Industriarbetarnas tidning
Northland Resources stoppar sin gruvdrift i Pajala på obestämd tid och säger upp de flesta av de cirka 300 anställda. Orsaken är vad bolaget kallar ”extremt ansträngd likviditet”.
Den senaste tidens försämrade järnmalmspriser har satt bolaget under extra press, och styrelsen har därför begärt att huvudägaren Super Senior Bridge Bond ska frigöra medel som finns deponerade hos fordringsägare. Detta fick man inte gehör för.
Därför stoppas nu verksamheten och de flesta av de runt 200 anställda blir uppsagda, fackliga förhandlingar har inletts. Det redan producerade järnkoncentratet levereras för att förbättra likviditeten och för att underlätta en återstart när en långsiktig finansiering har säkrats.
”Med tanke på det extremt utmanande marknadsklimatet är styrelsens beslut att stoppa verksamheten i detta skede det enda sättet att undvika konkurs, detta innebär beklagligt nog att många skickliga och engagerade medarbetare måste lämna bolaget, säger vd Johan Balck i ett pressmeddelande.
Gruvbolaget ställde i betalningarna den 30 juni och blev i juli beviljat företagsrekonstruktion. Därefter har en rad åtgärder vidtagits för att minska kostnaderna – genom bland annat färre anställda, färre inhyrda konsulter och stoppad verksamhet i Finland
Det har inte hjälpt, nu stoppas gruvdriften på obestämd tid.
– Det här är ett oerhört hårt slag för de som arbetar på Norhland och för deras familjer, men också för hela Tornedalen. Ägare och styrelse och alla goda krafter måste nu snabbt finna en lösning för att rädda jobben, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe i ett pressmeddelande.
Northland Resources öppnade sin järnmalmsgruva utanför lappländska Pajala i slutet av 2012, vilket gav flera hundra nya jobb. Men bolaget var ett ekonomiskt sett skakigt bygge, och tvingades förra vintern till rekonstruktion.
Den slutade med ett kapitaltillskott på 355 miljoner dollar, varav 100 miljoner kom från ett konsortium av Folksam, Peab, finska Metso samt det av LKAB delägda riskkapitalbolaget Norrskenet.
Northlands gamla gruva i Pajala är i gång sedan i somras – och nu rullar första malmtåget till Narvik sedan 2014. Gruvan drivs nu av Kaunis Iron och har gett cirka 200 personer jobb, den siffran kan stiga till 300 när produktionen är i full gång.
Planerna för Northlands gamla gruva utanför Pajala blir allt konkretare efter ett möte mellan fack och arbetsgivare. Gruvavtalet ska gälla, men vid starten i sommar kommer nya ägaren Kaunis Iron att lägga ut brytningen på underentreprenörer.
Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.
Det är inte frågan om utan när Northlandgruvan i Pajala kommer att öppnas igen, enligt gruvexperten Magnus Ericsson.
Pajala kommun och Luleå tekniska universitet vill starta en testverksamhet för gruvindustrin i arktiskt klimat i Northlands övergivna gruva. Pengar finns för en pilotstudie, nu vill man ha statligt stöd för en storskalig satsning.
Volvos ordförande Carl-Henric Svanberg och flera andra industritoppar har köpt anrikningsverket i Kaunisvaara av gruvbolaget Northlands konkursbo. Förhoppningen är att skapa ett stort antal nya jobb.
Det blev grönt ljus för Northland på tisdagens möte med obligationsägarna. Räddningsplanen godkändes vilket innebar ett nytt lån på 335 miljoner dollar. Produktionen dras nu igång omedelbart.
Arbetet vid gruvan i Kaunisvaara kan tas upp igen i nästa vecka. Nya pengar har kommit in från bland andra Folksam, Peab och riskkapitalbolaget Norrskenet, delägt av LKAB. – En glädjens dag i Malmfälten, säger Tomas Nilsson, IF Metall.
Ytterligare ett 30-tal personer har just anställts vid gruvan i Pajala. Trots att bolaget bakom den nya anläggningen saknar pengar och har ansökt om rekonstruktion. – De planerade nyanställningarna fortsätter och verksamheten rullar på, säger Tomas Nilsson, IF Metall.
IF Metalls klubbordförande i gruvan: ”Vi förberedde en uppstart”
Hushållen uppmanas att spara el när priserna är rekordhöga. Samtidigt läcker svensk industri mer el än vad alla hushåll i hela Skåne förbrukar under ett år. Och på företagen finns inga besparingskrav.
Svensk industri skulle kunna spara 4,1 TWh varje år, enligt Nordic Energy Audit. Det motsvarar ungefär den årliga elförbrukningen för samtliga hushåll i Skåne.
Nu måste svensk industri ta krafttag för att effektivisera sin elanvändning. Och de behöver hjälp. Det anser Patrik Thollander, professor och forskare vid Linköpings universitet.
El-krisen slår hårt mot industriarbetare och industrin. Både den egna ekonomin och arbetsgivarens situation oroar många, säger IF Metalls vice ordförande Tomas With.
Det stora slöseriet finns inte hos hushållen utan i industrin, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Inbromsningen i trähusbranschen fortsätter. Efter en tuff höst lades flera stora varsel i januari. Nu flaggar arbetsgivarna för ännu bistrare tider det kommande året.
På Smålandsvillan i Vrigstad monteras det för fullt och allt verkar flyta på. Men skenet bedrar. Ägaren varslade häromveckan om uppsägning av 70 personer.
Dyrare byggmaterial, höjda räntor och en osäker slutmarknad har lett till vikande orderingång på trähusfabrikerna. Nästan alla anställda på K2A Trähus i Valdemarsvik och Gävle blir av med jobbet när projekt läggs i malpåse.
Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Jag kan inte låta bli att förvånas över arbetsgivarnas ovilja att ta oss på allvar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Det är vi som står för den svenska produktionen, i praktiken, på industrigolven. Snacka om yrkeskunskap, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
