Industriarbetarnas tidning
ReportageLjusen fladdrar på trappan till den vackra gamla herrgården. Senare på kvällen kommer Kerstin Bohlin och Ingvar Flank att skåla med ett glas Parusso Armando från 2008. De är två av flera som firas av i årets veteranfest på Iggesunds bruk.
Takmålningarna i den välbevarade 1700-talshallen är enorma. Stora blommönster i grönt och gult, målade i en stil som liknar kurbits. Vi tittar på målningarna och trängs bland gästerna för att hänga av våra ytterkläder, på tillfälligt besök för att delta i kvällens höjdpunkt. Utdelningen av silverskålar.
Det viskas om att kungen kommer hit ibland och bor i flygeln. Elektrikern Sven-Erik Enbom nickar. Han vet det mesta om byggnaderna som hör till Iggesunds bruk . Det behövdes inga ritningar för honom, säger en arbetskamrat. Efter 40 år på bruket visste han direkt var felet var ändå.
Kvällen börjar med en välkomstdrink och tal av vd:n och platschefen. Sedan delas paket ut till veteranerna. Det är inte guldklockor det gäller den här gången. De flesta som är inbjudna har redan fått en, för länge sedan. De har jobbat långt mer än 25 år på bruket.
När det är Kerstin Bohlins tur går hon fram till vd:n, hälsar och tar emot det inslagna paketet. Hon vet vad det innehåller men det är ändå lite spännande att dra undan pappret. Silverskålen ser liten och gullig ut, tänker hon. Perfekt att ha geléhallon i.
Skålen är tillverkad av en smed i Hudiksvall. I botten syns stämpeln från Iggesunds bruk. För 100 år sedan kunde silvret ha kommit från just den här platsen. Herrgården vi rör oss i ligger 30 meter från det gamla järnverket där allting började. I dag är all produktion koncentrerad till fabriksanläggningar väster om stan. Och där tillverkar man papper, inte järn.
Vi sitter i brukets källarvalv, uppradade på stolar längs den välvda väggen. Den sparsamma belysningen räcker för att se järnringarna i taket. Kanske var valvet en fängelsehåla förr i tiden. Men stämningen är god. Den blir ännu bättre när de tolv trotjänarna och deras medföljande berättar om livet på bruket.
Kjell Hådell har stenkoll på att han började 1968. Det var några dagar efter att OS i Mexiko slutat. Mycket hade förändrats sedan dess när han slutade förra året. Antalet arbetskamrater till exempel.
– Tidigare fanns det tio–tolv korplag som kunde spela serier. Det var vi från Iggesund och folk från företagets anläggning i Eka Boxholm. Nu är det sålt. Och vi här i Iggesund får inte ens ihop ett enda lag.
Ingvar Flank gick i pension i december. Han tycker att han valde rätt den där gången för 43 år sedan.
– Jag var först på jobbintervju på Ericssons fabrik i Hudiksvall. De visade mig hur jag skulle stå och titta på en kabel och ta mått med jämna mellanrum. Aldrig i livet, tänkte jag. Hellre luffen än Ericsson.
Jobbet på Iggesunds vedhantering blev helt annorlunda. De lossade virke från tåg, båtar och lastbilar. De körde truck och skötte barktrummorna.
– Jag har alltid trivts. Det var ett omväxlande jobb.
Vd:n är helt ny på sitt jobb, samma gäller brukschefen. De talar om veteranfesten, att det är en fin tradition. Att det är fantastiskt att så många jobbat så länge. Men det kommer nog inte att bli så i framtiden. Man kommer inte att stanna 40 år på samma arbetsplats.
– Det märks att det är nya tider, säger Ingvar. På gott och ont. De som arbetat här länge har skaffat sig en enorm kompetens. En person klarar av att köra hela cellulosamaskinen. De nya jobbar ofta en kortare period, sedan går de vidare.
Fakta Iggesunds bruk
Läs mer: ”Oj, tänkte jag när jag fick inbjudan”
Sven-Ingvar Andersson på Iggesunds bruk jobbade 197 övertidstimmar i fjol för att det saknades folk. Han är en av hundratals anställda som går i pension det närmaste åren. Företaget säger sig söka folk med ljus och lykta, facket tycker att man agerar för sakta.
Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.
Förhandlingarna mellan Pappers och Holmen om neddragningarna i Iggesund är långt ifrån klara. Men nu menar sig facket ha vunnit en delseger, genom att att rädda ett antal jobb från outsourcing.
Nästa vecka ska Pappers och de andra berörda facken på Holmens pappersbruk i Iggesund träffa arbetsgivaren för första gången sedan varslet.
”Det är alltid pengarna som styr, det har jag lärt mig under alla år, men när ska kapitalägarna bli nöjda?”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.
Nästa vecka kommer en löntagarrapport om neddragningarna på Iggesund, då blir det troligen också besked om det verkligen blir 150 anställda som varslas. Turordningsförhandlingarna inleds nästa månad.
Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning – och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.
Klockan är 14.02 på Holmen i Iggesund.
En sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.
Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.
Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.
Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.
1942 pågick ett intensivt arbete på Saabs fabriker med att få fram alla bomb- och spaningsplan som Flygvapnet beställt.
Tretton arbetskamrater vid Bersbo koppargruva poserar framför en kamera för troligtvis första gången. Och kanske sista.
