”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Foto: Viktor Fremling
Margareta van den Bosch och den tysk-franske modeskaparen Karl Lagerfeld. Han var H&M:s första samarbetspartner 2004.
Två ikoner på samma bild. Madonna till vänster.
Några tidiga skisser ur Margaretas eget arkiv.
En tidstypisk stilstudie av Margareta genom åren som gått.
Skiss ur Margaretas eget arkiv.
60-talet ”1920-tal. Mods-stuk och skräddat. Optiska och geometriska mönster. Enkelt, korta kjolar, stadiga tyger.”
70-talet ”1800-tal. Romantiska kreationer för tjejer, jeans och utsvängt. Fler stilar. Långkjolar med spetsin­fällningar, utsläppt hår, tuffare, råa kanter, punk.”
80-talet ”Damigt. Välklätt. Dallas. Gympakultur och Ralph Lauren, livsstilskoncept.”
90-talet ”Minimalistiskt. Rave-inspirerat, 60-talets psykedelia tillbaka.”
00-talet ”Väldigt blandat. Saker som inte passar ihop. Styling och looks, mycket mönster hämtade från modern konst.”

Modets drottning abdikerar

Hon är modeskaparen från Stuvsta som klätt Sverige. Gett Madonna en ny garderob och själv blivit en ikon – Margareta van den Bosch.

Margareta van den Bosch

Yrke: Chefsdesigner på H&M (1986 –2007). Avgående kreativ rådgivare på samma företag.  

Familj: Vuxen son, ett barnbarn plus ett till på gång.

Bor: Lägenhet på Lidingö.

Född: 27 december 1942 i Falun.

Uppväxt: På Tåby Gård utanför Söderköping och i Stuvsta, Huddinge.  

Läser: Medlem i Lyrikklubben och prenumererar på Galago.

Gillar: Klassiskt och rock, gå på utställningar, vernissager och god mat.

För några år sedan träffade jag Lars Engman, dåvarande designchef på Ikea. När vi skildes åt stack han en liten bok i min hand, Demokratisk design – en bok om form, funktion och pris.

– Den har jag också fått av honom, säger Margareta förtjust. Och jag känner honom väl.

Som före detta designchef på Hennes & Mauritz har hon, precis som Lars Engman, kunnat vara med och påverka.

Han hur folk möblerat hemmavid. Hon hur folk klätt sig. De har jobbat på två företag som båda gjort en fantastisk resa från 1940-talet och framåt.

Två svenska giganter med butiker i länder världen över. Det ena har gjort billiga och bra möbler. Det andra billiga och bra kläder.

– Folk skulle få valuta för pengarna, säger Margareta, med lätt stolthet i rösten.

”Numera är det inte så mycket man passar i”

Vi sitter i hennes lägenhet. På femte våningen. I ett helt vanligt rött, femtiotalshus på Lidingö. Det är lagom stökigt.

På intet sätt minimalistiskt eller estetiskt inrett, som kanske kunde förväntas av en designersjäl. Själv är hon klädd i brunprickig utanpåskjorta, blåjeans och brandgula strumpor.

Avspänd vardag om man så säger.

– Men jag har svårt att hitta kläder till mig själv nu för tiden. Jag får fortfarande en del från H&M som jag gärna bär. Men numera är det inte så mycket man passar i.

Det började med klippdockor. Äldre läsare minns säkert de där papparken, som främst det tidiga 1950-talets småflickor ägnade sig åt.

Figurer som klipptes ut. Liksom deras kläder. Som sedan fästes runt pappersdockorna. Margareta fick låna papper och pennor av sin pappa.

– Först ritade jag en docka. Sedan kläderna, allt från fest- till brudklänningar.

Pappa var mästertecknaren Ewert Karlsson, mer känd som EWK.
Politisk karikatyrtecknare i den svenska Bondeförbundspressen, som vann världsberömmelse för sina bilder på världens stora män och kvinnor.

Margareta fick sin inspiration från söndagarnas matinéfilmer. Hon och lillsyrran Aino skickades på bio för att föräldrarna skulle få en stunds ro.

Dessutom hade hon en klädintresserad mamma som sydde kläder åt sina döttrar. Så inspiration fanns på nära håll.

Margareta ritade och tecknade sig igenom sin barndom. När det var dags för realskolan – någon sådan fanns inte i Huddinge på den tiden – fick hon ta bussen in till stan.

Som tioåring!

Ofta var det broöppning på Liljeholmsbron.

– Ett år hade jag betyget ”B” i ordning för att jag så ofta kom för sent, säger hon med lätt förtjusning i rösten.

Redan då hade hon ett alldeles bestämt mål i livet.

Beckmans Designhögskola.

Margareta stack emellan med en skräddarutbildning. Tog gesällprov och när hon sedan sökte till Beckmans kom hon in på första försöket.

– Jag var extremt målmedveten och hade inga som helst andra yrkesdrömmar!

Margareta var en mönsterelev. Skolan tyckte att hon var så begåvad att hon fick gå ett extraår och avgångsbetyget bestod bara av de högsta betygen.
Men skolan är en sak. Yrkeslivet ett annan. Det blev en del vikariat som slöjdlärare och extrajobb på Postgirot.

Året var 1967 då allas blickar var riktade mot England och ett London som svängde.

– Jag hann med ett besök. Var där med min kurskamrat Sighsten Herrgård.

Men sedan blev det dags för första fasta jobbet på Hettemarks klädfabrik i Bari i Syditalien.Det var en resa in i en annan, mer ålderdomlig, tid.

– Det var skapande och produktion på samma plats. Dräkter och klänningar, skräddat och kappor.

Av hög kvalitet är bäst att tillägga.

Efter ett par år fick hon nog. Baris manliga befolkning var ”lite gammaldags” i synen på kvinnor. Inte nog med att det visslades på gatan.

– De kom även hem och ringde på min dörr. Jag var ganska snygg på den tiden, det kanske bidrog. Men det blev jobbigt i längden.

Flytten gick till Milano och hon började frilansa även för andra företag. Träffade sin make, en holländsk skodesigner, fick sonen Martei, separerade och skaffade barnflicka.

Efter elva år i Italien flyttade hon hem till Stockholm för ett jobb på modeföretaget Dehå. Specialister på aftonkläder, spetsar och paljetter. Med sig i bagaget hade hon, förutom gedigna yrkeskunskaper, också rejäla språkkunskaper.

– Jag pratar italienska och engelska. Klarar mig bra på tyska och franska och förstår mycket holländska.

Hon hade ögonen på H&M som ”verkade kul”. Margareta skickade in en ansökan och vd:n Stefan Persson blev eld och lågor. Ville anställa henne på stående fot.

– Jag måste väl få gå hem och tänka på saken, sade jag.

– Det är väl ingenting att tänka på, bara skriv under, sade han.

”Om trenden säger mönstrade kläder, får man allt hitta på sina egna mönster”

Den 3 augusti 1986 klev hon in på H&M, som chef för företagets designavdelning, då bestående av sju personer. Sedan drog hon i gång ett intensivt förändringsarbete. H&M:s väg mot designtoppen hade påbörjats.

– Jag integrerade olika funktioner och fick folk att jobba ihop – inköpare, designer, ekonom och mönsterkonstruktör.

Rekryterade. Skapade ordning och reda. Sju designers blev över 200 under
hennes ledning. Precis som Ikea beskylldes även H&M för plagiat i början av sin expansion.

– Det var också sant, medger Margareta. Det var en del sånt då, men det blev för dyrbart. Det hände att vi fick ta bort kläder och bränna dem. Sedan betala skadestånd och rättegångskostnader.

– Finns man som nu i 57 länder och har 3 700 butiker … Du förstår vilken skada det kan handla om.

Hon skakar avvärjande på huvudet.

– Sånt är absolut förbjudet. Om trenden säger mönstrade kläder, får man allt hitta på sina egna mönster.

När det talas om det svenska modeundret handlar det sällan om H&M. I stället om Hope, Whyred, Dagmar, Tiger med flera.

– Många, om inte de flesta, av modeskaparna på dessa företag kommer från H&M, säger hon med ett snett leende.

Det är på H&M de lärts upp, fått utvecklas.

Samtidigt växte designavdelningen till en multikulturell avdelning med tjugofem olika nationaliteter.

– Ibland vill folk tillskriva mig all ära för att det gått bra. Men det handlar ju om ett teamarbete. Det vore därför konstigt om bara jag skulle ta åt mig äran.

Då och då har det hänt att satsningar slagit fel.

– Som den gången vi stod med enbart ett pastellfärgat sortiment som kunderna inte var så glada åt.

– Det var dumt att tänka bort de färger som alltid går och som folk alltid köper.
Sedan händer det att man kommer för tidigt med en kollektion som först senare blir till en trend.

Under Margaretas tid som designchef trängde omvärlden på. Det räckte inte längre att producera billiga kläder för en stor publik.

Det gällde också hur och att det gjordes på ett miljövänligt sätt. Plötsligt satt H&M med ett ansvar också för sina underleverantörer.

I höstas skrev tredje generationens H&M-chef Karl-Johan Persson under ett avtal med IF Metall och Industri All. Det ska garantera fackliga rättigheter och schyssta löner för de 1,6 miljoner anställda som finns hos H&M:s cirka 850
underleverantörer. Det tycker Margareta är bra.

– Jag vet att Karl-Johan värnar om de här frågorna och H&M har faktiskt gått i bräschen. Men vi införde en slags uppförandekod redan på 90-talet och det finns också en lista över olika kemikalier som inte får användas i produktionen.

Margareta berättar också att företaget var tidigt ute med att köpa in ekologiskt godkänd bomull. Där det en gång bara handlade om att ge kunderna mode till bästa pris och kvalitet, har nu ord som ekologiskt och hållbart gjort sitt inträde.

Det är nu åtta år sedan hon lämnade jobbet som designchef. Men ännu kan hon inte släppa taget om det som blivit hennes favoritarbetsplats genom alla år.
Eller om det nu är företaget som vägrar släppa henne.

– 2016 blir definitivt året som jag trappar ner på allvar, säger den numera 73-åriga modeikonen, behäftad med titeln ”kreativ rådgivare”.

Hon har genom åren ständigt funnits med på listor över de mäktigaste inom
mode. Hon har fått regeringens medalj ”Illis quorum” för att hon ”lyft svenskt
mode internationellt och stimulerat återväxten av nya designers”.

Damernas Värld har belönat henne med ”Guldknappen” för hennes insatser och in- och utländsk media har stått i kö för att intervjua henne.

Hon sitter med i olika juryer och designtävlingar som smakdomare. Inte minst H&M:s egen, där förstapriset är 500 000 kronor och möjlighet att få en del av kollektionen uppsydd av H&M.

– Vi har delat ut priset en handfull gånger, men ännu har ingen svensk vunnit.

Två ikoner på samma bild. Madonna till vänster.

Två ikoner på samma bild. Madonna till vänster.

”Hon är en sån där artist man kan titta men inte lyssna på. Jag gillar inte alls hennes musik”

Som ”pensionär” är Margareta fortfarande med i arbetet med att välja ut H&M:s gästdesigners.

Första samarbetet, med Karl Lagerfeld 2004, blev en PR-mässig succé av stora mått. Sedan har världens stora stått på kö. Stella McCartney, Jimmy Choo, Sonya Rykiel och inte minst Madonna.

Inför hennes ”The Confession Tour” 2006, tog H&M fram en träningsoverall och året efter kom kollektionen ”M by Madonna”.

– Jag träffade Madonna sex gånger och gick igenom hennes garderob för att se vilken typ av kläder hon normalt brukade använda, färger och så.

Margareta berättar att Madonna var mycket engagerad i den kollektion som växte fram. Men särskilt förtjust i Madonnas musik är hon inte.

– Jag har inga skivor med henne. Hon är en sån där artist man kan titta men inte lyssna på. Jag gillar inte alls hennes musik.

För Margareta är det Stones, Dylan, Sibelius och framför allt det nya som hon kan få på Spotify som gäller.

Margareta har aldrig sneglat bakåt. Hon har hela tiden försökt pejla samtiden och nästa trend. Hon har hämtat inspiration från film och ”röda mattan”, eller ”celebrity”-kulturen som hon säger. Från musikens värld, rockstjärnornas sätt att klä sig. TV-serier.

Och självklart har hon som designer tittat lite extra på kreatörerna på de stora modehusen.

Men sparat på det som gjorts – nej aldrig.

– När jag började på H&M ville jag faktiskt att vi skulle spara en del kläder. Men vi hade helt enkelt ingen plats. Alla utrymmen behövdes för vår expansion.

Nu är hon med i en liten grupp som ska försöka spåra gamla H&M-plagg och bevara dem åt eftervärlden.

Bygga ett museum typ det som det Ikea har?

– Nej, nej. Det finns inga sådana planer, säger hon avvärjande.

– Vi har ju vår historik som företag, men inga plagg. Det är synd för det har ju varit vår kärnverksamhet. Men det är betydligt enklare att hitta gamla bord än kläder, erkänner hon.

Det har varit en fantastisk resa med H&M. Ett företag som vuxit ur kostymen gång på gång. Nu ska hon ge sig själv lite tid. Träna bort artrosen i knäna, gå ner i vikt, träna och börja äta rätt.

– Jag körde en proteinsmoothie nu på morgonen, säger hon utan särskild entusiasm i rösten.

Och sedan blir det förhoppningsvis lite mer drag i farmorsrollen. Sonen har en tvååring och ytterligare tillökning är på gång.

Kanske en barnkollektion kläder på gång?
Margareta skakar nekande på huvudet.

– Absolut inte. Men köper kläder, det gör jag. Jag tror inte jag vill rita mer kläder än det jag har gjort, säger hon begrundande.

– Men rita av barnbarnen – det kommer jag alldeles säkert att göra!

50 år med mode

Dagens Arbete bad Margareta van den Bosch att ge en snabbskiss av modets växlingar under sin tid:

60-talet ”1920-tal. Mods-stuk och skräddat. Optiska och geometriska mönster. Enkelt, korta kjolar, stadiga tyger.”

60-talet:  ”1920-tal. Mods-stuk och skräddat. Optiska och geometriska mönster.
Enkelt, korta kjolar, stadiga tyger.”

70-talet ”1800-tal. Romantiska kreationer för tjejer, jeans och utsvängt. Fler stilar. Långkjolar med spetsin­fällningar, utsläppt hår, tuffare, råa kanter, punk.”

70-talet: ”1800-tal. Romantiska kreationer för tjejer, jeans och utsvängt. Fler stilar. Långkjolar med spetsin­fällningar, utsläppt hår, tuffare, råa kanter, punk.”

 

80-talet ”Damigt. Välklätt. Dallas. Gympakultur och Ralph Lauren, livsstilskoncept.”

80-talet: ”Damigt. Välklätt. Dallas. Gympakultur och Ralph Lauren, livsstilskoncept.”

 

90-talet ”Minimalistiskt. Rave-inspirerat, 60-talets psykedelia tillbaka.”

90-talet: ”Minimalistiskt. Rave-inspirerat, 60-talets psykedelia tillbaka.”

 

00-talet ”Väldigt blandat. Saker som inte passar ihop. Styling och looks, mycket mönster hämtade från modern konst.”

00-talet: ”Väldigt blandat. Saker som inte passar ihop. Styling och looks,
mycket mönster hämtade från modern konst.”

Foton: Todd Ehlers, tiffany terry och TT Nyhetsbyrån

Läs mer: DA rekommenderar | Reportage


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.