Industriarbetarnas tidning
2 mars, 2017
Skrivet av Elinor Torp
Nordkalk fick straffrabatt på grund av den långa tid som gått sedan olyckan. Företagsboten sänktes till 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning.
Istället för att straffa en enskild person kan företag efter en arbetsolycka få böta alltifrån 5 000 kronor till 10 miljoner kronor. För små företag blir det oftast kännbart. Men för de stora bjässarna är det en summa som inte svår att leva med.
Nordkalk som är norra Europas ledande leverantör av kalkstensbaserade produkter hade 2015 en omsättning på nästan 748 miljoner kronor och en nettovinst på 75 miljoner kronor.
Åklagaren i kalkugnsmålet hade yrkat på 3,5 miljoner kronor i företagsbot för det grova arbetsmiljöbrottet som ledde till en ung mans död och en tonårig killes livslånga men. Tingsrätten sänkte i går bötesloppet med en halv miljon på grund av den långa tiden som gått sedan olyckan.
– Det är helt upp och ned med hela rättssystemet. Bara för att polis och åklagare tar lång tid på sig så får man straffrabatt? Är det inom preskriptionstiden ska det inte finnas några förmildrande omständigheter, kommenterade Gustaf Seppelin Solli, en av de drabbade, gårdagens dom.
Det är skadan som avgör storleken på bötesloppet – inte företagets ekonomi. Det finns de rättsexperter som till exempel förre chefsåklagaren Sven-Erik Alhem, som i stället förordar ett proportionellt system. I Norge finns inget tak och det har lett till högre böter vid grova arbetsmiljöbrott.
– När ett ekonomiskt starkt företag gör sig skyldigt till ett mycket allvarligt brott skulle inte 100 miljoner vara ett konstigt tak alls, sa Alhem när Dagens Arbete senast granskade företagsboten.
I gårdagens dom mot Nordkalk straffades även den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå. Han fick villkorlig dom och 200 dagsböter, 26 000 kronor.
Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.
Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt.
”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”
Livsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.
(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.
(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.
Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.
Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.
Två uppmärksammade dödsolyckor – i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.
Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.
Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.
Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.
I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.
Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.
”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.
Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhallstädarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.
Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.
Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.
Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.
Klockan är 11.22 på Götenehus. Milomir ”Milo” Milikic har jobbat som målare i 45 år.
Klockan är 12.58 på Klippans bruk.
Klockan är 11.38 på Hults bruk.
Klockan är 14.42 på Reijmyre glasbruk.
Klockan är 11.36 på Gotlands gummifabrik.
Klockan är 14.36 på Boas industriservice AB/Henriksdals reningsverk.
Visst, läget är allvarligt. Men det finns också mycket positivt som händer för klimatet. Miljödebattören Stefan Edman vill lyfta fram industrins roll i ny klimatbok.
Även små steg tar oss framåt. Nu vill vi ha era bästa råd för att ställa om för klimatet. Urban Lindfors berättar om sitt byte till elbil.
Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.
Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.
Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.
Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof.
