Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?
Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.
5 verk att rädda ur bokhyllan
14 april, 2017
Skrivet av Pontus Ohlin
Böcker Vad gör du med alla böcker som tillhört dina nära och kära? Böcker som du kanske redan har läst, men som du helt enkelt inte har hjärta att säga farväl till? DA:s Pontus Ohlin räddar fem verk ur sin mammas bokhylla, innan resten skickas vidare till Röda Korset.
1. Jack
Ulf Lundell
”Den här skulle du nog du tycka om”, sa mamma när jag gick i åttan. Föga anade hon nog vad rätt hon hade. Eller så gjorde hon det. Det var i alla fall just den romanen som öppnade mina ögon för annan litteratur, andra världar, och som säkert gjorde mig till den jag delvis är i dag. Pappa till en Jack, till exempel.
2. Den gamle och havet
Ernest Hemingway
Kanske den vackraste bok jag läst. Historien om den gamle otursamme fiskaren Santiago och hans förtvivlade kamp ute på havet, vilket pojken Manolin – hans ende vän och medhjälpare – tvingas åse. Ja, hajarna är lika skoningslösa som en demenssjukdom och snart har de också gjort slut på allt. Pojken kan bara se på.
3. Dagbok
Olga Åström
Min mormors minnesanteckningar från 80-talet, åren efter att hon hade blivit änka. Korta och opersonliga rader om väder, trädgårdsbestyr och om folk som kommer på besök. Men också mer intressanta saker: båtkryssningar, väninnors plus- och minusegenskaper, och så en romans som hon inledde på äldre dar.
4. Nationalencyklopedin
Drygt 3 000 skribenter
Jag vet, samlingen är tungt och skrymmande som ett oljefat. Dessutom rymmer den bara en bråkdel av all fakta som går att pilla fram ur en mobiltelefon numera. Men – på samma sätt som med vinylskivor så finns det ju något charmigt analogt med ett lexikon. Pålitligt är det också, helt befriat från ”alternativa” fakta.
5. Bibeln
Matteus, Markus, Lukas m fl
Jo, faktiskt. Språket är 5 högstämt och bitvis ogenomträngligt och jag vet att jag aldrig kommer att läsa den. Men när jag öppnar försättsbladet och begrundar de sirligt nedskrivna namnen på mina förfäder i Lappland, så ser jag en hel film spelas upp för mitt inre. En film som mina barn kanske vill ta del av någon gång.
Läs mer:
böcker
