”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATT Det är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas syn på ökad lönespridning som något positivt. Det finns forskning som visar på motsatsen, skriver Anders Törnberg (S).

En av de saker som den moderna tidsandan fört med sig är en övertro på ökad lönespridning för att åstadkomma högre produktivitet. Arbetsgivarna har länge velat ha större löneskillnader för att öka incitamenten till att arbeta hårdare.

”Vi vill ha en modern lönesättning”, brukar det heta från arbetsgivarnas representanter. ”Vi vill göra det enklare att göra lönekarriär”, brukar liberala förespråkare säga.

Sorgligt nog har en del fackförbund börjat sjunga med i samma kör. Då brukar motiven vara att man vill höja yrkets status.

De förment vetenskapliga argumenten brukar handla om att alla människor alltid agerar ekonomiskt rationellt. Om man kan öka sin inkomst genom att agera på ett visst sätt så gör man det, enligt teorin.

Problemet är att teorin är en grov förenkling av verkligheten. Det är många fler faktorer än ekonomin som avgör hur man agerar på sin arbetsplats och i samhället.

Jag kan lika gärna göra några antaganden i andra riktningen. Jag tror att en ökad lönespridning kan ha negativ inverkan på flera sätt i en arbetsplats. Det finns risk för dålig stämning på arbetsplatsen. Det ger inget incitament till samarbete mellan kollegor.

Det kan leda till att medarbetare undviker att dela med sig av kunskaper och information i syfte att själv framstå som mer kompetent än sina kollegor. Det kan också leda till att olika avdelningar blir sämre optimerade för helheten, än tvärtom.

Det finns forskning* som visar att på arbetsplatser där samarbete är viktigt har ökad lönespridning en negativ inverkan på produktiviteten. På arbetsplatser som präglas av okvalificerade uppgifter, isolering och konkurrens mellan medarbetarna kan säkert ökad lönespridning ha den avsedda effekten – men är det så vi vill att arbetslivet skall utvecklas i framtiden?

I dagens arbetsliv, när samarbete brukar framhållas som en allt viktigare framgångsfaktor, känns det väldigt otidsenligt att propagera för ökad lönespridning.

Utan att kunna bevisa det vill jag påstå att den som brinner för sitt arbete och inte ständigt behöver bekymra sig över sin privatekonomi är en effektivare medarbetare än den som tagit jobbet enbart på grund av hög lön. Jag tror helt enkelt att intresse för uppgiften är en bättre pådrivare än en rent ekonomisk motivering.

Höj gärna lönen – men gör det rättvist.

Anders Törnberg (S)
Kungsbacka

*Svenja Gärtner: Wages, Inequality and Consequences for the Economy, Göteborgs Universitet 2014