Industriarbetarnas tidning

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

21 november, 2017

Nästan 60 procent av de unga kvinnliga medlemmarna i IF Metall har utsatts för någon typ av sexuell kränkning på jobbet det senaste året.

– Vi har alla en hemläxa att göra, kommenterar förbundsordförande Marie Nilsson.

På uppdrag av IF Metall har opinionsinstitutet Novis intervjuat drygt 1700 IF Metall-medlemmar om deras erfarenheter av sexuella trakasserier.

På den direkta frågan om det förekommit sexuella trakasserier på arbetsplatsen det senaste året svarar 11 procent av männen och 24 procent av kvinnorna ja.

Men siffrorna för kvinnorna ökar när de ställs inför händelser som faller under begreppet sexuella trakasserier.  Det handlar om till exempel ”ovälkomna sexuella anspelningar”,  ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder och nedsättande skämt”.

Då har i stället 34 procent av kvinnorna utsatts för en eller flera av dessa kränkningar, för dem under 30 år är siffran 59 procent.

– Låt #metoo bli en väckarklocka för alla oss som tror på jämställdheten. Alla har vi en hemläxa att göra. Kvinnor ska aldrig behöva utsättas för sexuella trakasserier och andra kränkningar i sin vardag, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Hennes slutsats är att det finns en del att ta tag i när det gäller arbetsklimatet ute på industriföretagen och IF Metall kallar därför Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IKEM till möte för att lyfta frågan.

– Så här kan vi inte ha det. Alla företag måste ha en policy och ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier, kränkningar och förminskning på grund av kön eller etnicitet, kommenterar Nilsson.

I förbundets egen läxa ingår bland att inom kort ringa till alla 1300 klubbordföranden för att tala om kränkningar. Det verkar behövas. Bara 38 procent av de 1700 svarande i Novus enkät anser att facket på arbetsplatsen är ganska eller mycket aktivt med att förebygga och motverka sexuella kränkningar.

 

 

4 kommentarer till “Det måste bli en väckarklocka för industrin

  • ”ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder och nedsättande skämt”

    Är detta sexuella trakasserier?! Det det dummaste jag har hör…

  • @Annica Selberg Nej, det är bara löjligt om man känner sig sexuellt trakasserad om man ser lättklädda bilder på kvinnor i ett omklädningsrum. Eller vad är ”oönskad fysisk kontakt”?
    Att du får en kram fast du inte ville? Att en kolega ställde sig brevid dig och höll om dig runt midjan?

    Det patetiska i lagstiftning är att det inte finns några exempel på vad sexuella trakasserier är. Den är skriven på ett sådant sett att det är den som utsätts som bestämmer, känner sig personen sexuella trakasserier, då är det sexuella trakasserier.

    Klarar man inte av pornografiska bilder i ett omklädningsrum ,att någon använder könsord eller nedsättande skämt. Ja, då är det nog ett större problem med personen som inte klarar av detta.

  • Nej stevO Jag håller inte med dig. Dessutom varför måste jargongen vara hård och tuff?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Det är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

#metoo-uppropet som kom av sig

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

”Man måste fortsätta lyfta frågan”

Kurser, konferenser och jämställdhets-quiz – #metoo har satt spår i hur IF Metall arbetar mot sexuella trakasserier.”Det är som om alla har frågan på näthinnan nu”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

Regeringen mötte parterna om #metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. ”Ett överväldigande gensvar från parterna”, kommenterar Johansson.

Kvinnan tiger ej längre i församlingen

#metoo-rörelsen skakar just nu om större delen av det svenska samhället. Vittnesmålen från kvinnor i alla olika branscher är både skrämmande och befriande. 

Ministermöte med LO om #metoo

Ministermöte med LO om #metoo

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och jämställdhetsminister Åsa Regnér kallar arbetsmarknadens parter till möte om sexuella trakasserier. ”Vi är skyldiga att genomföra förändringar”, säger Regnér till DA.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. ”Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade”, säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.