Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

11 september, 2019

Anders Törnberg. Foto: Privat.

DEBATT Det är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas syn på ökad lönespridning som något positivt. Det finns forskning som visar på motsatsen, skriver Anders Törnberg (S).

Om skribenten.

Anders Törnberg är ersättare i kommunfullmäktige i Kungsbacka för S och jobbar på Ericsson som systemtestare.

En av de saker som den moderna tidsandan fört med sig är en övertro på ökad lönespridning för att åstadkomma högre produktivitet. Arbetsgivarna har länge velat ha större löneskillnader för att öka incitamenten till att arbeta hårdare.

”Vi vill ha en modern lönesättning”, brukar det heta från arbetsgivarnas representanter. ”Vi vill göra det enklare att göra lönekarriär”, brukar liberala förespråkare säga.

Sorgligt nog har en del fackförbund börjat sjunga med i samma kör. Då brukar motiven vara att man vill höja yrkets status.

De förment vetenskapliga argumenten brukar handla om att alla människor alltid agerar ekonomiskt rationellt. Om man kan öka sin inkomst genom att agera på ett visst sätt så gör man det, enligt teorin.

Problemet är att teorin är en grov förenkling av verkligheten. Det är många fler faktorer än ekonomin som avgör hur man agerar på sin arbetsplats och i samhället.

Jag kan lika gärna göra några antaganden i andra riktningen. Jag tror att en ökad lönespridning kan ha negativ inverkan på flera sätt i en arbetsplats. Det finns risk för dålig stämning på arbetsplatsen. Det ger inget incitament till samarbete mellan kollegor.

Det kan leda till att medarbetare undviker att dela med sig av kunskaper och information i syfte att själv framstå som mer kompetent än sina kollegor. Det kan också leda till att olika avdelningar blir sämre optimerade för helheten, än tvärtom.

Det finns forskning* som visar att på arbetsplatser där samarbete är viktigt har ökad lönespridning en negativ inverkan på produktiviteten. På arbetsplatser som präglas av okvalificerade uppgifter, isolering och konkurrens mellan medarbetarna kan säkert ökad lönespridning ha den avsedda effekten – men är det så vi vill att arbetslivet skall utvecklas i framtiden?

I dagens arbetsliv, när samarbete brukar framhållas som en allt viktigare framgångsfaktor, känns det väldigt otidsenligt att propagera för ökad lönespridning.

Utan att kunna bevisa det vill jag påstå att den som brinner för sitt arbete och inte ständigt behöver bekymra sig över sin privatekonomi är en effektivare medarbetare än den som tagit jobbet enbart på grund av hög lön. Jag tror helt enkelt att intresse för uppgiften är en bättre pådrivare än en rent ekonomisk motivering.

Höj gärna lönen – men gör det rättvist.

Anders Törnberg (S)
Kungsbacka

*Svenja Gärtner: Wages, Inequality and Consequences for the Economy, Göteborgs Universitet 2014

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Kvinnornas löner ökar för sakta

Kvinnornas löner ökar för sakta

Lönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

”Kvotera. Just do it”

Eftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Bravo LO

”Den nygamla modellen för lönesättningen är ett smart sätt att komma till rätta med den kontroversiella frågan om låglönesatsning”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.