Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Industrin och klimatet

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

Krönika Bensinupproret backas upp av många bortskämda som efter de tankat sin bil på macken köper till en halvlitersflaska med mineralvatten för dubbla bensinpriset. Hade man velat göra ett uppror för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice där man bor”, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Läs fler inlägg av Kennet Bergqvist:

Jag har själv vräkt ur mig ett och annat

”Kvotera – just do it!” 

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

”Skyddsombud, agera”

Jag börjar med min slutsats: det så kallade bränsleupproret är förmodligen Sveriges första lyxuppror. Återkommer till bränsleupproret senare. Först lite om min barndom.

Jag är född på slutet av 70-talet och uppväxt i byn Vindel-Ånäset som ligger 20 km från lilla samhället Vindeln. En by med då dryga 100 invånare, ett bönhus som även fungerade som ungdomsgård och flera mindre jordbruk. Grundskolan låg i Vindeln, där den även ligger idag.

Livet i Vindel-Ånäset var ganska okomplicerat. Man lekte med jämnåriga kompisar, tog sig fram på cykel och hittade på en massa bus. Det fanns inte någon av vuxna organiserad verksamhet förutom träffen i bönhuset på torsdagar där man träffades, spelade brädspelet Drakborgen och lyssnade på hårdrock. Vi hade inte Spotify utan enbart två CD-skivor och den ena var med gruppen Guns ’n Roses och den var lika bra varje gång.

Det fanns ingen lokaltrafik och att få skjuts in till samhället för att till exempel delta i träning var i stort sett uteslutet. Att kosta på en enkom bilresa gjordes enbart om det var riktigt nödvändigt.

Det var dock inte klimatargumentet som vägde tyngst på den tiden. Klimatmedvetenheten var låg. Som exempel på det så hade byn en egen soptipp, där allt från cyklar till TV-apparater kastades och sedan brändes upp i tron att allt blev aska. För övrigt så var soptippen en av lekplatserna där man kunde göra riktiga fynd.

Argumentet för att inte åka in till samhället var i huvudsak ekonomiska. Det var en onödig kostnad, och skulle drömmen om att få ett Nintendo 8-bit TV-spel i julklapp gå i uppfyllelse, så insåg jag snabbt att fortsätta tjata inte var en bra idé.

En annan dröm jag hade var att få åka utomlands till värmen, en dröm som ofta dök upp när jag läste Kalle Anka. På baksidan av tidningen var det ofta reklam för chokladbiten Bounty, som marknadsfördes med en exotisk strand i bakgrunden. Den bilden orsakade en hel del drömmar. Men att få åka på en charterresa var en utopi. På skolan var det en handfull kompisar som hade föräldrar med den möjligheten. Jag fick i stället nöja mig med att åka Finlandsfärjan mellan Umeå och Vasa, och köpa tjärtabletter, salta pingviner och spela enarmad bandit.

I dag är det något helt annat.

Jag behöver inte anlita en professor i nationalekonomi för att bevisa att vi har det betydligt bättre ställt ekonomiskt i dag än när jag var barn. Jag säger inte att dagens barn har det bättre, men deras ekonomiska förutsättningar är helt outstanding jämfört med då.

Men är det ändå så illa ställt att vi behöver ett bränsleuppror?

I Facebook-gruppen ”Bränsleupproret 2.0” har det samlats nästan en halv miljon anhängare, och ett 10-tal av dessa är personer som jag känner, som är i min ålder och som har växt upp i liknande förhållanden.

Personer som i dag har en bil för 300 000 kronor som används för att åka till jobbet med och på fritiden skjutsa barnen till träning, som det i många fall är cykelavstånd till. De åker också varje sommar med hela familjen på charterresa – och inte nog med det, på påsken tar de bilen samt snöskotern för 100 000kr och åker till fjällen. Personer som lever ett gott liv helt enkelt – vilket jag är glad för.

Som jag uppfattat det startades upproret av att bensinpriset passerade nivån dryga 16 kronor/litern. Rent tekniskt var det kronan i förhållande till utländsk valuta som försvagades vilket bidrog till att priset steg. Upproret startades således av en normal valutafluktuation och inte av ett nytt beslut om höjd bränsleskatt som är mer brukligt. Slagdängan ”Nu är det nog” används i upproret och frågan jag ställer mig, vad är det som är nog? Valutafluktuationen?

Ifall man är en av dem som förnekar att bilkörning försämrar klimatet, så borde man åtminstone tänka till på hur man prioriterar sina kostnader innan man spyr galla på sociala medier.

Ärligt, upproret handlar inte om att stora delar av svenska befolkningen inte längre har råd att köra bil och framför allt, det handlar inte om utsatta landsbygdsbor, som ofta är ett av upprorets huvudargument.

Hade man velat göra ett uppror för till exempel landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice och att det ska finnas apotek, banker och barnomsorg i anslutning till där man bor.

För mig handlar upproret om ren och skär lyx.

Upproret backas upp av många bortskämda som efter de tankat sin bil på macken köper till en halvlitersflaska med mineralvatten för dubbla bensinpriset, och reflekterar inte ens över att man köpt jävligt dyrt vatten som lika gärna gått att tappa ur kranen.

När de sedan kommer hem, då går man in på Facebook, gillar inlägg mot höga bensinpriser och skriver spydiga kommentarer.

Vart tog reflektionen vägen över om vilket liv man lever och vad man lägger pengarna på? Jag har inte nämnt klimatförändringarna, som för mig är den enskilt viktigaste orsaken varför bensinpriset bör vara högt. Ifall man är en av dem som förnekar att bilkörning försämrar klimatet, så borde man åtminstone tänka till på hur man prioriterar sina kostnader innan man spyr galla på sociala medier.

Eftersom jag har ett försvarsmaktsförflutet tänker jag ofta på en bra ramsa som förkortades T-T-T, som används vid radiosignalering och innebär: Tänk, Tryck, Tala. Man ska alltså, innan man trycker på sändarknappen på radion, ha tänkt till vad man ska säga, för att inte i onödan störa radiotrafiken och för att få fram rätt budskap.

Snälla! Använd gärna ramsan T-T-T oftare så kanske vi både kan få ett bättre klimat när det gäller sociala medier och den värld vi lever i.

Läs också: ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Läs mer: Kenneth Bergqvist | Krönikor | Opinion

Kennet Bergqvist

24Kommentarer

Sjukersättning 2.0-2:

För de flesta kanske, men inte för alla i Sverige, varför glöms de fattiga alltid bort?

Kaj Viberg:

Ja det var en hel del ”whatabautism” och nedvärderingar av minimum 500 000 personer som anklagas för ”lyxuppror”. Det verkar helt omöjligt att förstå att Bensinupproret är EN del i protesterna mot de orättvisor som drabbar landsbygden. Egentligen är det bra att sådana som du finns och öppet skriver om föraktet för landsbygdsbornas situation.

L:

Nä, det här är ingen lyxprotest! Jag och min fru pendlar båda två. Jag har 9 mil enkel väg och frun har 7 mil enkel väg. Tyvärr så pendlar vi åt olika håll och det finns ingen fungerande kollektivtrafik som passar våra arbetstider. Båda har högspecialiserade yrken där man helt enkelt får söka sig dit arbetsplatsen finns. Hon som specialistsjuksköterska inom vården och jag inom industrin.
Vår bränslekostnad ligger på ca 7000 kr i månaden (enbart för pendling) och till det kommer värdeminskning, underhåll, däckslitage, skatt med mera på bilarna också).
Då vi har tre barn så är det självklart att vi prioriterar säkerheten så vi kör inga gamla slitna bilar. Men det är heller ingen lyx utan helt vanliga bilar. Till saken hör också att vi försökt hålla oss någorlunda miljövänliga och kör därför diesel (lägre CO utsläpp men mer partiklar). I dagsläget finns det ingen möjlighet för oss att köpa elbil då de fortfarande är rätt dyra (lyxbilar prismässigt) ingen av oss kan ladda på jobbet och då vi bor i Norrbotten så blir kylan ett problem för räckvidden på batteriet. Skulle annars gärna byta till elbil men det funkar inte idag.
Förklara nu för mig Kenneth hur detta en lyxprotest? Känner många fler som har liknande situation och vi är alla med i bensin upproret. Inte för att vi är klimatförnekare utan för att våra liv snart inte funkar pga bränslepriserna.
Vi får ju givetvis göra endel avdrag för vårt pendlande men det täcker inte kostnaden för pendlingen.
För övrigt så sticker det väldigt mycket i ögonen när storstadsbor säger något spydigt om att det bara är att ta kollektivtrafiken eller köpa elbil och att dom inte tycker man ska få något pendlingsavdrag ifall man kör bil när deras månadskort på SL är subventionerat med över 50 %.
Höj bränsleskatterna där det finns fungerande kollektivtrafik och höj pendlingsavdraget rejält!

Thorsten Schütte:

Jag tror det är politiskt och miljömässigt omöjligt att minska drivmedelsskatterna. Däremot kan fordonsägarna avlastas med en kostnad som i genomsnitt motsvarar knappt en krona/litern genom att slopa den fullständigt onödiga trafikförsäkringsskatten!

Johan:

Bra text. Journalister måste börja ta sitt ansvar och ställa bensinupprorare mot väggen. Framförallt de som likt grundaren har gott ställt och dyr bil. Kritiska frågor har börjat komma men vänta några veckor så vaknar journalisterna nog till ordentligt. Bensinpriserna kan inte anpassas till en minoritet som påstår sig inte ha något val. Dessa berättelser om 9 mil enkel resa är häpnadsväckande. De mest ekonomiskt utsatta i Sverige bor inte i hus i glesbygd, de bor i hyresrätt i tätort. Ni som säger er jobba så enormt långt bort från den glesbygd ni bor, tänk på hur billigt ni bor. Ni kan inte förvänta er att både bo billigt och resa billigt. Om jag känner er rätt vill ni sedan också parkera billigt, gärna utanför ingången till var ni nu ska.

Johanna Strömgren:

Landsbygdsbor betalar inte mer, i Stockholm kostar en p-plats 4000 kr i månaden. Vi börjar alltså på 4000 kr innan vi kört en endaste mil. Till det kommer trängselskatter. Och fruktansvärda köer in och ut ur stan vilket tar dyrbar tid från familjen. Sluta gnäll. Lobba för att lokalpolitikerna ska fixa bättre kollektivtrafik istället. Vi måste fasa ut fossila bränslen. Koldioxidhalten i luften aldrig varit större vilket skadar oss betydligt mer än höjningen av bränslepriset. Borde vi inte gilla politiker som vågar fatta tuffa men på sikt nödvändiga beslut, istället för politiker som gör sig populära på kort sikt för att sitta kvar vid makten?

Carl Adelsröf:

Man kan absolut kämpa för bättre samhällsservice. Men när blir det verklighet? Verkligheten just nu är att folk knappt har råd att ta sig till jobbet i slutet av månaden. Tänker mig att en snabb fix på detta kan vara att INTE höja redan skyhöga skatter.

När dom större problemen är lösta och vi har kollektivtrafik ute i byarna kan vi höja skatterna. Jag kommer inte att hålla andan dock.

Hans Edman:

Staten äger inte rätten att ta ut extra avgifter för att vi fått en bättre levnadsstandard.
Vi är förbannade på den typ av skattekonstruktion som man lagt på drivmedel då den driver upp kostnader utan kontroll.
Av olika skäl tappar vi olika nyttigheter på landsbygden. Mycket beror på ökade krav på lönsamhet hos banker, affärer och samhällsinstitutioner. Detta kan många gånger vara motiverat eller kanske nödvändigt för att undvika kostnad och skattehöjningar. Konsekvensen blir dock för oss på landsbygden att vi måste avsätta mer tid och kostnader för att ta oss till affärer och andra nödvändigheter. Bilen blir då oumbärlig, den kräver investeringar och vi förbrukar tid. Att då dessutom ta ut orimliga skatter på drivmedel blir fel och detta måste även en regering förstå.
Jag är en del av bensinupproret för sätter vi inte stopp här kommer andra legitima höjningar att ske vilket till slut gör det omöjligt att bo och verka på landsbygden.

Janne:

Vårt hushåll tycks förbränna ca 2250 liter per år över ca 3000 mil.

13 kr = 29 250 kr
15 kr = 33 750 kr
17 kr = 38 250 kr

Det är inte ens 10 000 kronors skillnad per år mellan 13 och 17 kronor eller ca 3,3 kronor per mil, vilket är en ganska liten andel av kostnaden för att ha bil, nästan alldeles oavsett vilken bil man har.

Vi har en nyare bil som ligger på finansiering på en hyfsad ränta på 3,7%: bara räntekostnaden i sammanhanget uppgår till närmare 10 000 kr per år.

Således är det svårt att förstå upprördheten över det högre priset för en privatperson. Upprördheten måste vara mer psykologisk än ekonomisk-rationell.

Orsakerna till den svaga kronan går bara att spekulera i, men vid sidan av de ekonomiska spänningarna i världshandelspolitiken, pekar många på att investerare oroar sig särskilt för Sverige med tanke på hushållens skuldbubbla, förmodligen med all rätt. Alla bor, kör och äter flott: för somliga kommer priset att bli högt när krisen kommer.

Elina:

Det är ingen mänsklig rättighet att bo långt från allt annat. Jag hade hellre bott i ett fint hus på landet men har avstått för att bo på buss-/cykelavstånd från mitt jobb.

Det är också VÄLDIGT mycket billigare att bo på landsbygden än i storstäder, och väldigt mycket dyrare att ha parkering i storstäder jämfört med på landsbygden där det oftast går att stå gratis.

Och Hans Edman, det är inte skattehöjningar som lett till ökningen, utan en svag svensk krona….

Vad folk inte tycks förstå är att ingen kan leva någonstans om vi förstör vår planet. INGEN kan leva NÅGONSTANS. Det är ändå värre att inte kunna leva någonstans framöver, än att inte kunna leva exakt överallt nu…..

Lars Lindgren:

Köp en ny elbil i storleksklass VW Golf för 249.000 kr (efter bonus-Malus på 60.000 kr) med räckvidd ca 25-30 mil på sommaren och ca 20 mil på vintern. Ladda hemma eller på publika laddstolpar gratis eller för några tior. Fungerar bra och billigt för mig som bor på landet (Härjedalen) och har 6 mil till jobbet enkel resa. Kanske en variant som kan fungera för vissa som inte har råd med en Tesla och inte vill betala dagens bensinpriser.

L:

Att vissa tycker att det är häpnadsväckande med 9 mil till jobbet tycker jag är häpnadsväckande. Många i Sverige har så extremt dålig koll på hur olika förutsättningar det finns i vårt avlånga land. 9 mil enkel väg till jobbet är varken unikt eller extremt. Har en bekant som har 15. Men som jag skrev tidigare så har jag och min fru tillsammans 16 mil enkel väg till jobbet varje dag. Vi spenderar inte bara pengar utan också rätt mycket tid för att ta oss till våra jobb. Att det sen är så billigt att bo utanför storstaden vet jag inte. Jag bor ju inte på landet utan i en liten svensk stad och här kostar ett hus 2,5-3 miljoner och då pratar vi ett helt vanligt hus. Maten är dyrare här än i Stockholm, det är kallare klimat och uppvärmningen är betydligt dyrare. Vi har lägre löner här, vi betalar betydligt mycket högre skatt (minst ett par kronor högre skatt än i storstäderna). Listan kan göras lång.
Sen ska vi inte ens diskutera den betydligt sämre samhällsservice som vi har. Urusla vägar som gör att man får skador på bilen är man kör, sämre tillgång till sjukvård med mera.
Det här handlar inte bara om bränslepriser utan om att landet slits isär pga att folk utanför storstäderna får mycket mindre för sina skattepengar än vad storstadsborna får.
Jag vill inte bli gynnad på något sätt, jag vill bara ha ungefärlig rättvisa eller iallafall upplevd rättvisa när det kommer till skatter, avgifter och samhällsservice.

Ove:

Det handlar inte om nöjeskörning, ser handlar om överlevnad. Hur ska vi klara oss utan traktorer som vi måste ha för att alls komma oss ut på vägen om vintern, ingen feministisk snöröjning här. Jag drar mycket släp, Audi har en elbil som kostar kring 1 miljon som klarar det, är det vettigt.
Du kanske ska använda T, T, T du med innan du skriver.

Susann:

Utmärkt analys av Kennet! Landsbygdsbor borde göra uppror istället mot alla neddragningar av samhällsservice och demokratiska rättigheter (som skola, sjukvård och kommunikation). Bil och bensin är och bör fortsätta vara dyrt såväl i stad som på landsbygd för att minska på utsläppen som leder till klimatförändringar och som drabbar alla, inte minst de som har det sämst.

Också Ove:

Vad hände med skatteavdragen? Resor till och från arbetet? Jag är glad att jag tillhör en generation där fick ansvara själv för resor till och från skolan, träning och annat. Jag cyklade runt på Söderslätt när det var drägliga förhållanden på vägarna. Tom polisen kan trakassera en för att man cyklar helt lagligt. Jag ser dagligen året runt människor som står på tomgång långa stunder. De står på tomgång kring skolorna och kör som dårar kring skolorna och skapar både föroreningar och trafikfrågor. Bensinen är för billig. Jag anser också att med den takt cykelvägar byggs ut så får man vänta 200 är innan det blir drägligt för cyklister. Ekologiskt samhälle idag handlar om att ha en fasad utåt och tycka att man är duktig för att man sopsorterar. Det är dags att börja ställa om till ett ekologiskt samhälle. Denna organisation leds av en pensionär som knappast kan ha några arbetsresor.

Bergman:

Att avgasutsläppen minskar i storstäderna har jag ingenting emot. Av hälsoskäl för dom som andas in avgaserna. Däremot tar jag stort avstånd från påståendet att avgaserna ska öka värmen på våran planet.
Jag betalar gärna skatt. Men det ska inte finansieras av bensinen! De är vansinnigt! Ännu mer vansinnigt är att dom hävdar att bensinen påverkar klimatet.
Tänk såhär: människor lever i ett mycket mycket litet tidsspann om man jämför hur gammal jorden är. För ca 100 år sen (precis nyss i ett globalt perspektiv) gick varje svensk i kyrkan och alla trodde stenhårt på att en gud påverkade allt. Klimatsnacket är typ samma sak.
Nej sänk bensinpriset till 12 kr litern och ta in intäkterna på annat sätt. Slopa Rut-bidraget? Slopa Rot avdraget.. slopa barnbidraget för dom som tjänar över 1 miljon per år. Höj skatten på lönen en procent? Finns hur mycket som helst att göra!
Varför ska jag som bor i glesbygden betala dessa hutlösa kostnader till staten.. De är bättre om vi hjälptes åt allihopa att dra in 10 miljarder i statskassan.
Publicera detta inlägg i eran tidning som jag får i brevlådan så ska jag klippa ur notisen och spara till mina barn. När jag sitter på hemmet ska jag visa barnbarnen att jag minsann hade rätt i klimatfrågan. Att klimatsnacket var vår tids största religion i väst!

Janna Ayres:

Hej Bergman. Vår debatt finns framför allt på nätet, så inlägget är publicerat här i stället. Jag skickar en skärmbild på vår sajt så du kan skriva ut om du vill spara.

Dan Andersson Åmål:

Debatten här handlar mer än om bensinpriset. Hur Sverige dras isär av ojämlikheten, att folk på glesbygden får allt sämre service. Där det är svindyrt att bo i de större orterna. Skatterna på arbete sänks, satsningar och service försämras. Gör något åt den djupt orättvisa kommunalskatten. Där du får bättre service, lägre skatt om man är bosatt i t.ex. Lidingö, Danderyd eller någon annan kommun där höginkomsttagare väljer att bo.

K. M. Olsson:

Men tanke på att det faktiskt finns bränsleadditiv tillgängligt som sänker bränsleförbrukningen så är det konstigt att det inte används, speciellt nu när bränslet är så dyrt. Då skulle vi sänka både bränslekostnaderna och utsläppen. #svenskteknik #friktion

Kalevi:

Hånfullt och generaliserande artikel.
Upproret är lika mkt ett utryck för hur svenska folket tycker om regeringen, vilket märktes väl i eu-valet.
Bäst före datum för regeringen passerades innan den tillträdde

Anders:

Moms på skatt är kriminellt. Skatt är ingen vara utan pålaga.

Maria:

Att leva på en lön dåligt betalt vårdjobb,betala boende el vatten och hyra samt endast kunna köpa en gammal bil för under 10 000 kr jag förstår då inte hur någon kan kalla detta för lyxuppror. Jag har inte råd att köpa vatten på macken åka utomlands eller knappt inom Sverige till min dotter dom bor 100 mil bort. Jag kommer aldrig kunna köpa någon elbil uta sitter fast med min gamla. Och behöver fossilt bränsle och för mig har 2-3 kr mindre per liter stor betydelse. Så lyxuppror nej inte i mitt fall.

Michal Stankov:

Jantelagen beskrivet kort och gott tycker jag. Att vi har det bättre nu, bättre än våra föräldrar det hade (kanske inte alla och överallt i Sverige) borde inte vara själ till att inte reagera mot överdrivna, ogrundande skatter som upproret jobbar mot.

Lelle:

Att sänka skatten kommer med stor sannolikhet innebära att oljebolagen ser det som möjligt att höja bensinpriset. Människor idag som har bil har oftast en högre utgift på både trafikskatten och försäkringen men det protesterar man inte emot, konstigt. All lullull som många köper till kostar också väldigt mkt men det tänker man inte på etc. Nej detta är en protest som visar på att folk har faan inget och klaga på egentligen. Tycker nog att många lyxlirare bland det här ”gänget” ska lära sig att prioritera istället.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

4

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Vi måste få slut på otryggheten

KrönikaI praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Konserten var som ett väckelsemöte

KrönikaKrönikören Carl Linnaeus om konserten som var ett väckelsemöte, och att börja stå för vem man är.

1

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

KrönikaAtt välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

KRÖNIKADet är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.