Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

14 december, 2020

Debatt Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Foto: Friends of Europe

Om skribeneten:

Ulf Dahlsten var tidigare statssekreterare hos Olof Palme och har skrivit boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Inom tio år kommer en procent av världens befolkning äga två tredjedelar av världens tillgångar spår Brittiska Parlamentets utredningstjänst.

Internationella Valutafonden IMF och OECD ser den växande ojämlikhet som följt med teknikutvecklingen, globaliseringen och sänkta skatter för de rika som ett av vår tids största problem.

De ökande klyftorna i västvärlden skapar social oro, hotar sammanhållningen i våra samhällen och bäddar för högerextremistiska strömningar. En växande skuldsättning av hushåll, företag och stater gör det globala finanssystemet skört, kan utlösa en ny svår finanskris och i värsta fall en global depression, varnar IMF.

Sverige är ett av de länder i vilket ojämlikheten växer snabbast. Jämfört med 1989, året före den stora skattereformen, har Gini-faktorn, som mäter ojämlikheten, ökat med fem enheter före skatt, främst till följd av att de högst avlönade precis som i andra länder haft de högsta löneökningarna. Men ser man till disponibel inkomst efter skatt så har Gini ökat ännu mer i Sverige, från 22,6 till 31, 0.

Det har varit en helt avsiktlig utveckling. Bakgrunden är att konstruktörerna av skattereformen tyckte att jämlikheten hade fått gå för långt i Sverige. De sänkte marginalskatterna för de högre avlönade och finansierade det genom höjd moms på tjänster, framtidens jobb.

Samtidigt behöll man det generösa ränteavdraget som ihop med avskaffad fastighetsskatt hjälper till att driva en ”gigantisk förmögenhetsomfördelning” för att citera generaldirektören på Finansinspektionen Erik Thedéen, tidigare statssekreterare (M).

För detta kritiseras Sverige återkommande av IMF och OECD, som menar att Sverige precis som andra länder redan gjort borde avskaffa de orättvisa ränteavdragen, särskilt som skenande bostadspriser och hög hushållsutlåning riskerar utlösa en ny bankkris.

Men denna kritik har Klas Eklund som på regeringens uppdrag (via ESO) ombetts föreslå en ny skattereform inte tagit till sig. Han vill att ränteavdragen bibehålls på i princip nuvarande nivå, 25 procent i stället för 30 procent.

Huvudförslaget är att sänka marginalskatterna för de högre inkomsterna ytterligare, denna gång finansierad genom höjd moms på de basvaror som hushållen konsumerar ungefär lika mycket av oberoende av inkomst. Han föreslår att de vanliga inkomsttagarna kompenseras med ett ökat jobb- och pensionärsavdrag och ökade barnbidrag.

Men eftersom alla får del av dessa är nettot en ytterligare omfördelning till de högre inkomssttagarna. En blygsam fastighetsskatt ersätter dagens fastighetsavgift men förväntas inte heller dämpa bostadsprisutvecklingen.

Kort sagt. Dagens skattesystem som driver ojämlikhet inte bara bibehålls, takten i utvecklingen av ett delat samhälle ökas. Men det har inte heller varit Klas Eklunds uppdrag att stävja den växande ojämlikheten. Och Jämlikhetsutredningen ledd av Per Molander fick inte diskutera skattesystemets roll.

I Sverige är det tabubelagt att diskutera den växande ojämlikheten och Elefanten i Rummet, skattesystemets roll. Hur har det kunnat få bli så?

5 kommentarer till “Skatten har blivit elefanten i rummet

  • Man borde kunna sänka ränteavdragen i tre årliga steg från 30 via 26 och 23 % till 20% (av brutto = 25 % av netto = ”moms på räntan”) och slopa den onödiga trafikförsäkringsskatten.

  • Huvudförslaget borde vara att sänka marginalskatterna för de lägre inkomsterna ytterligare, denna gång finansierad genom sänkt moms på de basvaror som hushållen konsumerar som baslivsmedel så att detta inte blir en klassfråga ytterligare, men det är åt detta hållet vi/man går. Höj skatten för dem med höga inkomster istället, ungefär lika mycket. Att föreslå, att de vanliga inkomsttagarna kompenseras med ett ökat jobb- och pensionärsavdrag och ökade barnbidrag, är ju en skymf mot alla dem som sliter ont för att få livet att gå runt!

    Men det är ju klart; det drabbar ju inte dem med snuskigt höga inkomster? Endast dem med lägst inkomster.
    Och varför inte höja arbetsskadelivräntan eller sjukpensionen istället?
    Det skulle öka alla dem som skadats eller blivit sjuka av sina arbeten. Där har man ytterligare en elefant i rummet!

    För aldrig har man höjt sjukersättningen till sjukpensionärerna under dessa 20 år som varit med olika regeringar och ingen har ens brytt sig om att protestera när man fattiggör mer än 150 000 människor som faller utanför ramarna.

    Skattesystemet är så ojämlikt det kan bli. Och värre kommer det att bli.

      • De ökande klyftorna i västvärlden skapar social oro, hotar sammanhållningen i våra samhällen. Idag ser man att empati och förståelse för varandra inte längre finns! På alla områden.

  • En sak som sällan kommer upp när skattesystemet , även från progressiva personer diskuteras, är hur pengar och skatter står i relation till varandra. Statens budget är ju inte en hushållsbudget där pengar först skall in innan vi i hushållen beställer varor och tjänster. Kolla på varje stats budgetunderskott där de med egna valutor inte bryr sig särskilt om storleken på det. Endast vissa av våra regeringsledamöter tror att det alltid skall samlas i ladorna för att använda pengarna senare. Det är naturligtvis inte sant se hur coronastödens miljarder eller snarare biljoner kr pumpas ut globalt helt plötsligt för att rädda marknadsekonomi. Sanders i USA har slagit larm om att mycket få av detta stöd når den ”vanlige” amerikanen. Hur det blir i Sverige verkar inte någon ha koll på. Statens bistånd skall naturligtvis inte gå till andra än folkmajoritetens bästa och budgetunderskott är inget problem för en stat med en egen valuta, se det nya New Deal-paradigmet i nationalekonomi, Monetär Modern Teori som kan rekommenderas att studera för S-politiker.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Du kanske också vill läsa…

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.