Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Den bortprioriterade godstrafiken

”Så kan järnvägen bli bättre”

Karin Svensson Smith

Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott.

Debatt.
Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så  vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

Ingen som åker tåg behöver bli upplyst om att järnvägen kan fungera bättre. Sekotidningens granskning tillsammans med Dagens Arbete, radioprogrammet Kalibers reportage, SVTs nyhetsinslag om grundläggande fel i skötseln av järnvägen, och annan mediabelysning visar på en situation som väldigt många resenärer är förtrogen med.

Samtidigt har förbättrad tågtrafik en enorm potential att bidra till uppfyllande av samhälleliga mål som minskat oljeberoende, hållbar regional utveckling, klimatanpassning av transportsystemet, industriell utveckling mm. Riksdagen har nyligen i ett tillkännagivande till regeringen ställt sig bakom målet att kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020. En självklar förutsättning för att det målet ska nås är ett ökat och förbättrat utbud av tågtrafik. Här kommer fem personliga reflektioner för vad som bör ske.

Återtaget underhåll

Inledningsvis måste den långtgående uppstyckning av järnvägssystemet och avlövning av Trafikverket som pågått under Alliansregeringens styre ersättas av ett statligt ansvar för järnvägens funktion. Vallöftena om ett återtaget underhåll behöver infrias för att anslagen ska leda till effektiva och snabba åtgärder mot de brister som finns i dag. En långsiktigt planerad systematisk skötsel med förebyggande insatser kan minska alla de akuta felavhjälpningsåtgärder som förekommer idag. Riksrevisionen har i tre olika rapporter gett underlag för behovet av ett tydligare uppdrag och styrning av Trafikverkets arbete med järnvägen.

Separat järnvägsdivision

Genomgående för det nyligen avlämnade delbetänkandet om järnvägens organisation är iakttagelser om brist på kompetens och kontroll. Remisstiden pågår fortfarande, men en rimlig spekulation är att många remissyttranden kommer att innehålla förslag på en sammanhållen järnvägsdivision inom Trafikverket. Den övergripande planeringen bör även fortsättningsvis ske trafikslagsövergripande, men i övrigt är skillnaderna mellan väg och järnväg tillräckligt stora för att de ska behandlas var för sig. Järnvägen är som en processindustri där behovet av synkronisering är stort.

Sverigeförhandlingen

För att ha tillräckligt med kapacitet för att klara fördubblingsmålet och samtidigt förhindra att tågtrafik med olika hastighet sinkar varandra är höghastighetståg på separata banor ett måste. De länder som imponerar med god tågtidshållning har investerat i höghastighetsbanor. I takt med att klimatförändringarna blir att mer uppenbara är det logiskt att sätta Sverigeförhandlingen i fokus. När nu även G7-ländrna enats kring begreppet decarbonisering och att fasa ut fossilbränslena från transporterna bör nya stambanor för höghastighetståg vara ett av Sveriges bidrag.

Rättvisa avgifter

För att järnvägsinvesteringarna ska skapa en motsvarande ökning av tågtrafik bör det avgifter och skatter för olika transportslag sättas efter rättvisa principer. Innan skatter för flyg och lastbilstrafik täcker de kostnader som respektive transportslag ger upphov till bör det få konsekvenser för banavgifterna. Även här finns vallöften som bör infrias.

Samhällsuppdrag för SJ

Det är dags att staten definierar vad man vill med sitt statliga bolag. Enligt nuvarande uppdrag är kraven bara avkastning och vinstutdelning. Sannolikt behövs ett långsiktigt uppdrag att utveckla tågtrafiken för att tillgodose behoven hos framtidens resenärer och att staten ger SJ förutsättningar för att klara ett sådant uppdrag. Vi är många som vill kunna resa bekvämt och med ansvar för kommande generationer.

Karin Svensson Smith, ordförande riksdagens trafikutskott

Läs mer: Debatt | Opinion

2Kommentarer

Christian Toholjevic:

Här är lite andra aspekter gällande tågtrafik: Förslag till SJ
Trafiksäkerhet:
Sänka hastigheter nära övergångsställen och korsningar och perronger. Ha övervakning så att föraren vet när det är folk nära spåret.
Tillgänglighet:
Att kunna köra rullstol. Såna tåg på varje linje. Åtminstone tur och retur varje dag tills man köpt nya tåg som också är tillgängliga. En vagn för cyklar och annat. Fler återförsäljare och ingen straffavgift vid köp på tåg. Fler stationer.
Miljö:
Tågtrafik kan ge samhällsekonomisk energieffektivitet så att Sverige kan nå de nationella miljömålen. Elektriciteten kan tillverkas miljövänligt. Ekologisk mat.
Ekonomi:
En biljett att åka 25 mil kan kosta 50 kronor. Tågen kommer att kunna köras fulla. Fler turer och fler vagnar. Fler som åker och oftare. Storkök för billigare mat. Spår och fordonspark skattefinansierat, resekostnad biljettfinansierat. Det räcker med 1 krona vinst. SJ är statligt. Alltså folkets. Det innebär att SJ är något extra. Inte ett reseföretag utan ett folkets reseföretag med allt vad det innebär. Apropå vad som är attraktivt: Skulle man fråga folk: vill du ha en säker trafik, en miljövänlig trafik, tillgänglig trafik, nyttig god miljövänlig mat och allt detta billigt? Eller farlig, snabb, pressad, en påse snask och hundra kronor i handen så kan det ändå vara ganska många som skulle välja det senare alternativet.
Statens järnvägar och folkets järnvägar

Christian Toholjevic:

Eller gratis. Så skulle tåg bli riktigt attraktivt. ”fri rörlighet”. Samhällsekonomiskt skulle välmående och ökad turism kompensera ekonomiska kostnader.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kaos på järnvägen hotar jobben

DA reder utStrul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Opålitlig järnväg kostar miljoner

SekotidningenArtiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år. Här kan ni läsa deras artiklar.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

"Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass"

Debatt"Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer", skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.

"Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit"

DebattExtra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

"Godstrafik är en investering"

Debatt"När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ledare: Glöm inte godstransporterna

LedareFortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Efter coronan

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Arbetsrätten

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.