Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”I vissas ögon är jag ett freak”

12 maj, 2017

Skrivet av Carl Linnaeus

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

KrönikaDA:s nya krönikör slår ett slag för sin subkultur och glädjen över att den inte är mainstream.

Tidigare i år gick Grammisgalan av stapeln. Under direktsändningen i Sveriges Television var det stoj och glam. Vid det laget hade Linköpingsbandet Ghost redan vunnit i kategorin hårdrock. Det var en kategori som avverkats redan under förgalan. Det var en kategori som tv valde att inte visa, eftersom den ansågs vara mindre viktig för allmänheten. En stor del av hårdrocksvärlden rasade. Inte jag.

Subkulturer är viktiga. Jag gillar när hårdrocken inte är rumsren, när den är ful, ärrig och provocerande. På den här sidan millennieskiftet är det inte så vanligt.
Sedan början av 2000-talet har genren blivit main­stream. Iron Maiden, som under ett motigt 90-tal spelade på klubbar i Sverige inför 500 personer, säljer ut Stockholms stadion. De stora klädkedjorna gör stora pengar på tröjor med hårdrockslogotyper.

Jag är inte elitistisk. Det spelar ingen roll om man inte kan nämna en enda låt med bandet på ens bröst. Jag kommer alltid att älska Motörhead även om deras varumärke är mer känt än vad deras låtar är. För mig kommer band som AC/DC alltid att stå för det fula och avvikande. Och i det fula finns det fina. Ur det avvikande föds de subkulturer som finns till för oss som är annorlunda, vi som inte passar in i någon mall. I vissas ögon är jag ett freak. Jag gillar det.

När jag föddes sjöng Sex Pistols om att det inte fanns någon framtid. I den cyniska lyriken till God save the Queen fanns det dock ett positivt budskap. I utanförskapet skapade sig Johnny Rotten en egen framtid. Han gjorde det på sina egna villkor. Det är eftersträvansvärt.

När jag slutade skolan mitt under 90-talets dystra lågkonjunktur fanns det inte någon framtid vare sig för mig eller mina klasskamrater. Beväpnad med näbbar och klor fick jag så småningom in en fot som skribent på en musiktidning. Tillsammans med andra udda fåglar är jag i dag verksam inom en subkultur som jag älskar.

Jag står utanför och tittar in.
Som musikskribent kommer jag aldrig att tjäna några stora pengar. Det är okej. Jag väljer att i stället inte konsumera så mycket trams. Det viktigaste är frihet. Jag kan leva mitt liv efter mina egna regler. Det hade inte varit möjligt utan hårdrocken och dess vackra fulhet.

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.