Under Malmberget breder LKAB:s järnmalmsgruva ut sig. Hus har rivits, gator försvunnit och människor har tvingats lämna platsen som varit deras hem.

Regissörerna Alexander Rynéus och Per Bifrost har följt den sista delen av samhällets historia i en ny dokumentärfilm. Genom möten, minnesbilder och vardagliga ögonblick berättar filmen om människor som tvingas förhålla sig till att platsen som format deras liv håller på att försvinna.

– I grunden handlar filmen om det som återstår när en plats försvinner – inte bara fysiskt, utan också känslomässigt. Det är lätt att glömma den lilla människan i den stora omställningen, med starka ekonomiska krafter, säger Per Bifrost.

”Det är förlösande att våga sörja något”

Idén till filmen kom redan 2010, när Rynéus och Bifrost filmade en tidigare dokumentär om Malmberget. Den första filmen tog avstamp i ovissheten och konflikten kring samhällets framtid.

Men regissörerna ville veta vad som skulle hända sedan.

– När röken lagt sig återvände vi år 2019 för att se vilka känslor som fanns på platsen, säger Per Bifrost.

Människorna de mötte blev en central del av filmen. De sätter ord på sådant som annars kan vara svårt att uttrycka, menar han.

– Det är förlösande att våga sörja något. Det finns också något hoppfullt i att allt går i cykler, som till exempel att naturen kommer tillbaka och det försöker vi visa i filmen.

Att dokumentera avvecklingen under så många år var ett medvetet val.

– I början filmar man på ett sätt, sedan över tid övergår det till något magiskt. Vi lär känna dem vi filmar. Det uppstår händelser runt omkring och ibland är det i mellanrummen det händer, säger Alexander Rynéus.

Tiden gav också utrymme för att bygga upp förtroende.

– De människor som medverkar beskriver känslor som ligger långt inne, det tar tid att komma dit, säger Alexander Rynéus.

I en scen dansar en äldre man polka i en tom korridor i ett höghus som ska rivas. Det var en av filmens stunder som inte gick att planera fram.

– Han skulle säga hej då och lämna sitt hem. Det ville vi vara med på, men aldrig hade vi kunnat föreställa oss att det skulle bli en polka i en korridor, säger Per Bifrost.

Inspirerade av Pär Lagerkvist

Filmen har fått titeln En gång skall du vara en av dem som levat för längesedan, en rad hämtad från Pär Lagerkvists sista diktsamling Aftonland.

– Vi är fortfarande förvånade över att vi fick ha den långa titeln. När vi klippte filmen kom diktraden till oss och den beskriver bra vad filmen handlar om, Alexander Rynéus.

De hoppas att filmen ska tilltala människor även utanför Malmberget.

– Över hela världen suddas samhällen ut – av industri, klimat, av politik. Men vi tror att något universellt sker i dessa mycket specifika platser. Avsked, fördrivning, förändring är alla djupt mänskliga erfarenheter.

Vid den första visningen av filmen i Gällivare kom starka reaktioner från publiken.

– Det var personer som grät. En person uttryckte det som att man genom filmen sa hej då tillsammans, säger Alexander Rynéus.

En annan reaktion var att filmen hade hjälpt flera att gå vidare.

– De sa att filmen hjälpte dem att inse att det är slut, säger Per Bifrost.

Hur tror ni att man kommer att minnas Malmberget i framtiden?

– Kanske genom människornas styrka att acceptera och hantera det som händer, säger Alexander Rynéus.