Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det behövs en tydlig politik”

24 april, 2019

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det krävs en aktiv landsbygdspolitik, jobbsatsningar och fortbildning i de regioner som annars skulle drabbas, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Om skribenten:

Svante Axelsson är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015.

Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045. De färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som flera branscher nu tagit fram visar att detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men det behövs också en aktiv politisk motprestation om dessa planer ska bli verklighet.

För politikerna handlar det om att navigera utan att köra på fördelningspolitikens och konkurrenskraftens blindskär. Att transformera ett industrisamhälle i en liten öppen ekonomi är en politisk konst som kräver ett tydligt ledarskap. Det behövs en tydlig politik som minskar företagens risker och en aktiv fördelningspolitik som inte gör att vissa delar av landet eller befolkningen förlorar på omställningen.

Sverige ska inte bara vara ett fossilfritt föregångsland utan vi ska också visa omvärlden att välfärden ökar på grund av fossilfriheten. Annars är nyttan begränsad.

Uppdraget är nämligen tvåfaldigt. Sverige ska inte bara vara ett fossilfritt föregångsland utan vi ska också visa omvärlden att välfärden ökar på grund av fossilfriheten. Annars är nyttan begränsad.
Utmaningen är att se till att de som upplever sig som förlorare i ett fossilfritt samhälle får tydliga garantier på att de inte kommer att lämnas vind för våg. Fördelningsfrågan är knäckfrågan för att få allmän acceptans för en snabb samhällsförändring vilket idag syns både globalt och inom enskilda länder.

Det är därför som Sverige står så väl rustat för att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vår nuvarande välfärd bygger historiskt på en aktiv strukturomvandlingspolitik. Sverige har inte hållit olönsamma företag under armarna någon längre tid utan accepterat konkurser för att på så vis frigöra kapital och arbetskraft till verksamheter som är mer lönsamma. Detta har accepterats av både fackföreningar och arbetsgivare med ökad välfärd som resultat.

Det finns fortfarande en stor tillit i samhället med sin grund i att krisorter som drabbades negativt av samhällsförändringen på 70-talet fick stöd och hjälp för att skapa nya jobb i utsatta regionen.

Storleksrationaliseringen av jordbruket, nedläggningen av varvsindustrin och omställningen av tekoindustrin är tre exempel av stora strukturomvandlingar där de flesta orter och arbetare fick nya och i många fall bättre jobb inom företag som var mer lönsamma.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Så förändring är egentligen normaltillståndet inom det svenska näringslivet, skillnaden nu är att det behöver gå fortare än vanligt. Den strukturomvandling vi nu befinner oss i drivs av digitalisering, automatisering och elektrifiering – men också kravet på minskade växthusgasutsläpp. Det spännande är att alla dessa drivkrafter rätt utnyttjat både kan öka konkurrenskraften för det svenska näringslivet och samtidigt påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Men just därför behövs också en mer aktiv politik som till exempel gynnar de företag som vågar gå först. Den offentliga upphandlingens köpkraft på cirka 700 miljarder måste köpa de mest klimatsmarta produkterna om dessa företag ska ha en chans på marknaden.

Det behövs också en aktivare regional- och landsbygdspolitik där till exempel reseavdragen måste bli mer generösa för de som bor på landet än de som bor i stan. Det behövs tydliga jobbsatsningar och fortbildningsprogram i de regioner och platser som annars skulle drabbas negativt i ett fossilfritt Sverige. Det kan till exempel handla om fortbildning för de som i dag bygger förbränningsmotorer så att de också kan jobba med installation av elmotorer i alla de elbilar som kommer att dominera marknaden om några år.

För att stärka konkurrenskraften i själva övergångsfasen behöver staten vara en garant för att minska företagens risk när de går ifrån pilotfas till investeringar i stora industrianläggningar. Denna typ av riskkapital saknas i många fall i dag. Det behöver inte handla om konkreta utbetalningar utan att utveckla olika former av försäkringslösningar där staten tar på sig kostnader om något oförutsett skulle inträffa, ungefär som staten i dag tar risk inom ramen för exportkreditnämnden.

För att stärka tilliten och minska rädslan i förändringen är det viktigt med en samlad och tydlig berättelse om hur omställningen sannolikt kommer att se ut. De branschvisa färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tas fram inom Fossilfritt Sverige visar just hur omställningen till ett fossilfritt och attraktivt Sverige faktiskt kan genomföras.

Så kan utvecklingen av ett fossilfritt samhälle bli smittsam.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

En kommentar till “Det behövs en tydlig politik

  • Det är synd att regeringen och samarbetspartierna inte tog chansen att få 3 miljarder av de 15 utlovade i gröna skatteväxlingar på ett bräde genom att avskaffa trafikförsäkringsskatten och höja miljöskatter såsom koldioxidskatten på fossila drivmedel. Bättre lycka i höstbudgeten?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Du kanske också vill läsa…

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.