Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Så kan järnvägen bli bättre”

24 juni, 2015

Karin Svensson Smith
Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott.

Debatt.
Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så  vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

Ingen som åker tåg behöver bli upplyst om att järnvägen kan fungera bättre. Sekotidningens granskning tillsammans med Dagens Arbete, radioprogrammet Kalibers reportage, SVTs nyhetsinslag om grundläggande fel i skötseln av järnvägen, och annan mediabelysning visar på en situation som väldigt många resenärer är förtrogen med.

Samtidigt har förbättrad tågtrafik en enorm potential att bidra till uppfyllande av samhälleliga mål som minskat oljeberoende, hållbar regional utveckling, klimatanpassning av transportsystemet, industriell utveckling mm. Riksdagen har nyligen i ett tillkännagivande till regeringen ställt sig bakom målet att kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020. En självklar förutsättning för att det målet ska nås är ett ökat och förbättrat utbud av tågtrafik. Här kommer fem personliga reflektioner för vad som bör ske.

Återtaget underhåll

Inledningsvis måste den långtgående uppstyckning av järnvägssystemet och avlövning av Trafikverket som pågått under Alliansregeringens styre ersättas av ett statligt ansvar för järnvägens funktion. Vallöftena om ett återtaget underhåll behöver infrias för att anslagen ska leda till effektiva och snabba åtgärder mot de brister som finns i dag. En långsiktigt planerad systematisk skötsel med förebyggande insatser kan minska alla de akuta felavhjälpningsåtgärder som förekommer idag. Riksrevisionen har i tre olika rapporter gett underlag för behovet av ett tydligare uppdrag och styrning av Trafikverkets arbete med järnvägen.

Separat järnvägsdivision

Genomgående för det nyligen avlämnade delbetänkandet om järnvägens organisation är iakttagelser om brist på kompetens och kontroll. Remisstiden pågår fortfarande, men en rimlig spekulation är att många remissyttranden kommer att innehålla förslag på en sammanhållen järnvägsdivision inom Trafikverket. Den övergripande planeringen bör även fortsättningsvis ske trafikslagsövergripande, men i övrigt är skillnaderna mellan väg och järnväg tillräckligt stora för att de ska behandlas var för sig. Järnvägen är som en processindustri där behovet av synkronisering är stort.

Sverigeförhandlingen

För att ha tillräckligt med kapacitet för att klara fördubblingsmålet och samtidigt förhindra att tågtrafik med olika hastighet sinkar varandra är höghastighetståg på separata banor ett måste. De länder som imponerar med god tågtidshållning har investerat i höghastighetsbanor. I takt med att klimatförändringarna blir att mer uppenbara är det logiskt att sätta Sverigeförhandlingen i fokus. När nu även G7-ländrna enats kring begreppet decarbonisering och att fasa ut fossilbränslena från transporterna bör nya stambanor för höghastighetståg vara ett av Sveriges bidrag.

Rättvisa avgifter

För att järnvägsinvesteringarna ska skapa en motsvarande ökning av tågtrafik bör det avgifter och skatter för olika transportslag sättas efter rättvisa principer. Innan skatter för flyg och lastbilstrafik täcker de kostnader som respektive transportslag ger upphov till bör det få konsekvenser för banavgifterna. Även här finns vallöften som bör infrias.

Samhällsuppdrag för SJ

Det är dags att staten definierar vad man vill med sitt statliga bolag. Enligt nuvarande uppdrag är kraven bara avkastning och vinstutdelning. Sannolikt behövs ett långsiktigt uppdrag att utveckla tågtrafiken för att tillgodose behoven hos framtidens resenärer och att staten ger SJ förutsättningar för att klara ett sådant uppdrag. Vi är många som vill kunna resa bekvämt och med ansvar för kommande generationer.

Karin Svensson Smith, ordförande riksdagens trafikutskott

2 kommentarer till “Så kan järnvägen bli bättre

  • Här är lite andra aspekter gällande tågtrafik: Förslag till SJ
    Trafiksäkerhet:
    Sänka hastigheter nära övergångsställen och korsningar och perronger. Ha övervakning så att föraren vet när det är folk nära spåret.
    Tillgänglighet:
    Att kunna köra rullstol. Såna tåg på varje linje. Åtminstone tur och retur varje dag tills man köpt nya tåg som också är tillgängliga. En vagn för cyklar och annat. Fler återförsäljare och ingen straffavgift vid köp på tåg. Fler stationer.
    Miljö:
    Tågtrafik kan ge samhällsekonomisk energieffektivitet så att Sverige kan nå de nationella miljömålen. Elektriciteten kan tillverkas miljövänligt. Ekologisk mat.
    Ekonomi:
    En biljett att åka 25 mil kan kosta 50 kronor. Tågen kommer att kunna köras fulla. Fler turer och fler vagnar. Fler som åker och oftare. Storkök för billigare mat. Spår och fordonspark skattefinansierat, resekostnad biljettfinansierat. Det räcker med 1 krona vinst. SJ är statligt. Alltså folkets. Det innebär att SJ är något extra. Inte ett reseföretag utan ett folkets reseföretag med allt vad det innebär. Apropå vad som är attraktivt: Skulle man fråga folk: vill du ha en säker trafik, en miljövänlig trafik, tillgänglig trafik, nyttig god miljövänlig mat och allt detta billigt? Eller farlig, snabb, pressad, en påse snask och hundra kronor i handen så kan det ändå vara ganska många som skulle välja det senare alternativet.
    Statens järnvägar och folkets järnvägar

  • Eller gratis. Så skulle tåg bli riktigt attraktivt. ”fri rörlighet”. Samhällsekonomiskt skulle välmående och ökad turism kompensera ekonomiska kostnader.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

”Godstrafik är en investering”

”Godstrafik är en investering”

”När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Skickligt av Löfven”

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein menar att Stefan Löfven sätter landets väl och ve före politiskt kaos. ”Nu är det upp till Alliansen att välja om de vill besinna sig och lägga ner sin misstroendeförklaring mot försvarsministern.”

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.