Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

14 december, 2020

Debatt Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Foto: Friends of Europe

Om skribeneten:

Ulf Dahlsten var tidigare statssekreterare hos Olof Palme och har skrivit boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Inom tio år kommer en procent av världens befolkning äga två tredjedelar av världens tillgångar spår Brittiska Parlamentets utredningstjänst.

Internationella Valutafonden IMF och OECD ser den växande ojämlikhet som följt med teknikutvecklingen, globaliseringen och sänkta skatter för de rika som ett av vår tids största problem.

De ökande klyftorna i västvärlden skapar social oro, hotar sammanhållningen i våra samhällen och bäddar för högerextremistiska strömningar. En växande skuldsättning av hushåll, företag och stater gör det globala finanssystemet skört, kan utlösa en ny svår finanskris och i värsta fall en global depression, varnar IMF.

Sverige är ett av de länder i vilket ojämlikheten växer snabbast. Jämfört med 1989, året före den stora skattereformen, har Gini-faktorn, som mäter ojämlikheten, ökat med fem enheter före skatt, främst till följd av att de högst avlönade precis som i andra länder haft de högsta löneökningarna. Men ser man till disponibel inkomst efter skatt så har Gini ökat ännu mer i Sverige, från 22,6 till 31, 0.

Det har varit en helt avsiktlig utveckling. Bakgrunden är att konstruktörerna av skattereformen tyckte att jämlikheten hade fått gå för långt i Sverige. De sänkte marginalskatterna för de högre avlönade och finansierade det genom höjd moms på tjänster, framtidens jobb.

Samtidigt behöll man det generösa ränteavdraget som ihop med avskaffad fastighetsskatt hjälper till att driva en ”gigantisk förmögenhetsomfördelning” för att citera generaldirektören på Finansinspektionen Erik Thedéen, tidigare statssekreterare (M).

För detta kritiseras Sverige återkommande av IMF och OECD, som menar att Sverige precis som andra länder redan gjort borde avskaffa de orättvisa ränteavdragen, särskilt som skenande bostadspriser och hög hushållsutlåning riskerar utlösa en ny bankkris.

Men denna kritik har Klas Eklund som på regeringens uppdrag (via ESO) ombetts föreslå en ny skattereform inte tagit till sig. Han vill att ränteavdragen bibehålls på i princip nuvarande nivå, 25 procent i stället för 30 procent.

Huvudförslaget är att sänka marginalskatterna för de högre inkomsterna ytterligare, denna gång finansierad genom höjd moms på de basvaror som hushållen konsumerar ungefär lika mycket av oberoende av inkomst. Han föreslår att de vanliga inkomsttagarna kompenseras med ett ökat jobb- och pensionärsavdrag och ökade barnbidrag.

Men eftersom alla får del av dessa är nettot en ytterligare omfördelning till de högre inkomssttagarna. En blygsam fastighetsskatt ersätter dagens fastighetsavgift men förväntas inte heller dämpa bostadsprisutvecklingen.

Kort sagt. Dagens skattesystem som driver ojämlikhet inte bara bibehålls, takten i utvecklingen av ett delat samhälle ökas. Men det har inte heller varit Klas Eklunds uppdrag att stävja den växande ojämlikheten. Och Jämlikhetsutredningen ledd av Per Molander fick inte diskutera skattesystemets roll.

I Sverige är det tabubelagt att diskutera den växande ojämlikheten och Elefanten i Rummet, skattesystemets roll. Hur har det kunnat få bli så?

5 kommentarer till “Skatten har blivit elefanten i rummet

  • Man borde kunna sänka ränteavdragen i tre årliga steg från 30 via 26 och 23 % till 20% (av brutto = 25 % av netto = ”moms på räntan”) och slopa den onödiga trafikförsäkringsskatten.

  • Huvudförslaget borde vara att sänka marginalskatterna för de lägre inkomsterna ytterligare, denna gång finansierad genom sänkt moms på de basvaror som hushållen konsumerar som baslivsmedel så att detta inte blir en klassfråga ytterligare, men det är åt detta hållet vi/man går. Höj skatten för dem med höga inkomster istället, ungefär lika mycket. Att föreslå, att de vanliga inkomsttagarna kompenseras med ett ökat jobb- och pensionärsavdrag och ökade barnbidrag, är ju en skymf mot alla dem som sliter ont för att få livet att gå runt!

    Men det är ju klart; det drabbar ju inte dem med snuskigt höga inkomster? Endast dem med lägst inkomster.
    Och varför inte höja arbetsskadelivräntan eller sjukpensionen istället?
    Det skulle öka alla dem som skadats eller blivit sjuka av sina arbeten. Där har man ytterligare en elefant i rummet!

    För aldrig har man höjt sjukersättningen till sjukpensionärerna under dessa 20 år som varit med olika regeringar och ingen har ens brytt sig om att protestera när man fattiggör mer än 150 000 människor som faller utanför ramarna.

    Skattesystemet är så ojämlikt det kan bli. Och värre kommer det att bli.

      • De ökande klyftorna i västvärlden skapar social oro, hotar sammanhållningen i våra samhällen. Idag ser man att empati och förståelse för varandra inte längre finns! På alla områden.

  • En sak som sällan kommer upp när skattesystemet , även från progressiva personer diskuteras, är hur pengar och skatter står i relation till varandra. Statens budget är ju inte en hushållsbudget där pengar först skall in innan vi i hushållen beställer varor och tjänster. Kolla på varje stats budgetunderskott där de med egna valutor inte bryr sig särskilt om storleken på det. Endast vissa av våra regeringsledamöter tror att det alltid skall samlas i ladorna för att använda pengarna senare. Det är naturligtvis inte sant se hur coronastödens miljarder eller snarare biljoner kr pumpas ut globalt helt plötsligt för att rädda marknadsekonomi. Sanders i USA har slagit larm om att mycket få av detta stöd når den ”vanlige” amerikanen. Hur det blir i Sverige verkar inte någon ha koll på. Statens bistånd skall naturligtvis inte gå till andra än folkmajoritetens bästa och budgetunderskott är inget problem för en stat med en egen valuta, se det nya New Deal-paradigmet i nationalekonomi, Monetär Modern Teori som kan rekommenderas att studera för S-politiker.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.