”Delpensionen är en framgång”

Uppdaterad 5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.
– Delpensionen är en framgång. Den öppnar ytterligare en möjlighet till arbetstidsförkortning, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

I spåren av Facken inom industrin, tecknade även Pappers ett treårsavtal under fredagkvällen. Om än motvilligt. Förra gången förbundet skrev under ett så långt avtal som nu, 2007, landade avtalet på 10,2 procent. Därför var det långt ifrån självklart att Pappers skulle skriva på ett avtal som nu ger betydligt mindre.

Men så blev det. Ramarna för årets avtal sattes av Facken inom industrin, liksom lönenivån. Det nya avtalet ger en höjning av lönerna på två procent för 2017, 1,8 procent under 2018 och 2,1 procent under 2019. I kronor blir höjningarna 569, 522 respektive 620 kronor.

Någon ytterligare satsning på det gamla ATK-systemet – som dock förblir intakt – blev det inte den här gången heller. Däremot ett för Pappers nytt delpensionskonto. Något som funnits bland de övriga facken inom industrin sedan tidigare. Avsättningen till detta konto bli 0,2 procent per år. Och det gäller alla, från första kronan.

Det tredje året, i det avtal som nu träffats, är uppsägningsbart. Även en del andra förändringar har Pappers fått till i det nya avtalet. Bland annat behöver inte en individ som återanställs och som tidigare omfattats av ATK-systemet tvingas göra pensionsvalet i fem år, som fjolårets avtal krävde.

Detta gäller inom företag och koncerner men inte för den som slutat frivilligt. Att man skulle rätta till denna påtvingade ”orättvisa” från fjolårets uppgörelse, var ett viktigt krav i årets avtalsrörelse. Pappers har också fått skrivningar för att stärka fackets roll vid entreprenörsanställningar, och företrädesrätt till återanställning.

– Det är två viktiga saker, säger Matts Jutterström. Många entreprenörer är inne och skadar sig. Nu har vi stärkt fackets inflytande ännu mer i den här processen. Vad gäller företrädesrätten har vi nu sett till att arbetsgivaren inte kan runda företrädeslistan, som man gjort tidigare.

Kravet att arbetspassets längd inte får överstiga 13 timmar och att den maximala arbetstiden får vara maximalt 70 timmar per vecka, fick Pappers bara delvis gehör för. Nu skrivs det in att arbete mer än 70 timmar i veckan bara får ske ”i undantagsfall”.

– Det är en framgång för de arbetsplatser där detta varit ett problem.

Avtalet innehåller också en låglönesatsning i kronor.

– Men det är en låglönesatsning som blir ytterst marginell för vårt förbund. LO-förbundens låglönesatsning träffar andra än oss. Det tycker vi är bra, säger Matts Jutterström.

Sett till de krav Pappers ställde till arbetsgivarna inför årets avtalsrörelse misslyckades man – inte oväntat – med att fylla på ATK-kontot.

Inte heller lyckades förbundet få till skärpta regler runt inhyrning.

– Där var det tvärstopp, konstaterar Matts Jutterström. Å andra sidan försvann det ena efter det andra av arbetsgivarnas motkrav under förhandlingarnas gång. De fick egentligen inte igenom något av sina krav.

Diverse olösta frågor från både fjolårets och årets avtalsrörelse, får också en fortsättning i någon av de sex arbetsgrupper som tillsatts.

Dit hör bland annat flexibilitetsfrågor, skiftbytesregler, livsarbetstid- och pensionsfrågor, principer för lönesättning med mera.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef, Per Widolf, är nöjd med att det blev ett treårsavtal.

– Vi tror att marknaden är betjänta av ett långt avtal som ger stabilitet. Nu får vi också mer tid att lösa de frågor som de tillsatta arbetsgrupperna ska jobba med.

Dock hade arbetsgivarna gärna sett en större nedväxling i lönetakten än den som nu blev.

– Nu blev den bara marginell. Det återstår att se om det räcker för att behålla konkurrenskraften.

Sammantaget menar Per Widolf att processen fram till ett avtal varit tuff. Samtidigt är han nöjd över att parterna än en gång kunna träffa avtal, innan det gamla avtalet gått ut.

Göran Widerberg