Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers vill ha en ny modell för lönebildningen i Sverige.

– Om vi ska kunna leverera jämställda löner och göra låglönesatsningar måste vi hitta fram till något nytt, säger Pappers ordförande Matts Jutterström.

Han menar att när det nuvarande Industriavtalet tillkom 1997, var det i ett annat Sverige.
–Vi hade precis gått med i EU och höll på att lägga om den ekonomiska politiken. Penningpolitiken såg annorlunda ut och man hyste stor tilltro till lönebildningens effekter på inflationen.

Sen dess har löneandelen av BNP minskat. Kapitalägarna, har med Matts Jutterströms ord ”fått mer av kakan”.

Har Industriavtalet som märkessättare på den svenska arbetsmarknaden spelat ut sin roll?

– Det kan jag inte säga. Men just nu ifrågasätter allt fler om det inte går att plocka ut en större löneandel än vad som görs.

– De avtal som tecknats har snarare legat i under- än överkant av vad samhället tål i löneökningar.

Matts Jutterström återkommer till lönernas minskade betydelse för inflationen.
Han pekar i stället på den ”lånekarusell” som varit och de skattesänkningar som genomförts.

– Klart att sånt stimulerat ekonomin.

Som Dagens Arbete berättade nyligen ska facken inom 6F utreda om man ska skapa en ny lönemodell, för att minska löneklyftor och öka jämställdheten.

Är deras krav något som även Pappers ställer sig bakom?

– Den analysen gjorde vi redan 2011 när vi sade nej till det nya Industriavtalet.
Det var huvudskälet till att vi som dåvarande medlem i Facken inom industrin inte kunde skriva under.

– Skälet var just att det uteslöt samarbete med andra utanför FI, låglönesatsningar inom LO och arbetsmarknaden i övrigt. Hittills har vi fått rätt.

Men Facken inom industrin driver ju LO:s låglönesatsning i årets avtalsrörelse?

– Samtidigt hotar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att säga upp avtalet om facken får gehör för det kravet hos de opartiska ordförandena.

– Ska vi kunna leva upp till LO:s krav på att halvera löneskillnaderna mellan män och kvinnor fram till 2028, då behövs det rejäla tag…

Kan Pappers tänka sig att göra gemensam sak med 6F i den här frågan?

– Nej det tror jag inte. Vi kommer att göra en egen genomlysning av Industriavtalet till vår kommande kongress. Men det är intressant att de tar upp frågan och vill ändra på den struktur som finns.

Pappers ställer sig positivt till en översyn av nuvarande ordning?

– Ja. Men jag tror också att det är nödvändigt att Facken inom industrin ska vara med – särskilt om de vill behålla sin normerande roll.

Är det självklart att industrin ska sätta ramarna för vad andra grupper på arbetsmarknaden kan ta ut?

– Ett skäl till Industriavtalets tillkomst var att det skulle skapa sysselsättning och leverera reallöneökning.

– Men här har utvecklingen gått precis tvärt emot när det gäller sysselsättning, och det beror inte på höga löner. Snarare på ökad automatisering och strukturrationalisering.

Pappers har – utanför Facken inom industrin – lite av en statistroll i dagens avtalsförhandlingar?

– Ja det har vi. Inte ens vår motpart Industriarbetsgivarna kan göra något åt detta.

– Men i bland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta ”märket”. Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin. Till och med mer.

Industrins anställda krymper i antal för varje år som går?

– Ja. Framöver kommer våra jobb att vara så välbetalda att det är som att vinna på lotto att få jobb inom denna sektor.

– Ta Södra Värö som ett exempel från vår industri. 240-250 anställda drar in 3-4 miljarder i vinst. Samtidigt är lönekostnaden 1-3 procent i företaget.

Facken inom 6F är inne på att löneökningstakten varit för låg med tanke på Riksbankens inflationsmål på två procent?

– Så är det. Vi skulle kunna ta ut mer. Med en något högre inflation skulle ytterligare 60-70 000 fler kunna få jobb genom att efterfrågan ökar.

6F är också inne på att de stora vinnarna med Industriavtalet är tjänstemännen. Gäller det även på Pappers område?

– Med undantag för treårsavtalet 2007, så är det så. Alla andra år har de fått ut mer.

Matts Jutterström menar att tjänstemännen kunnat dra nytta av de låga påslagen centralt – vilket skapat ett lokalt utrymme.

– Tar man ut för lite centralt reglerar marknaden lönerna i stället.

Hur skulle en ny modell för löneförhandlingar se ut?

– Det är den verkliga 10 000-kronorsfrågan. Men jag är övertygad om att den modell som finns måste förfinas.

Göran Widerberg