Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

14 december, 2020

Debatt Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Foto: Friends of Europe

Om skribeneten:

Ulf Dahlsten var tidigare statssekreterare hos Olof Palme och har skrivit boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Inom tio år kommer en procent av världens befolkning äga två tredjedelar av världens tillgångar spår Brittiska Parlamentets utredningstjänst.

Internationella Valutafonden IMF och OECD ser den växande ojämlikhet som följt med teknikutvecklingen, globaliseringen och sänkta skatter för de rika som ett av vår tids största problem.

De ökande klyftorna i västvärlden skapar social oro, hotar sammanhållningen i våra samhällen och bäddar för högerextremistiska strömningar. En växande skuldsättning av hushåll, företag och stater gör det globala finanssystemet skört, kan utlösa en ny svår finanskris och i värsta fall en global depression, varnar IMF.

Sverige är ett av de länder i vilket ojämlikheten växer snabbast. Jämfört med 1989, året före den stora skattereformen, har Gini-faktorn, som mäter ojämlikheten, ökat med fem enheter före skatt, främst till följd av att de högst avlönade precis som i andra länder haft de högsta löneökningarna. Men ser man till disponibel inkomst efter skatt så har Gini ökat ännu mer i Sverige, från 22,6 till 31, 0.

Det har varit en helt avsiktlig utveckling. Bakgrunden är att konstruktörerna av skattereformen tyckte att jämlikheten hade fått gå för långt i Sverige. De sänkte marginalskatterna för de högre avlönade och finansierade det genom höjd moms på tjänster, framtidens jobb.

Samtidigt behöll man det generösa ränteavdraget som ihop med avskaffad fastighetsskatt hjälper till att driva en ”gigantisk förmögenhetsomfördelning” för att citera generaldirektören på Finansinspektionen Erik Thedéen, tidigare statssekreterare (M).

För detta kritiseras Sverige återkommande av IMF och OECD, som menar att Sverige precis som andra länder redan gjort borde avskaffa de orättvisa ränteavdragen, särskilt som skenande bostadspriser och hög hushållsutlåning riskerar utlösa en ny bankkris.

Men denna kritik har Klas Eklund som på regeringens uppdrag (via ESO) ombetts föreslå en ny skattereform inte tagit till sig. Han vill att ränteavdragen bibehålls på i princip nuvarande nivå, 25 procent i stället för 30 procent.

Huvudförslaget är att sänka marginalskatterna för de högre inkomsterna ytterligare, denna gång finansierad genom höjd moms på de basvaror som hushållen konsumerar ungefär lika mycket av oberoende av inkomst. Han föreslår att de vanliga inkomsttagarna kompenseras med ett ökat jobb- och pensionärsavdrag och ökade barnbidrag.

Men eftersom alla får del av dessa är nettot en ytterligare omfördelning till de högre inkomssttagarna. En blygsam fastighetsskatt ersätter dagens fastighetsavgift men förväntas inte heller dämpa bostadsprisutvecklingen.

Kort sagt. Dagens skattesystem som driver ojämlikhet inte bara bibehålls, takten i utvecklingen av ett delat samhälle ökas. Men det har inte heller varit Klas Eklunds uppdrag att stävja den växande ojämlikheten. Och Jämlikhetsutredningen ledd av Per Molander fick inte diskutera skattesystemets roll.

I Sverige är det tabubelagt att diskutera den växande ojämlikheten och Elefanten i Rummet, skattesystemets roll. Hur har det kunnat få bli så?

5 kommentarer till “Skatten har blivit elefanten i rummet

  • Man borde kunna sänka ränteavdragen i tre årliga steg från 30 via 26 och 23 % till 20% (av brutto = 25 % av netto = ”moms på räntan”) och slopa den onödiga trafikförsäkringsskatten.

  • Huvudförslaget borde vara att sänka marginalskatterna för de lägre inkomsterna ytterligare, denna gång finansierad genom sänkt moms på de basvaror som hushållen konsumerar som baslivsmedel så att detta inte blir en klassfråga ytterligare, men det är åt detta hållet vi/man går. Höj skatten för dem med höga inkomster istället, ungefär lika mycket. Att föreslå, att de vanliga inkomsttagarna kompenseras med ett ökat jobb- och pensionärsavdrag och ökade barnbidrag, är ju en skymf mot alla dem som sliter ont för att få livet att gå runt!

    Men det är ju klart; det drabbar ju inte dem med snuskigt höga inkomster? Endast dem med lägst inkomster.
    Och varför inte höja arbetsskadelivräntan eller sjukpensionen istället?
    Det skulle öka alla dem som skadats eller blivit sjuka av sina arbeten. Där har man ytterligare en elefant i rummet!

    För aldrig har man höjt sjukersättningen till sjukpensionärerna under dessa 20 år som varit med olika regeringar och ingen har ens brytt sig om att protestera när man fattiggör mer än 150 000 människor som faller utanför ramarna.

    Skattesystemet är så ojämlikt det kan bli. Och värre kommer det att bli.

      • De ökande klyftorna i västvärlden skapar social oro, hotar sammanhållningen i våra samhällen. Idag ser man att empati och förståelse för varandra inte längre finns! På alla områden.

  • En sak som sällan kommer upp när skattesystemet , även från progressiva personer diskuteras, är hur pengar och skatter står i relation till varandra. Statens budget är ju inte en hushållsbudget där pengar först skall in innan vi i hushållen beställer varor och tjänster. Kolla på varje stats budgetunderskott där de med egna valutor inte bryr sig särskilt om storleken på det. Endast vissa av våra regeringsledamöter tror att det alltid skall samlas i ladorna för att använda pengarna senare. Det är naturligtvis inte sant se hur coronastödens miljarder eller snarare biljoner kr pumpas ut globalt helt plötsligt för att rädda marknadsekonomi. Sanders i USA har slagit larm om att mycket få av detta stöd når den ”vanlige” amerikanen. Hur det blir i Sverige verkar inte någon ha koll på. Statens bistånd skall naturligtvis inte gå till andra än folkmajoritetens bästa och budgetunderskott är inget problem för en stat med en egen valuta, se det nya New Deal-paradigmet i nationalekonomi, Monetär Modern Teori som kan rekommenderas att studera för S-politiker.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Det är alltid individen det är fel på

Det är alltid individen det är fel på

Där ni politiker borde prata om samhällets ansvar läggs fokus i stället på individen som på olika sätt ska skärpa sig, skriver Natalia Sparrelid.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?