Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Så kan järnvägen bli bättre”

24 juni, 2015

Karin Svensson Smith
Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott.

Debatt.
Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så  vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

Ingen som åker tåg behöver bli upplyst om att järnvägen kan fungera bättre. Sekotidningens granskning tillsammans med Dagens Arbete, radioprogrammet Kalibers reportage, SVTs nyhetsinslag om grundläggande fel i skötseln av järnvägen, och annan mediabelysning visar på en situation som väldigt många resenärer är förtrogen med.

Samtidigt har förbättrad tågtrafik en enorm potential att bidra till uppfyllande av samhälleliga mål som minskat oljeberoende, hållbar regional utveckling, klimatanpassning av transportsystemet, industriell utveckling mm. Riksdagen har nyligen i ett tillkännagivande till regeringen ställt sig bakom målet att kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020. En självklar förutsättning för att det målet ska nås är ett ökat och förbättrat utbud av tågtrafik. Här kommer fem personliga reflektioner för vad som bör ske.

Återtaget underhåll

Inledningsvis måste den långtgående uppstyckning av järnvägssystemet och avlövning av Trafikverket som pågått under Alliansregeringens styre ersättas av ett statligt ansvar för järnvägens funktion. Vallöftena om ett återtaget underhåll behöver infrias för att anslagen ska leda till effektiva och snabba åtgärder mot de brister som finns i dag. En långsiktigt planerad systematisk skötsel med förebyggande insatser kan minska alla de akuta felavhjälpningsåtgärder som förekommer idag. Riksrevisionen har i tre olika rapporter gett underlag för behovet av ett tydligare uppdrag och styrning av Trafikverkets arbete med järnvägen.

Separat järnvägsdivision

Genomgående för det nyligen avlämnade delbetänkandet om järnvägens organisation är iakttagelser om brist på kompetens och kontroll. Remisstiden pågår fortfarande, men en rimlig spekulation är att många remissyttranden kommer att innehålla förslag på en sammanhållen järnvägsdivision inom Trafikverket. Den övergripande planeringen bör även fortsättningsvis ske trafikslagsövergripande, men i övrigt är skillnaderna mellan väg och järnväg tillräckligt stora för att de ska behandlas var för sig. Järnvägen är som en processindustri där behovet av synkronisering är stort.

Sverigeförhandlingen

För att ha tillräckligt med kapacitet för att klara fördubblingsmålet och samtidigt förhindra att tågtrafik med olika hastighet sinkar varandra är höghastighetståg på separata banor ett måste. De länder som imponerar med god tågtidshållning har investerat i höghastighetsbanor. I takt med att klimatförändringarna blir att mer uppenbara är det logiskt att sätta Sverigeförhandlingen i fokus. När nu även G7-ländrna enats kring begreppet decarbonisering och att fasa ut fossilbränslena från transporterna bör nya stambanor för höghastighetståg vara ett av Sveriges bidrag.

Rättvisa avgifter

För att järnvägsinvesteringarna ska skapa en motsvarande ökning av tågtrafik bör det avgifter och skatter för olika transportslag sättas efter rättvisa principer. Innan skatter för flyg och lastbilstrafik täcker de kostnader som respektive transportslag ger upphov till bör det få konsekvenser för banavgifterna. Även här finns vallöften som bör infrias.

Samhällsuppdrag för SJ

Det är dags att staten definierar vad man vill med sitt statliga bolag. Enligt nuvarande uppdrag är kraven bara avkastning och vinstutdelning. Sannolikt behövs ett långsiktigt uppdrag att utveckla tågtrafiken för att tillgodose behoven hos framtidens resenärer och att staten ger SJ förutsättningar för att klara ett sådant uppdrag. Vi är många som vill kunna resa bekvämt och med ansvar för kommande generationer.

Karin Svensson Smith, ordförande riksdagens trafikutskott

2 kommentarer till “Så kan järnvägen bli bättre

  • Här är lite andra aspekter gällande tågtrafik: Förslag till SJ
    Trafiksäkerhet:
    Sänka hastigheter nära övergångsställen och korsningar och perronger. Ha övervakning så att föraren vet när det är folk nära spåret.
    Tillgänglighet:
    Att kunna köra rullstol. Såna tåg på varje linje. Åtminstone tur och retur varje dag tills man köpt nya tåg som också är tillgängliga. En vagn för cyklar och annat. Fler återförsäljare och ingen straffavgift vid köp på tåg. Fler stationer.
    Miljö:
    Tågtrafik kan ge samhällsekonomisk energieffektivitet så att Sverige kan nå de nationella miljömålen. Elektriciteten kan tillverkas miljövänligt. Ekologisk mat.
    Ekonomi:
    En biljett att åka 25 mil kan kosta 50 kronor. Tågen kommer att kunna köras fulla. Fler turer och fler vagnar. Fler som åker och oftare. Storkök för billigare mat. Spår och fordonspark skattefinansierat, resekostnad biljettfinansierat. Det räcker med 1 krona vinst. SJ är statligt. Alltså folkets. Det innebär att SJ är något extra. Inte ett reseföretag utan ett folkets reseföretag med allt vad det innebär. Apropå vad som är attraktivt: Skulle man fråga folk: vill du ha en säker trafik, en miljövänlig trafik, tillgänglig trafik, nyttig god miljövänlig mat och allt detta billigt? Eller farlig, snabb, pressad, en påse snask och hundra kronor i handen så kan det ändå vara ganska många som skulle välja det senare alternativet.
    Statens järnvägar och folkets järnvägar

  • Eller gratis. Så skulle tåg bli riktigt attraktivt. ”fri rörlighet”. Samhällsekonomiskt skulle välmående och ökad turism kompensera ekonomiska kostnader.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

”Godstrafik är en investering”

”Godstrafik är en investering”

”När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Skickligt av Löfven”

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein menar att Stefan Löfven sätter landets väl och ve före politiskt kaos. ”Nu är det upp till Alliansen att välja om de vill besinna sig och lägga ner sin misstroendeförklaring mot försvarsministern.”

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.