Vi sitter i brukets källarvalv, uppradade på stolar längs den välvda väggen. Den sparsamma belysningen räcker för att se järnringarna i taket. Kanske var valvet en fängelsehåla förr i tiden. Men stämningen är god. Den blir ännu bättre när de tolv trotjänarna och deras medföljande berättar om livet på bruket.

Kjell Hådell har stenkoll på att han började 1968. Det var några dagar efter att OS i Mexiko slutat. Mycket hade förändrats sedan dess när han slutade förra året. Antalet arbetskamrater till exempel.

– Tidigare fanns det tio–tolv korplag som kunde spela serier. Det var vi från Iggesund och folk från företagets anläggning i Eka Boxholm. Nu är det sålt. Och vi här i Iggesund får inte ens ihop ett enda lag.

Ingvar Flank gick i pension i december. Han tycker att han valde rätt den där gången för 43 år sedan.

– Jag var först på jobbintervju på Ericssons fabrik i Hudiksvall. De visade mig hur jag skulle stå och titta på en kabel och ta mått med jämna mellanrum. Aldrig i livet, tänkte jag. Hellre luffen än Ericsson.

Jobbet på Iggesunds vedhantering blev helt annorlunda. De lossade virke från tåg, båtar och lastbilar. De körde truck och skötte barktrummorna.

– Jag har alltid trivts.  Det var ett omväxlande jobb.

Vd:n är helt ny på sitt jobb, samma gäller brukschefen. De talar om veteranfesten, att det är en fin tradition. Att det är fantastiskt att så många jobbat så länge. Men det kommer nog inte att bli så i framtiden. Man kommer inte att stanna 40 år på samma arbetsplats.

– Det märks att det är nya tider, säger Ingvar. På gott och ont. De som arbetat här länge har skaffat sig en enorm kompetens. En person klarar av att köra hela cellulosamaskinen. De nya jobbar ofta en kortare period, sedan går de vidare.

Guldklockan har inte gått ur tiden. Så här gör de olika bruken (PDF)

Fakta Iggesunds bruk 

  • Iggesunds bruk var ett järnverk från början. Det grundades 1685.
  • Samtidigt fanns det redan ett pappersbruk, Östanå pappersbruk, sedan 1665, en bit utanför det nuvarande samhället. På den tiden gjordes pappret av lump, gamla textilier.
  • På 1700-talet tog handelshuset Abraham och Carlos Grill över järnbruket, därav namnet på herrgården där veteranfesten hålls; Grillska gården. Familjen Grill tillhörde grundarna av Ostindiska kompaniet.
  • 1771 tog Iggesunds bruk över Östanå pappersbruk.
  • 1916 startade den första massa­fabriken, med trä som råvara, i Iggesund.
  • 1984 köpte koncernen Mo och Domsjö bruket. År 2000 bytte koncernen namn till Holmen, efter en sammanslagning tolv år tidigare. I dag ingår bruket i affärsområdet Iggesund Paperboard.
  • Hälsingebruket, som har 910 anställda, tillverkar kartong. Exklusiva förpackningar för parfym, choklad, vin, cigaretter och cd-skivor är exempel på användningsområden.

Läs mer: ”Oj, tänkte jag när jag fick inbjudan”

Läs mer: Reportage

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Så ser ditt anställningsskydd ut

DA REDER UTSå ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

KORTTIDSAVTALPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk. – Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

1

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

När radion slutar funka

KRÖNIKADom som dräper oss har en sedelbunt där hjärtat borde sitta, skriver sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

På vissa arbetsplatser har de anställda eget gym, andra egen bagarstuga. På bruket i Husum har man både och. Foto: Lina Larsson

”Kul att göra något tillsammans”

BRÖDFÖDA.På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1
EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.