Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

17 juni, 2015

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.
Anna Johansson, infrastrukturminister, S. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Debatt.
”En av mina högsta prioriteringar är att tågtrafiken ska fungera bättre för pendlare och gods. Ett första steg är regeringens satsning på 620 miljoner extra på järnvägsunderhåll 2015, följt av 1,24 miljarder extra varje år till och med 2018”, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens genomgång av vad förseningar i godstrafiken kostar företagen.

I dagarna röstades regeringens vårbudget igenom i riksdagen. Det innebär att vi på allvar kan börja resan mot målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Efter åtta år med moderatledd regering är arbetslösheten på en hög nivå. Det beror både på otillräckliga framtidsinvesteringar, inte minst på infrastrukturområdet, fallande konkurrenskraft och problem med utbildning och matchning.

För att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet krävs både en aktiv näringspolitik, satsningar på kompetens och matchning samt investeringar i infrastruktur. Detta är därför avgörande delar i regeringens nya jobbagenda.

En av mina högsta prioriteringar är att tågtrafiken ska fungera bättre för pendlare och gods. Så ökar vi jobben och främjar exporten. Ett första steg är regeringens satsning på 620 miljoner extra på järnvägsunderhåll 2015, följt av 1,24 miljarder extra varje år till och med 2018.

En fungerande järnväg har stor betydelse för en positiv utveckling i Sverige. Precis som Janne Rudén, Seko och Anders Ferbe, IF Metall skriver i sitt inlägg i Dagens Arbete och Sekotidningen behöver inte minst industrin i Sverige en infrastruktur i världsklass. Det handlar om att svenska exportföretag ska kunna lita på järnvägen. Godset måste komma fram i tid till destinationer ute i Europa eller de stora hamnarna i Sverige. Går tågen i tid kan också fler våga ta ett nytt intressant jobb några mil bort, eller börja pendla till universitet- och högskolestudier.

Ett annat av mina prioriterade områden är schysta villkor i åkeribranschen. Idag sker där en oroväckande utveckling med lönedumping och osund konkurrens. Det skadar både de anställda personligen, och de seriösa företagens chanser på en konkurrensutsatt marknad. Men det skadar också samhället, eftersom gods flyttas från järnväg till väg. Regeringen har infört en hög sanktionsavgift för brott mot EU:s regler för gränsöverskridande lastbilstrafik. Polis och tull har nu även rätt att låsa fast en lastbil då sanktionsavgiften inte betalas. Om dessa nya verktyg inte visar sig vara tillräckliga tvekar vi inte att lägga fram ytterligare förslag för att skapa ordning och reda och ökad konkurrensneutralitet mellan gods på väg och gods på järnväg.

De kommande åren startar byggnationen av Sveriges första höghastighetsjärnvägar. När höghastighetsbanorna är färdigställda skapas helt nya förutsättningar för snabba persontransporter mellan våra tre storstäder. Därtill avlastas det befintliga järnvägsnätet vilket underlättar för godstrafiken. I norra Sverige är det 2018 byggstart för Norrbotniabanans första etapp, med start i Umeå.

Att få ordning på den svenska järnvägen är viktigt både för jobben och för klimatet. Det är ett tufft arbete som kräver stort engagemang från alla järnvägens aktörer. Men regeringen är fast besluten att nå dit. Det kommer att ta tid men med rätt prioriteringar och hårt arbete kan vi steg för steg få en bättre järnväg och punktligare tågtrafik.

Anna Johansson (S), infrastrukturminister

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Så kan järnvägen bli bättre”

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

”Godstrafik är en investering”

”Godstrafik är en investering”

”När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Skickligt av Löfven”

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein menar att Stefan Löfven sätter landets väl och ve före politiskt kaos. ”Nu är det upp till Alliansen att välja om de vill besinna sig och lägga ner sin misstroendeförklaring mot försvarsministern.”

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.