Industriarbetarnas tidning

Här hyllas veteranerna

15 augusti, 2014

ReportageLjusen fladdrar på trappan till den vackra gamla herrgården. Senare på kvällen kommer Kerstin Bohlin och Ingvar Flank att skåla med ett glas Parusso Armando från 2008. De är två av flera som fira­s av i årets veteranfest på Iggesunds bruk.

Guldklocka och fest efter 25 år

  • Alla som varit anställda 25 år på Iggesunds bruk får en guldklocka. I andra Holmenbruk kan de anställda välja andra alternativ än en guldklocka, men så är det inte (än så länge, diskussioner pågår) på Iggesunds bruk.
  • Klockorna delas ut på vintern, i Grillska gården, under samma typ av fest som veteranfesten.

Takmålningarna i den välbevarade 1700-talshallen är enorma. Stora blommönster i grönt och gult, målade i en stil som liknar kurbits. Vi tittar på målningarna och trängs bland gästerna för att hänga av våra ytterkläder, på tillfälligt besök för att delta i kvällens höjdpunkt. Utdelningen av silverskålar.

Det viskas om att kungen kommer hit ibland och bor i flygeln. Elektrikern Sven-Erik Enbom nickar. Han vet det mesta om byggnaderna som hör till Iggesunds bruk . Det behövdes inga ritningar för honom, säger en arbetskamrat. Efter 40 år på bruket visste han direkt var felet var ändå.

Kvällen börjar med en välkomstdrink och tal av vd:n och platschefen. Sedan delas paket ut till veteranerna. Det är inte guldklockor det gäller den här gången. De flesta som är inbjudna har redan fått en, för länge sedan. De har jobbat långt mer än 25 år på bruket.

När det är Kerstin Bohlins tur går hon fram till vd:n, hälsar och tar emot det inslagna paketet. Hon vet vad det innehåller men det är ändå lite spännande att dra undan pappret. Silverskålen ser liten och gullig ut, tänker hon. Perfekt att ha geléhallon i.

Skålen är tillverkad av en smed i Hudiksvall. I botten syns stämpeln från Iggesunds bruk. För 100 år sedan kunde silvret ha kommit från just den här platsen. Herrgården vi rör oss i ligger 30 meter från det gamla järnverket där allting började. I dag är all produktion koncentrerad till fabriksanläggningar väster om stan. Och där tillverkar man papper, inte järn.

Den nya vd:n Annica Bresky tackar för arbetarnas insatser. Hon ser fram emot att få höra alla intressanta berättelser från bruket senare under kvällen, säger hon. En del har hon redan fått höra under rundan bland de inbjudna.

Vi sitter i brukets källarvalv, uppradade på stolar längs den välvda väggen. Den sparsamma belysningen räcker för att se järnringarna i taket. Kanske var valvet en fängelsehåla förr i tiden. Men stämningen är god. Den blir ännu bättre när de tolv trotjänarna och deras medföljande berättar om livet på bruket.

Kjell Hådell har stenkoll på att han började 1968. Det var några dagar efter att OS i Mexiko slutat. Mycket hade förändrats sedan dess när han slutade förra året. Antalet arbetskamrater till exempel.

– Tidigare fanns det tio–tolv korplag som kunde spela serier. Det var vi från Iggesund och folk från företagets anläggning i Eka Boxholm. Nu är det sålt. Och vi här i Iggesund får inte ens ihop ett enda lag.

Ingvar Flank gick i pension i december. Han tycker att han valde rätt den där gången för 43 år sedan.

– Jag var först på jobbintervju på Ericssons fabrik i Hudiksvall. De visade mig hur jag skulle stå och titta på en kabel och ta mått med jämna mellanrum. Aldrig i livet, tänkte jag. Hellre luffen än Ericsson.

Jobbet på Iggesunds vedhantering blev helt annorlunda. De lossade virke från tåg, båtar och lastbilar. De körde truck och skötte barktrummorna.

– Jag har alltid trivts.  Det var ett omväxlande jobb.

Vd:n är helt ny på sitt jobb, samma gäller brukschefen. De talar om veteranfesten, att det är en fin tradition. Att det är fantastiskt att så många jobbat så länge. Men det kommer nog inte att bli så i framtiden. Man kommer inte att stanna 40 år på samma arbetsplats.

– Det märks att det är nya tider, säger Ingvar. På gott och ont. De som arbetat här länge har skaffat sig en enorm kompetens. En person klarar av att köra hela cellulosamaskinen. De nya jobbar ofta en kortare period, sedan går de vidare.

Fakta Iggesunds bruk 

  • Iggesunds bruk var ett järnverk från början. Det grundades 1685.
  • Samtidigt fanns det redan ett pappersbruk, Östanå pappersbruk, sedan 1665, en bit utanför det nuvarande samhället. På den tiden gjordes pappret av lump, gamla textilier.
  • På 1700-talet tog handelshuset Abraham och Carlos Grill över järnbruket, därav namnet på herrgården där veteranfesten hålls; Grillska gården. Familjen Grill tillhörde grundarna av Ostindiska kompaniet.
  • 1771 tog Iggesunds bruk över Östanå pappersbruk.
  • 1916 startade den första massa­fabriken, med trä som råvara, i Iggesund.
  • 1984 köpte koncernen Mo och Domsjö bruket. År 2000 bytte koncernen namn till Holmen, efter en sammanslagning tolv år tidigare. I dag ingår bruket i affärsområdet Iggesund Paperboard.
  • Hälsingebruket, som har 910 anställda, tillverkar kartong. Exklusiva förpackningar för parfym, choklad, vin, cigaretter och cd-skivor är exempel på användningsområden.

Läs mer: ”Oj, tänkte jag när jag fick inbjudan”

Du kanske också vill läsa…

Vem ska ta över ­efter Sven-Ingvar?

Vem ska ta över ­efter Sven-Ingvar?

Sven-Ingvar Andersson på Iggesunds bruk jobbade 197 övertidstimmar i fjol för att det saknades folk. Han är en av hundratals anställda som går i pension det närmaste åren. Företaget säger sig söka folk med ljus och lykta, facket tycker att man agerar för sakta.

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Förhandlingarna på Iggesund fortsätter

Förhandlingarna mellan Pappers och Holmen om neddragningarna i Iggesund är långt ifrån klara. Men nu menar sig facket ha vunnit en delseger, genom att att rädda ett antal jobb från outsourcing.

Förhandlingar om Iggesund nästa vecka

Förhandlingar om Iggesund nästa vecka

Nästa vecka ska Pappers och de andra berörda facken på Holmens pappersbruk i Iggesund träffa arbetsgivaren för första gången sedan varslet.

”Det gäller att vi väljer rätt väg”

”Det gäller att vi väljer rätt väg”

”Det är alltid ­pengarna som styr, det har jag lärt mig under alla år, men när ska kapitalägarna bli nöjda?”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

Iggesund väntar på besked om uppsägningar

Nästa vecka kommer en löntagarrapport om neddragningarna på Iggesund, då blir det troligen också besked om det verkligen blir 150 anställda som varslas. Turordningsförhandlingarna inleds nästa månad.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning – och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

En sliten axel blir som ny

En sliten axel blir som ny

Klockan är 14.02 på Holmen i Iggesund.

Kräver skadestånd för långa arbetspass

En sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

Uppdrag: Rädda bygden!

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?