Det senaste året har varit ett av de värsta för massa- och pappersindustrin historiskt enligt Conny Nilsson, samhällspolitisk ombudsman på Pappers.
– Jag har i alla fall inte varit med om något liknande på mina 20 år på förbundet, säger han.
Närmare tusen personer har varslats om uppsägning det senaste året. Nu senast riskerar upp till 80 personer bli av med jobbet när Stora Enso Skutskär lägger ner en fiberlinje på grund av bristande lönsamhet.
Precis som Skogsindustrin ser Pappers Trumptullarna, transportkostnader och konkurrensen från Kina tillsammans med den stärkta svenska kronan som orsak till det tuffa läget.
Men i stort handlar krisen om bristen på råvaror, menar Conny Nilsson. Det ryska invasionskriget i Ukraina 2022 ledde till ett tapp på tio miljoner kubik skogsmassa för svensk industri.
Och EU:s naturrestaureringsförordning, som kom 2024, kan minska tillgången med ytterligare åtta miljoner kubikmeter skog.
EU-lagen kräver att minst 20 procent av unionens land- och havsområden ska restaureras till 2030. För att stoppa artutdöende, stärka biologisk mångfald och hjälpa klimatanpassningen.
1,6 miljoner hektar skog planeras att avsättas för svensk del.
– Det motsvarar 10 procent av det vi använder i branschen årligen. Så det där är ju ett jättestort hot på sikt.
Läs också:
Hallstavik sommarstoppar produktionen – för första gången på 30 år
Affärerna går trögt ”Det här håller inte längre” Pappersbrukets lösning – för att slippa varsel
De koncerner som har allra bäst förutsättningar att klara krisen är Holmen och SCA. Båda två är koncerner som äger egen skog.
– När råvarutillgången utsätts för press är det en stor tillgång att äga egen skog, säger Conny Nilsson.
Men även de bruken har utmaningar. I februari skrev DA om Holmen Braviken som precis som Stora Enso och Billerud tvingas införa produktionsstopp på flera av sina bruk i sommar. En unik åtgärd enligt Conny Nilsson.
– Vi hade väl ett eller två kanske förra sommaren. Men nu verkar det vara fler och det har vi inte upplevt på bra länge, att man har produktionsstopp på grund av orderbist. Det är ju verkligen ett hot framöver, säger han.
En annan utmaning för pappersbranschen är det förändade regelverket kring utsläppsrätter, som DA skrev om i nr 2.
– I Europa använder man fossilt i processen till 66 procent där vi använder mindre än 5 procent. Ligger man lägre än 5 procent får man inga utsläppsrätter att sälja.
Enligt regelverk har EU-länderna möjlighet att införa ett stöd för att kompensera den konkurrensutsatta industrin. 16 länder, inklusive Norge, har valt att göra så. Men den svenska regeringen låter de 40-tal svenska bruk som drabbats stå för den indirekta kostnaden på en dryg miljard.
Pappersindustrin verkar på en global utsatt konkurrensmarknad och måste hela tiden vara på tå. I snitt har man förlorat runt 2,4 procent arbetstillfällen varje år på grund av strukturomvandling och rationaliseringar, enligt Conny Nilsson.
– Men med nuvarande varselsiffror ser vi en minskning på 8–9 procent, det är historiskt höga tal, säger Conny Nilsson.
Finns det några produktionsområden som går bättre?
– Mjukpapper behöver vi ju ständigt. Så där går det väl inte riktigt lika dåligt. Men det är rätt tufft överallt.
Men trots ett tufft läge för branschen nu är inte allt bara mörker när man blickar in i framtiden.
– En del av bolagen jobbar mycket på att utveckla nya produkter, som kan stödja branschens utveckling. Man hittar nya områden eller ersätter produkter av plast.
Det ser vi som positivt. Att det fortsatt finns en vilja att investera i anläggningar och jobba med att utveckla nya produkter, säger Conny Nilsson.
Branschsiffror
Den totala produktionen sjönk med 2,3 procent (drygt 400 000 ton) under 2025. Massa föll med 1,8 procent. Papper och kartong med 3,1 procent.
Exportintäkter
Intäkterna för pappers- och massaindustrin minskade med cirka 6,7 miljarder kronor (-5,7 procent) under 2025.
I början av 2026 minskade exporten av massa med 4,5 procent medan papper och kartong backade med hela9,3 procent.
Trots ett bistert år ökade exportvolymen av marknadsmassa med 6 procent, drivet av kraftigt ökade volymer till Kina (cirka 280 000 ton).
Global konkurrens
Kinas export av förpackningsmaterial till Europa ökade med 11,5 procent under 2025. Brasilien stärkte sin importandel av marknadsmassa i Europa med 4,5 procent.
Källa: Rapporten ”Så går det för skogsindustrin”
Här är de största hoten:
Skogsindustrin listar i sin senaste rapport de främsta orsakerna till att Pappers- och massaindustrin har det extra tungt just nu.
Hårdnande global konkurrens
Svenska producenter möter allt tuffare konkurrens från Asien och Latinamerika, som har betydligt lägre kostnadsnivåer. Till exempel har Kina ökat sin export av förpackningsmaterial till Europa kraftigt, medan Brasilien har stärkt sin roll som leverantör av marknadsmassa.
Höga energi- och råvarupriser
Inledningen av 2026 har präglats av höga energipriser, vilket motverkar en förväntad återhämtning. Samtidigt har USA infört importtullar på 10 procent för papper och kartong från Europa och hotar att höja dem till 15 procent.
Geopolitisk oro
Konflikten i Mellanöstern har påverkat kostnader för sjöfart, olja och energi. För transporter vid Röda havet har kostnaderna stigit med flera hundra procent, vilket gjort viss försäljning olönsam. Sveriges geografiska läge med långa avstånd gör att svenska bruk riskerar att drabbas hårdare än andra av ökade drivmedelspriser.
Svag efterfrågan och produktionsfall
Under 2025 uteblev den väntade konjunkturvändningen, och produktionen av massa minskade med 1,8 procent medan papper och kartong föll med 3,1 procent. Denna negativa trend har fortsatt in i starten av 2026.
Lönsamhet och valuta
Trots att exportvolymerna för marknadsmassa ökade under 2025, drabbades producenternas lönsamhet av låga massapriser och en starkare svensk krona.
