Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Snart serveras maten i Grillska gården som byggdes i början av 1700-talet. På den tiden var Iggesunds bruk ett järnbruk. De flesta av pappersarbetarna har varit här tidigare och fått sin guldklocka. Foto: LISELOTT RYDBERG SÖRENSEN

Här hyllas veteranerna

ReportageLjusen fladdrar på trappan till den vackra gamla herrgården. Senare på kvällen kommer Kerstin Bohlin och Ingvar Flank att skåla med ett glas Parusso Armando från 2008. De är två av flera som fira­s av i årets veteranfest på Iggesunds bruk.

Guldklocka och fest efter 25 år

  • Alla som varit anställda 25 år på Iggesunds bruk får en guldklocka. I andra Holmenbruk kan de anställda välja andra alternativ än en guldklocka, men så är det inte (än så länge, diskussioner pågår) på Iggesunds bruk.
  • Klockorna delas ut på vintern, i Grillska gården, under samma typ av fest som veteranfesten.

Takmålningarna i den välbevarade 1700-talshallen är enorma. Stora blommönster i grönt och gult, målade i en stil som liknar kurbits. Vi tittar på målningarna och trängs bland gästerna för att hänga av våra ytterkläder, på tillfälligt besök för att delta i kvällens höjdpunkt. Utdelningen av silverskålar.

Det viskas om att kungen kommer hit ibland och bor i flygeln. Elektrikern Sven-Erik Enbom nickar. Han vet det mesta om byggnaderna som hör till Iggesunds bruk . Det behövdes inga ritningar för honom, säger en arbetskamrat. Efter 40 år på bruket visste han direkt var felet var ändå.

Kvällen börjar med en välkomstdrink och tal av vd:n och platschefen. Sedan delas paket ut till veteranerna. Det är inte guldklockor det gäller den här gången. De flesta som är inbjudna har redan fått en, för länge sedan. De har jobbat långt mer än 25 år på bruket.

När det är Kerstin Bohlins tur går hon fram till vd:n, hälsar och tar emot det inslagna paketet. Hon vet vad det innehåller men det är ändå lite spännande att dra undan pappret. Silverskålen ser liten och gullig ut, tänker hon. Perfekt att ha geléhallon i.

Skålen är tillverkad av en smed i Hudiksvall. I botten syns stämpeln från Iggesunds bruk. För 100 år sedan kunde silvret ha kommit från just den här platsen. Herrgården vi rör oss i ligger 30 meter från det gamla järnverket där allting började. I dag är all produktion koncentrerad till fabriksanläggningar väster om stan. Och där tillverkar man papper, inte järn.

Den nya vd:n Annica Bresky tackar för arbetarnas insatser. Hon ser fram emot att få höra alla intressanta berättelser från bruket senare under kvällen, säger hon. En del har hon redan fått höra under rundan bland de inbjudna.

Vi sitter i brukets källarvalv, uppradade på stolar längs den välvda väggen. Den sparsamma belysningen räcker för att se järnringarna i taket. Kanske var valvet en fängelsehåla förr i tiden. Men stämningen är god. Den blir ännu bättre när de tolv trotjänarna och deras medföljande berättar om livet på bruket.

Kjell Hådell har stenkoll på att han började 1968. Det var några dagar efter att OS i Mexiko slutat. Mycket hade förändrats sedan dess när han slutade förra året. Antalet arbetskamrater till exempel.

– Tidigare fanns det tio–tolv korplag som kunde spela serier. Det var vi från Iggesund och folk från företagets anläggning i Eka Boxholm. Nu är det sålt. Och vi här i Iggesund får inte ens ihop ett enda lag.

Ingvar Flank gick i pension i december. Han tycker att han valde rätt den där gången för 43 år sedan.

– Jag var först på jobbintervju på Ericssons fabrik i Hudiksvall. De visade mig hur jag skulle stå och titta på en kabel och ta mått med jämna mellanrum. Aldrig i livet, tänkte jag. Hellre luffen än Ericsson.

Jobbet på Iggesunds vedhantering blev helt annorlunda. De lossade virke från tåg, båtar och lastbilar. De körde truck och skötte barktrummorna.

– Jag har alltid trivts.  Det var ett omväxlande jobb.

Vd:n är helt ny på sitt jobb, samma gäller brukschefen. De talar om veteranfesten, att det är en fin tradition. Att det är fantastiskt att så många jobbat så länge. Men det kommer nog inte att bli så i framtiden. Man kommer inte att stanna 40 år på samma arbetsplats.

– Det märks att det är nya tider, säger Ingvar. På gott och ont. De som arbetat här länge har skaffat sig en enorm kompetens. En person klarar av att köra hela cellulosamaskinen. De nya jobbar ofta en kortare period, sedan går de vidare.

Guldklockan har inte gått ur tiden. Så här gör de olika bruken (PDF)

Fakta Iggesunds bruk 

  • Iggesunds bruk var ett järnverk från början. Det grundades 1685.
  • Samtidigt fanns det redan ett pappersbruk, Östanå pappersbruk, sedan 1665, en bit utanför det nuvarande samhället. På den tiden gjordes pappret av lump, gamla textilier.
  • På 1700-talet tog handelshuset Abraham och Carlos Grill över järnbruket, därav namnet på herrgården där veteranfesten hålls; Grillska gården. Familjen Grill tillhörde grundarna av Ostindiska kompaniet.
  • 1771 tog Iggesunds bruk över Östanå pappersbruk.
  • 1916 startade den första massa­fabriken, med trä som råvara, i Iggesund.
  • 1984 köpte koncernen Mo och Domsjö bruket. År 2000 bytte koncernen namn till Holmen, efter en sammanslagning tolv år tidigare. I dag ingår bruket i affärsområdet Iggesund Paperboard.
  • Hälsingebruket, som har 910 anställda, tillverkar kartong. Exklusiva förpackningar för parfym, choklad, vin, cigaretter och cd-skivor är exempel på användningsområden.

Läs mer: ”Oj, tänkte jag när jag fick inbjudan”

Läs mer: Reportage

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

6

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.