Rösterna är färdigräknade och drygt 13 600 svenskar tar plats i kommun, region och riksdag. 365 av dem har uppgett att de är industriarbetare med yrken inom IF Metalls, GS-fackets eller Pappers branscher, visar DA:s genomgång.
Knappt 2,7 procent av de folkvalda politikerna kommer alltså från industrijobb. Som jämförelse jobbar ungefär en av tio i arbetskraften inom industrisektorn, enligt SCB.
Maskinoperatören Johanna Robertsson valdes in till Aneby kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Hon tycker att det är tråkigt att så få politiker kommer från industrin.
– Jag skulle önska att folk ser sambandet, att arbetet påverkas av vilka politiker som sitter var, säger hon.
Anställda inom industrin – så räknar SCB
En bra bit över en halv miljon människor arbetar inom industrin, enligt SCB. Det utgör cirka tio procent av arbetskraften.
SCB:s mått utgår ifrån SNI-koder, alltså siffrorna som anger vilken bransch ett företag verkar i.
Då ingår såväl arbetare som tjänstemän – och anställda inom livsmedelsindustrin. Måttet inkluderar därmed fler människor än de som jobbar inom IF Metalls, GS-fackets och Pappers branscher.
Sedan 15 år arbetar hon på Attends Healthcare i Aneby, där hon också är klubbordförande för IF Metall. Här jobbar omkring 230 personer i produktionen med att tillverka inkontinensskydd. Maskinerna är stora – de största kanske 70 meter långa, säger hon. Mycket är automatiserat: När allt fungerar stoppar de in materialet i ena änden och får ut den färdiga produkten i den andra.
– Vi gör allt ifrån inkontinensskydd i samma storlek som de minsta mensskydden till vuxenblöjor i storlek XL, säger hon.
Johanna Robertsson stod på plats sju på Socialdemokraternas lista i Aneby kommun, men personkryssades upp till plats två. Nästa vecka går hon på sitt första möte i kommunfullmäktige.
– Jag kommer från industrigolvet och är en vanlig arbetare. Därför hoppas jag kunna ge ett annat perspektiv på saker som ofta glöms bort i politiken. Man behöver tänka mer på de som arbetar på golvet.
Johanna Robertsson
Ålder: 37 år
Bor: Hus i Aneby
Familj: Sambo och tre barn
Yrke: Maskinoperatör och klubbordförande på Attends Healthcare
Politiskt parti: Socialdemokraterna
Hjärtefrågor: Skola, äldreomsorg och arbetsmiljö
En rapport från forskningsinstitutet SNS visar att 28 procent av ledamöterna i landets alla kommunfullmäktige har arbetarklassbakgrund, medan motsvarande siffra i väljarkåren är 50 procent. Andelen arbetare minskar ytterligare i region och riksdag.
– Ju högre upp i politiken, desto färre arbetare är det, sa Johanna Rickne, en av forskarna som skrivit rapporten, tidigare till Dagens Arbete.
Läs också:
Rasmus, 25, raggar väljare i sin jänkare
Färre industriarbetare kandiderar för S Rasmus vill vända trenden
Arbetare som har ett fackligt uppdrag har betydligt större chans att bli nominerade i kommunvalet för Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet, visar rapporten. Särskilt starkt är sambandet för Socialdemokrater: mer än två tredjedelar av deras politiker med arbetarbakgrund har en koppling till ett LO-förbund.
– Det har alltid funnits något som gjort att jag brinner lite extra för att kunna vara med och påverka. Sedan är det klart att mitt fackliga uppdrag har fått mig att tycka och tänka på ett annat sätt, säger Johanna Robertsson.
Du väljs in för första gången. Hur känns det?
– Lite nervöst, eftersom det är mycket att lära sig. Men jag ser det som en rolig utmaning. Det är alltid kul att veta att man har fått ett förtroende.
Finns det några frågor du brinner särskilt för?
– Att barn ska få lyckas i skolan och att äldreomsorgen ska fungera, både för vårdtagare och för de som jobbar inom den. Arbetsmiljö är något jag brinner för. Det är viktigt att få till den på ett hållbart sätt.
Så många industriarbetare tar plats i politiken:
Kommunfullmäktige
350
Regionfullmäktige
41
Riksdagen
3
Totalt
394
Fotnot: 29 personer har dubbla politiska uppdrag. Därför är antalet personer 365, men antalet uppdrag 394. Enligt Valmyndigheten finns det totalt 14 597 politiska uppdrag, men bara 13 607 politiker. Skillnaden förklaras av att 974 personer har två eller tre politiska uppdrag.
Så gjorde vi undersökningen
1. Med hjälp av AI sammanställde vi en lista på yrkena inom fackförbunden IF Metall, GS-facket och Pappers – listan inkluderade också alternativa benämningar på yrkena.
2. Listan kontrollerades av en reporter, som tog bort felaktiga yrken och lade till yrken som saknades.
3. Vi begärde ut Valmyndighetens lista på alla politiska kandidater i årets val.
4. Eftersom många av de politiska kandidaterna anger yrkestitel i Valmyndighetens data, kunde vi använda vår yrkeslista för att identifiera vilka av kandidaterna som var industriarbetare.
5. Efter valet kontrollerade vi vilka som fått plats i kommun, region och riksdag. Resultatet ska ses som en fingervisning: Eftersom ledamöterna själva anger yrkestitel kan vi ha missat industriarbetare.
