Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det behövs en tydlig politik”

24 april, 2019

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det krävs en aktiv landsbygdspolitik, jobbsatsningar och fortbildning i de regioner som annars skulle drabbas, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Om skribenten:

Svante Axelsson är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015.

Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045. De färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som flera branscher nu tagit fram visar att detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men det behövs också en aktiv politisk motprestation om dessa planer ska bli verklighet.

För politikerna handlar det om att navigera utan att köra på fördelningspolitikens och konkurrenskraftens blindskär. Att transformera ett industrisamhälle i en liten öppen ekonomi är en politisk konst som kräver ett tydligt ledarskap. Det behövs en tydlig politik som minskar företagens risker och en aktiv fördelningspolitik som inte gör att vissa delar av landet eller befolkningen förlorar på omställningen.

Sverige ska inte bara vara ett fossilfritt föregångsland utan vi ska också visa omvärlden att välfärden ökar på grund av fossilfriheten. Annars är nyttan begränsad.

Uppdraget är nämligen tvåfaldigt. Sverige ska inte bara vara ett fossilfritt föregångsland utan vi ska också visa omvärlden att välfärden ökar på grund av fossilfriheten. Annars är nyttan begränsad.
Utmaningen är att se till att de som upplever sig som förlorare i ett fossilfritt samhälle får tydliga garantier på att de inte kommer att lämnas vind för våg. Fördelningsfrågan är knäckfrågan för att få allmän acceptans för en snabb samhällsförändring vilket idag syns både globalt och inom enskilda länder.

Det är därför som Sverige står så väl rustat för att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vår nuvarande välfärd bygger historiskt på en aktiv strukturomvandlingspolitik. Sverige har inte hållit olönsamma företag under armarna någon längre tid utan accepterat konkurser för att på så vis frigöra kapital och arbetskraft till verksamheter som är mer lönsamma. Detta har accepterats av både fackföreningar och arbetsgivare med ökad välfärd som resultat.

Det finns fortfarande en stor tillit i samhället med sin grund i att krisorter som drabbades negativt av samhällsförändringen på 70-talet fick stöd och hjälp för att skapa nya jobb i utsatta regionen.

Storleksrationaliseringen av jordbruket, nedläggningen av varvsindustrin och omställningen av tekoindustrin är tre exempel av stora strukturomvandlingar där de flesta orter och arbetare fick nya och i många fall bättre jobb inom företag som var mer lönsamma.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Så förändring är egentligen normaltillståndet inom det svenska näringslivet, skillnaden nu är att det behöver gå fortare än vanligt. Den strukturomvandling vi nu befinner oss i drivs av digitalisering, automatisering och elektrifiering – men också kravet på minskade växthusgasutsläpp. Det spännande är att alla dessa drivkrafter rätt utnyttjat både kan öka konkurrenskraften för det svenska näringslivet och samtidigt påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Men just därför behövs också en mer aktiv politik som till exempel gynnar de företag som vågar gå först. Den offentliga upphandlingens köpkraft på cirka 700 miljarder måste köpa de mest klimatsmarta produkterna om dessa företag ska ha en chans på marknaden.

Det behövs också en aktivare regional- och landsbygdspolitik där till exempel reseavdragen måste bli mer generösa för de som bor på landet än de som bor i stan. Det behövs tydliga jobbsatsningar och fortbildningsprogram i de regioner och platser som annars skulle drabbas negativt i ett fossilfritt Sverige. Det kan till exempel handla om fortbildning för de som i dag bygger förbränningsmotorer så att de också kan jobba med installation av elmotorer i alla de elbilar som kommer att dominera marknaden om några år.

För att stärka konkurrenskraften i själva övergångsfasen behöver staten vara en garant för att minska företagens risk när de går ifrån pilotfas till investeringar i stora industrianläggningar. Denna typ av riskkapital saknas i många fall i dag. Det behöver inte handla om konkreta utbetalningar utan att utveckla olika former av försäkringslösningar där staten tar på sig kostnader om något oförutsett skulle inträffa, ungefär som staten i dag tar risk inom ramen för exportkreditnämnden.

För att stärka tilliten och minska rädslan i förändringen är det viktigt med en samlad och tydlig berättelse om hur omställningen sannolikt kommer att se ut. De branschvisa färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tas fram inom Fossilfritt Sverige visar just hur omställningen till ett fossilfritt och attraktivt Sverige faktiskt kan genomföras.

Så kan utvecklingen av ett fossilfritt samhälle bli smittsam.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

En kommentar till “Det behövs en tydlig politik

  • Det är synd att regeringen och samarbetspartierna inte tog chansen att få 3 miljarder av de 15 utlovade i gröna skatteväxlingar på ett bräde genom att avskaffa trafikförsäkringsskatten och höja miljöskatter såsom koldioxidskatten på fossila drivmedel. Bättre lycka i höstbudgeten?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.