Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

När en vacker lagtext hotas

20 april, 2016

Skrivet av

lars-henrikssonKrönika Under någon sekund förra året trodde jag mig ha hamnat i USA:s sjukvårdssystem. Efter en lång rad remisser och undersökningar hade Västra Götalands läns landsting till sist skickat mig och mitt onda knä till en privat klinik. Väl där redovisade läkaren ett par alternativ till vad som kunde göras och sa: ”Vi får se vad försäkringen täcker.”

Om skribenten

Lars Henriksson arbetar på Volvo Torslandaverken sedan 1978 och varit fackligt aktiv sedan dess, idag som skyddsombud.

Skriver regelbundet i olika tidningar och är redaktör för den oberoende fabrikstidningen Kvasten. Även författare till boken Slutkört, om bilarna jobbet och klimatet.

Min första tanke var att någon av de föreslagna åtgärderna var så riskfylld att läkaren var tvungen att kolla att vårdbolagets försäkringar täckte honom ifall det skulle gå åt skogen. Men så fattade jag: han är van vid patienter med privat sjukförsäkring, där varje behandling först måste gå genom försäkringsbolagets nålsöga, olika stort beroende på hur omfattande och dyr försäkringen är.

Jag förklarade snabbt att jag kom på remiss från landstinget och således gick under den allmänna sjukförsäkringen. Och då var det inga problem – läkaren kunde göra det som var bäst för mitt knä, utan att inhämta tillstånd från något försäkringsbolag.

Händelsen kom nyligen tillbaka för mig, under ett valmöte i USA med uppstickaren Bernie Sanders. Det som berörde mest var dock inte den socialistiske senatorns tal om det skamliga i att världens rikaste land vägrar ge alla sina invånare den sjukvård de behöver. Nej, det som berörde mest var den unga kvinna som talade innan.

Hon berättade vad som hände när hennes far blev arbetslös i samband med krisen 2008, samtidigt som hennes mor diagnosticerades med bröstcancer. Om hur familjen ställdes inför det brutala valet mellan att lämna sitt hem och behandla cancern eftersom deras försäkring inte räckte till – och att inte behandla cancern. En ”valfrihet” på liv och död som är allt annat än frihet.

Att delar av vården numera ägs av riskkapitalister med säte i skatteparadis har väckt berättigad debatt. Mindre diskussion har det varit om den smygande förändring som kommer av att allt fler köper sig ut ur den gemensamma sjukförsäkringen. För tio år sedan hade 150 000 personer privat sjukförsäkring i Sverige, idag är närmar sig siffran 600 000, var tionde person i arbetsför ålder.

När högerkrafter började sprida panik kring vårt pensionssystem för några decennier sedan blev det självuppfyllande, de flesta som kunde skaffade egen pensionsförsäkring. När så ATP, det pensionssystem som arbetarrörelsen en gång stred så hårt för, avskaffades 1994 kunde det ske nästan utan motstånd, många hade redan förlorat tilltron till de gemensamma systemet och gått in i bankernas och försäkringsbolagens djungel av pensionsfonder. På amerikanskt manér började även fackligt förhandlade privata pensioner dyka upp för att kompensera bristerna i den generella välfärden.

I Hälso- och Sjukvårdslagens huvudparagraf står att ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”. Det är en högst mänsklig lagtext, rentav vacker, som talar om ett samhälle där tillgångarna ska fördelas efter behov. Det svenska sjukvårdssystemet har också under lång tid visat att det inte bara är någon naiv vision utan faktiskt fungerat i praktiken.

Ju fler som nu, på egen hand, via subventionerade bruttolöneavdrag eller till och med genom sin fackförening, skaffar privata vårdförsäkringar, desto svagare blir stödet för den offentliga sjukförsäkringen. Då urholkas även principen att den med störst behov ska få vård i första hand och istället kommer de som bäst kan betala för sig att gå före i kön. Det finns många skäl att hindra en sådan utveckling och försvara en princip som givit en sjukvård som både är jämlik, god och effektiv.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

Hur mycket är samhällets trygghetssystem värt?

Inkomsttrygghet var tidigare en levande princip, men vad står den för i dag? Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Anständiga utnyttjar inte krisen

Anständiga utnyttjar inte krisen

Det finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Friskare arbetsliv – var god dröj

”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

”Försäkringskassan utgår från lagen”

”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

För att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.