”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Bensinupproret

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

Krönika Bensinupproret backas upp av många bortskämda som efter de tankat sin bil på macken köper till en halvlitersflaska med mineralvatten för dubbla bensinpriset. Hade man velat göra ett uppror för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice där man bor”, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.

Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Läs fler inlägg av Kennet Bergqvist:

Jag har själv vräkt ur mig ett och annat

”Kvotera – just do it!” 

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

”Skyddsombud, agera”

Jag börjar med min slutsats: det så kallade bränsleupproret är förmodligen Sveriges första lyxuppror. Återkommer till bränsleupproret senare. Först lite om min barndom.

Jag är född på slutet av 70-talet och uppväxt i byn Vindel-Ånäset som ligger 20 km från lilla samhället Vindeln. En by med då dryga 100 invånare, ett bönhus som även fungerade som ungdomsgård och flera mindre jordbruk. Grundskolan låg i Vindeln, där den även ligger idag.

Livet i Vindel-Ånäset var ganska okomplicerat. Man lekte med jämnåriga kompisar, tog sig fram på cykel och hittade på en massa bus. Det fanns inte någon av vuxna organiserad verksamhet förutom träffen i bönhuset på torsdagar där man träffades, spelade brädspelet Drakborgen och lyssnade på hårdrock. Vi hade inte Spotify utan enbart två CD-skivor och den ena var med gruppen Guns ’n Roses och den var lika bra varje gång.

Det fanns ingen lokaltrafik och att få skjuts in till samhället för att till exempel delta i träning var i stort sett uteslutet. Att kosta på en enkom bilresa gjordes enbart om det var riktigt nödvändigt.

Det var dock inte klimatargumentet som vägde tyngst på den tiden. Klimatmedvetenheten var låg. Som exempel på det så hade byn en egen soptipp, där allt från cyklar till TV-apparater kastades och sedan brändes upp i tron att allt blev aska. För övrigt så var soptippen en av lekplatserna där man kunde göra riktiga fynd.

Argumentet för att inte åka in till samhället var i huvudsak ekonomiska. Det var en onödig kostnad, och skulle drömmen om att få ett Nintendo 8-bit TV-spel i julklapp gå i uppfyllelse, så insåg jag snabbt att fortsätta tjata inte var en bra idé.

En annan dröm jag hade var att få åka utomlands till värmen, en dröm som ofta dök upp när jag läste Kalle Anka. På baksidan av tidningen var det ofta reklam för chokladbiten Bounty, som marknadsfördes med en exotisk strand i bakgrunden. Den bilden orsakade en hel del drömmar. Men att få åka på en charterresa var en utopi. På skolan var det en handfull kompisar som hade föräldrar med den möjligheten. Jag fick i stället nöja mig med att åka Finlandsfärjan mellan Umeå och Vasa, och köpa tjärtabletter, salta pingviner och spela enarmad bandit.

I dag är det något helt annat.

Jag behöver inte anlita en professor i nationalekonomi för att bevisa att vi har det betydligt bättre ställt ekonomiskt i dag än när jag var barn. Jag säger inte att dagens barn har det bättre, men deras ekonomiska förutsättningar är helt outstanding jämfört med då.

Men är det ändå så illa ställt att vi behöver ett bränsleuppror?

I Facebook-gruppen ”Bränsleupproret 2.0” har det samlats nästan en halv miljon anhängare, och ett 10-tal av dessa är personer som jag känner, som är i min ålder och som har växt upp i liknande förhållanden.

Personer som i dag har en bil för 300 000 kronor som används för att åka till jobbet med och på fritiden skjutsa barnen till träning, som det i många fall är cykelavstånd till. De åker också varje sommar med hela familjen på charterresa – och inte nog med det, på påsken tar de bilen samt snöskotern för 100 000kr och åker till fjällen. Personer som lever ett gott liv helt enkelt – vilket jag är glad för.

Som jag uppfattat det startades upproret av att bensinpriset passerade nivån dryga 16 kronor/litern. Rent tekniskt var det kronan i förhållande till utländsk valuta som försvagades vilket bidrog till att priset steg. Upproret startades således av en normal valutafluktuation och inte av ett nytt beslut om höjd bränsleskatt som är mer brukligt. Slagdängan ”Nu är det nog” används i upproret och frågan jag ställer mig, vad är det som är nog? Valutafluktuationen?

Ifall man är en av dem som förnekar att bilkörning försämrar klimatet, så borde man åtminstone tänka till på hur man prioriterar sina kostnader innan man spyr galla på sociala medier.

Ärligt, upproret handlar inte om att stora delar av svenska befolkningen inte längre har råd att köra bil och framför allt, det handlar inte om utsatta landsbygdsbor, som ofta är ett av upprorets huvudargument.

Hade man velat göra ett uppror för till exempel landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice och att det ska finnas apotek, banker och barnomsorg i anslutning till där man bor.

För mig handlar upproret om ren och skär lyx.

Upproret backas upp av många bortskämda som efter de tankat sin bil på macken köper till en halvlitersflaska med mineralvatten för dubbla bensinpriset, och reflekterar inte ens över att man köpt jävligt dyrt vatten som lika gärna gått att tappa ur kranen.

När de sedan kommer hem, då går man in på Facebook, gillar inlägg mot höga bensinpriser och skriver spydiga kommentarer.

Vart tog reflektionen vägen över om vilket liv man lever och vad man lägger pengarna på? Jag har inte nämnt klimatförändringarna, som för mig är den enskilt viktigaste orsaken varför bensinpriset bör vara högt. Ifall man är en av dem som förnekar att bilkörning försämrar klimatet, så borde man åtminstone tänka till på hur man prioriterar sina kostnader innan man spyr galla på sociala medier.

Eftersom jag har ett försvarsmaktsförflutet tänker jag ofta på en bra ramsa som förkortades T-T-T, som används vid radiosignalering och innebär: Tänk, Tryck, Tala. Man ska alltså, innan man trycker på sändarknappen på radion, ha tänkt till vad man ska säga, för att inte i onödan störa radiotrafiken och för att få fram rätt budskap.

Snälla! Använd gärna ramsan T-T-T oftare så kanske vi både kan få ett bättre klimat när det gäller sociala medier och den värld vi lever i.

Läs också: ”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Kennet Bergqvist

24Kommentarer

Sjukersättning 2.0-2:

För de flesta kanske, men inte för alla i Sverige, varför glöms de fattiga alltid bort?

Kaj Viberg:

Ja det var en hel del ”whatabautism” och nedvärderingar av minimum 500 000 personer som anklagas för ”lyxuppror”. Det verkar helt omöjligt att förstå att Bensinupproret är EN del i protesterna mot de orättvisor som drabbar landsbygden. Egentligen är det bra att sådana som du finns och öppet skriver om föraktet för landsbygdsbornas situation.

L:

Nä, det här är ingen lyxprotest! Jag och min fru pendlar båda två. Jag har 9 mil enkel väg och frun har 7 mil enkel väg. Tyvärr så pendlar vi åt olika håll och det finns ingen fungerande kollektivtrafik som passar våra arbetstider. Båda har högspecialiserade yrken där man helt enkelt får söka sig dit arbetsplatsen finns. Hon som specialistsjuksköterska inom vården och jag inom industrin.
Vår bränslekostnad ligger på ca 7000 kr i månaden (enbart för pendling) och till det kommer värdeminskning, underhåll, däckslitage, skatt med mera på bilarna också).
Då vi har tre barn så är det självklart att vi prioriterar säkerheten så vi kör inga gamla slitna bilar. Men det är heller ingen lyx utan helt vanliga bilar. Till saken hör också att vi försökt hålla oss någorlunda miljövänliga och kör därför diesel (lägre CO utsläpp men mer partiklar). I dagsläget finns det ingen möjlighet för oss att köpa elbil då de fortfarande är rätt dyra (lyxbilar prismässigt) ingen av oss kan ladda på jobbet och då vi bor i Norrbotten så blir kylan ett problem för räckvidden på batteriet. Skulle annars gärna byta till elbil men det funkar inte idag.
Förklara nu för mig Kenneth hur detta en lyxprotest? Känner många fler som har liknande situation och vi är alla med i bensin upproret. Inte för att vi är klimatförnekare utan för att våra liv snart inte funkar pga bränslepriserna.
Vi får ju givetvis göra endel avdrag för vårt pendlande men det täcker inte kostnaden för pendlingen.
För övrigt så sticker det väldigt mycket i ögonen när storstadsbor säger något spydigt om att det bara är att ta kollektivtrafiken eller köpa elbil och att dom inte tycker man ska få något pendlingsavdrag ifall man kör bil när deras månadskort på SL är subventionerat med över 50 %.
Höj bränsleskatterna där det finns fungerande kollektivtrafik och höj pendlingsavdraget rejält!

Thorsten Schütte:

Jag tror det är politiskt och miljömässigt omöjligt att minska drivmedelsskatterna. Däremot kan fordonsägarna avlastas med en kostnad som i genomsnitt motsvarar knappt en krona/litern genom att slopa den fullständigt onödiga trafikförsäkringsskatten!

Johan:

Bra text. Journalister måste börja ta sitt ansvar och ställa bensinupprorare mot väggen. Framförallt de som likt grundaren har gott ställt och dyr bil. Kritiska frågor har börjat komma men vänta några veckor så vaknar journalisterna nog till ordentligt. Bensinpriserna kan inte anpassas till en minoritet som påstår sig inte ha något val. Dessa berättelser om 9 mil enkel resa är häpnadsväckande. De mest ekonomiskt utsatta i Sverige bor inte i hus i glesbygd, de bor i hyresrätt i tätort. Ni som säger er jobba så enormt långt bort från den glesbygd ni bor, tänk på hur billigt ni bor. Ni kan inte förvänta er att både bo billigt och resa billigt. Om jag känner er rätt vill ni sedan också parkera billigt, gärna utanför ingången till var ni nu ska.

Johanna Strömgren:

Landsbygdsbor betalar inte mer, i Stockholm kostar en p-plats 4000 kr i månaden. Vi börjar alltså på 4000 kr innan vi kört en endaste mil. Till det kommer trängselskatter. Och fruktansvärda köer in och ut ur stan vilket tar dyrbar tid från familjen. Sluta gnäll. Lobba för att lokalpolitikerna ska fixa bättre kollektivtrafik istället. Vi måste fasa ut fossila bränslen. Koldioxidhalten i luften aldrig varit större vilket skadar oss betydligt mer än höjningen av bränslepriset. Borde vi inte gilla politiker som vågar fatta tuffa men på sikt nödvändiga beslut, istället för politiker som gör sig populära på kort sikt för att sitta kvar vid makten?

Carl Adelsröf:

Man kan absolut kämpa för bättre samhällsservice. Men när blir det verklighet? Verkligheten just nu är att folk knappt har råd att ta sig till jobbet i slutet av månaden. Tänker mig att en snabb fix på detta kan vara att INTE höja redan skyhöga skatter.

När dom större problemen är lösta och vi har kollektivtrafik ute i byarna kan vi höja skatterna. Jag kommer inte att hålla andan dock.

Hans Edman:

Staten äger inte rätten att ta ut extra avgifter för att vi fått en bättre levnadsstandard.
Vi är förbannade på den typ av skattekonstruktion som man lagt på drivmedel då den driver upp kostnader utan kontroll.
Av olika skäl tappar vi olika nyttigheter på landsbygden. Mycket beror på ökade krav på lönsamhet hos banker, affärer och samhällsinstitutioner. Detta kan många gånger vara motiverat eller kanske nödvändigt för att undvika kostnad och skattehöjningar. Konsekvensen blir dock för oss på landsbygden att vi måste avsätta mer tid och kostnader för att ta oss till affärer och andra nödvändigheter. Bilen blir då oumbärlig, den kräver investeringar och vi förbrukar tid. Att då dessutom ta ut orimliga skatter på drivmedel blir fel och detta måste även en regering förstå.
Jag är en del av bensinupproret för sätter vi inte stopp här kommer andra legitima höjningar att ske vilket till slut gör det omöjligt att bo och verka på landsbygden.

Janne:

Vårt hushåll tycks förbränna ca 2250 liter per år över ca 3000 mil.

13 kr = 29 250 kr
15 kr = 33 750 kr
17 kr = 38 250 kr

Det är inte ens 10 000 kronors skillnad per år mellan 13 och 17 kronor eller ca 3,3 kronor per mil, vilket är en ganska liten andel av kostnaden för att ha bil, nästan alldeles oavsett vilken bil man har.

Vi har en nyare bil som ligger på finansiering på en hyfsad ränta på 3,7%: bara räntekostnaden i sammanhanget uppgår till närmare 10 000 kr per år.

Således är det svårt att förstå upprördheten över det högre priset för en privatperson. Upprördheten måste vara mer psykologisk än ekonomisk-rationell.

Orsakerna till den svaga kronan går bara att spekulera i, men vid sidan av de ekonomiska spänningarna i världshandelspolitiken, pekar många på att investerare oroar sig särskilt för Sverige med tanke på hushållens skuldbubbla, förmodligen med all rätt. Alla bor, kör och äter flott: för somliga kommer priset att bli högt när krisen kommer.

Elina:

Det är ingen mänsklig rättighet att bo långt från allt annat. Jag hade hellre bott i ett fint hus på landet men har avstått för att bo på buss-/cykelavstånd från mitt jobb.

Det är också VÄLDIGT mycket billigare att bo på landsbygden än i storstäder, och väldigt mycket dyrare att ha parkering i storstäder jämfört med på landsbygden där det oftast går att stå gratis.

Och Hans Edman, det är inte skattehöjningar som lett till ökningen, utan en svag svensk krona….

Vad folk inte tycks förstå är att ingen kan leva någonstans om vi förstör vår planet. INGEN kan leva NÅGONSTANS. Det är ändå värre att inte kunna leva någonstans framöver, än att inte kunna leva exakt överallt nu…..

Lars Lindgren:

Köp en ny elbil i storleksklass VW Golf för 249.000 kr (efter bonus-Malus på 60.000 kr) med räckvidd ca 25-30 mil på sommaren och ca 20 mil på vintern. Ladda hemma eller på publika laddstolpar gratis eller för några tior. Fungerar bra och billigt för mig som bor på landet (Härjedalen) och har 6 mil till jobbet enkel resa. Kanske en variant som kan fungera för vissa som inte har råd med en Tesla och inte vill betala dagens bensinpriser.

L:

Att vissa tycker att det är häpnadsväckande med 9 mil till jobbet tycker jag är häpnadsväckande. Många i Sverige har så extremt dålig koll på hur olika förutsättningar det finns i vårt avlånga land. 9 mil enkel väg till jobbet är varken unikt eller extremt. Har en bekant som har 15. Men som jag skrev tidigare så har jag och min fru tillsammans 16 mil enkel väg till jobbet varje dag. Vi spenderar inte bara pengar utan också rätt mycket tid för att ta oss till våra jobb. Att det sen är så billigt att bo utanför storstaden vet jag inte. Jag bor ju inte på landet utan i en liten svensk stad och här kostar ett hus 2,5-3 miljoner och då pratar vi ett helt vanligt hus. Maten är dyrare här än i Stockholm, det är kallare klimat och uppvärmningen är betydligt dyrare. Vi har lägre löner här, vi betalar betydligt mycket högre skatt (minst ett par kronor högre skatt än i storstäderna). Listan kan göras lång.
Sen ska vi inte ens diskutera den betydligt sämre samhällsservice som vi har. Urusla vägar som gör att man får skador på bilen är man kör, sämre tillgång till sjukvård med mera.
Det här handlar inte bara om bränslepriser utan om att landet slits isär pga att folk utanför storstäderna får mycket mindre för sina skattepengar än vad storstadsborna får.
Jag vill inte bli gynnad på något sätt, jag vill bara ha ungefärlig rättvisa eller iallafall upplevd rättvisa när det kommer till skatter, avgifter och samhällsservice.

Ove:

Det handlar inte om nöjeskörning, ser handlar om överlevnad. Hur ska vi klara oss utan traktorer som vi måste ha för att alls komma oss ut på vägen om vintern, ingen feministisk snöröjning här. Jag drar mycket släp, Audi har en elbil som kostar kring 1 miljon som klarar det, är det vettigt.
Du kanske ska använda T, T, T du med innan du skriver.

Susann:

Utmärkt analys av Kennet! Landsbygdsbor borde göra uppror istället mot alla neddragningar av samhällsservice och demokratiska rättigheter (som skola, sjukvård och kommunikation). Bil och bensin är och bör fortsätta vara dyrt såväl i stad som på landsbygd för att minska på utsläppen som leder till klimatförändringar och som drabbar alla, inte minst de som har det sämst.

Också Ove:

Vad hände med skatteavdragen? Resor till och från arbetet? Jag är glad att jag tillhör en generation där fick ansvara själv för resor till och från skolan, träning och annat. Jag cyklade runt på Söderslätt när det var drägliga förhållanden på vägarna. Tom polisen kan trakassera en för att man cyklar helt lagligt. Jag ser dagligen året runt människor som står på tomgång långa stunder. De står på tomgång kring skolorna och kör som dårar kring skolorna och skapar både föroreningar och trafikfrågor. Bensinen är för billig. Jag anser också att med den takt cykelvägar byggs ut så får man vänta 200 är innan det blir drägligt för cyklister. Ekologiskt samhälle idag handlar om att ha en fasad utåt och tycka att man är duktig för att man sopsorterar. Det är dags att börja ställa om till ett ekologiskt samhälle. Denna organisation leds av en pensionär som knappast kan ha några arbetsresor.

Bergman:

Att avgasutsläppen minskar i storstäderna har jag ingenting emot. Av hälsoskäl för dom som andas in avgaserna. Däremot tar jag stort avstånd från påståendet att avgaserna ska öka värmen på våran planet.
Jag betalar gärna skatt. Men det ska inte finansieras av bensinen! De är vansinnigt! Ännu mer vansinnigt är att dom hävdar att bensinen påverkar klimatet.
Tänk såhär: människor lever i ett mycket mycket litet tidsspann om man jämför hur gammal jorden är. För ca 100 år sen (precis nyss i ett globalt perspektiv) gick varje svensk i kyrkan och alla trodde stenhårt på att en gud påverkade allt. Klimatsnacket är typ samma sak.
Nej sänk bensinpriset till 12 kr litern och ta in intäkterna på annat sätt. Slopa Rut-bidraget? Slopa Rot avdraget.. slopa barnbidraget för dom som tjänar över 1 miljon per år. Höj skatten på lönen en procent? Finns hur mycket som helst att göra!
Varför ska jag som bor i glesbygden betala dessa hutlösa kostnader till staten.. De är bättre om vi hjälptes åt allihopa att dra in 10 miljarder i statskassan.
Publicera detta inlägg i eran tidning som jag får i brevlådan så ska jag klippa ur notisen och spara till mina barn. När jag sitter på hemmet ska jag visa barnbarnen att jag minsann hade rätt i klimatfrågan. Att klimatsnacket var vår tids största religion i väst!

Janna Ayres:

Hej Bergman. Vår debatt finns framför allt på nätet, så inlägget är publicerat här i stället. Jag skickar en skärmbild på vår sajt så du kan skriva ut om du vill spara.

Dan Andersson Åmål:

Debatten här handlar mer än om bensinpriset. Hur Sverige dras isär av ojämlikheten, att folk på glesbygden får allt sämre service. Där det är svindyrt att bo i de större orterna. Skatterna på arbete sänks, satsningar och service försämras. Gör något åt den djupt orättvisa kommunalskatten. Där du får bättre service, lägre skatt om man är bosatt i t.ex. Lidingö, Danderyd eller någon annan kommun där höginkomsttagare väljer att bo.

K. M. Olsson:

Men tanke på att det faktiskt finns bränsleadditiv tillgängligt som sänker bränsleförbrukningen så är det konstigt att det inte används, speciellt nu när bränslet är så dyrt. Då skulle vi sänka både bränslekostnaderna och utsläppen. #svenskteknik #friktion

Kalevi:

Hånfullt och generaliserande artikel.
Upproret är lika mkt ett utryck för hur svenska folket tycker om regeringen, vilket märktes väl i eu-valet.
Bäst före datum för regeringen passerades innan den tillträdde

Anders:

Moms på skatt är kriminellt. Skatt är ingen vara utan pålaga.

Maria:

Att leva på en lön dåligt betalt vårdjobb,betala boende el vatten och hyra samt endast kunna köpa en gammal bil för under 10 000 kr jag förstår då inte hur någon kan kalla detta för lyxuppror. Jag har inte råd att köpa vatten på macken åka utomlands eller knappt inom Sverige till min dotter dom bor 100 mil bort. Jag kommer aldrig kunna köpa någon elbil uta sitter fast med min gamla. Och behöver fossilt bränsle och för mig har 2-3 kr mindre per liter stor betydelse. Så lyxuppror nej inte i mitt fall.

Michal Stankov:

Jantelagen beskrivet kort och gott tycker jag. Att vi har det bättre nu, bättre än våra föräldrar det hade (kanske inte alla och överallt i Sverige) borde inte vara själ till att inte reagera mot överdrivna, ogrundande skatter som upproret jobbar mot.

Lelle:

Att sänka skatten kommer med stor sannolikhet innebära att oljebolagen ser det som möjligt att höja bensinpriset. Människor idag som har bil har oftast en högre utgift på både trafikskatten och försäkringen men det protesterar man inte emot, konstigt. All lullull som många köper till kostar också väldigt mkt men det tänker man inte på etc. Nej detta är en protest som visar på att folk har faan inget och klaga på egentligen. Tycker nog att många lyxlirare bland det här ”gänget” ska lära sig att prioritera istället.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5
 

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2
 

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner – och minst dubbelt så mycket pengar till de brottsbekämpande myndigheterna, för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Jorden skadas och anställda skadas

KRÖNIKAGretas budskap gäller även i arbets­livet – det gäller att agera nu för att spara liv, skriver Peter Larsson.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.